Rädda Mammorna!

Jag har gått med i Röda Korsets "Rädda Mammorna" bloggupprop. Därför behöver jag din hjälp med insamling för att hjälpa mammor runt om i världen, läs mer på här!

Jag är en fjärdedel norsk!

...så här i Schlagertider känns det viktigt att påpeka (iaf så här i efterhand).

Jag ska erkänna att jag följt schlagern dåligt i år. Till min kollega sa jag skämtsamt att det blivit för komplicerat med första, andra och sista chansen (eller vad det nu kallas) han la då en plump kommentar om min hårfärg och dess begränsningar. Sanning å säga var jag inte särskilt intresserad, men är inte den som är den om tillfälle bjuds. Igår såg jag, Peter & Max på schlagern (för lite tikar i programmet för Max dock, han kastade in handduken tidigt). DÅ blev det plötsligt väldigt komplicerat. In på scen kommer Armenien och ska sjunga sitt bidrag. "Armenien!?" sa jag och P förvånat och skämdes, inte visste vi att det låg i Europa! Men vissa öststater är ju svåra att hålla isär för oss inskränkta väststatsbor så vi nickade tankfullt och lyssnade vidare. Tills det blev Azerbadjans tur. Jag fick lov att hämta atlasen, låg de också i Europa!? Sov jag mig igenom geografin i skolan? Detta hade jag ingen aning om!

Men, visade det sig (såklart), vi hade rätt hela tiden! Varken Armenien eller Azerbadjan ligger i Europa (med väldigt god vilja kan de sägas GRÄNSA till Europa då de gränsar till Turkiet, men nu är det ju så att hela Turkiet inte tillhör Europa och definitivt inte den del som gränsar till Armenien och Azerbadjan). Europa har 44 stater. Armenien och Azerbadjan är inte två av dem. Ok, tänkte vi, ryssarna brukar ju göra som de vill, de har väl bjudit in några kompisar. Men nej, tydligen har de varit med förr (bevis på hur lite jag kollar på schlager...)!

Så, enlighten me, hur kommer det sig att två länder i djupaste Asien är med i EUROvision song contest? Vad har jag missat?

P.s. Jag vet att Israel inte heller ligger i Europa, men tydligen (på grund av befolkningens europeiska påbår??) så räknas ju Israel till Europa i de flesta sammanhang (fotbolls EM osv). Inte rätt men tydligen kutym. Armenien och Azerbadjan däremot... Nästa EU-länder? D.s.

Karin ultralöparen!

Mäkta stolt kan jag berätta att jag nu uppfyllt mitt nyårslöfte! Idag sprang jag fem mil på Lidingö på fem timmar och 26 minuter. Det gav mig en 22:a plats i Lidingö Ultra 50km. Detta gör mig till en ultralöpare. Sen åt jag pizza. Två gånger.

Vi har köpt ett torp!!!

Nu är papper påskrivna och handpenning betald - jag, Peter och Max har blivit torpare! (Vågar nästan inte berätta det för att inte jinxa det, tänk om säljaren ändrar sig?)

Vi har köpt oss ett jättesött litet 1700-1800-tals torp utanför Söderköping! Vi har ett rum och kök, knappt 2m i takhöjd, en egen lada, några vinrankor, (givetvis blir det vin i höst) 3000kvm tomt (men ingen gräsklippare - råd någon? Vi tänkte ha en "Kom hit och ta med dig en sax" fest, men det är ju bara en av våra bra idéer!) och en egen brygga... Det är ett ställe att längta till, vi trivdes jättebra på en gång Max vägrade åka därifrån). Har ni vägarna förbi bjuder vi på saft, välkomna! (Ta med en sax vettja!)

Sedan har jag börjat ett nytt jobb också, jag tror att det kommer att bli jättebra! Så jag är nog gladare än jag förtjänar just nu... Inte för att jag inte förtjänar att må bra, mer en indikation på att jag är väldigt nöjd!

Lidingöförbannelsen

Jag har varit på Lidingö två gånger i mitt liv. En gång till är sedan en tid inplanerad.

Min första date med ön var Lidingöloppet 2008. Tre veckor innan loppet blir jag dunderförkyld. Är hemma från jobbet, hostar, snorar, mår piss. Utan att ha sprungit en meter på tre veckor står jag dock på startlinjen, hyfsat kurerad, och korsar tre timmar senare mållinjen.

Mitt andra besök på Lidingö hade samma tema. Jag skulle dit på en inspirationsdag inför Lidingöultra. Datumet var den 7 februari 2009. Två veckor innan blev jag förkyld. Får feber, mår dåligt, går hem från jobbet, ja ni vet hur det är. Jag tar mig dock till Lidingö med bara en envis hosta kvar och springer en mil.

Om två veckor är det Lidingöultra. Gissa vad som hände i torsdags? Jo, jag blev förkyld. Trött, huvudvärk, ont i halsen och snorig. Behöver jag nämna att jag mellan dessa inplanerade Lidingöträffar har varit frisk som en nötkärna, mått prima och knappt ens sagt "prosit"? Vad är det med den där jäkla ön? Nån som vill springa fem mil istället för mig eller ska jag satsa på att jag trots att jag är näst intill dödssjuk kommer att klara det om blott 13 dagar?

Detox cancelled

Det händer grejor här! En omtumlande dag med mycket goda, överraskand men lite läskiga nyheter! Detta måste firas, champagnen är på kylning, detox is off! :-D

Detoxproblems...

...har upptäckt att jag är starkt kaffeberoende, blir trött som en död, håglös och får sprängande huvudvärk utan kaffe. Inte bra. Valde i torsdags (Detox dag 2) mellan att ta en Ipren eller en kopp kaffe. Avgjorde att kaffe var minst skadligt och blev en ny människa. Failure direkt alltså.

Dessutom är det ju knappt nåt jag får äta! Inget bröd, inget socker, inga mjölkprodukter eller annat animaliskt (heller ingen alkohol, nikotin eller koffein). Det jag får äta är lite bönor och lite getost samt grönsaker. Det bygger ju ingen 5-mils löparkropp! Säkert därför som jag var som död och spyfärdig efter 22km igår, nog inget att oroa sig för, klart jag klarar 27km till om tre veckor... (HJÄLP!).

Hur går det för er andra som antog min detoxutmaning?

Detox needed!

Ja, jag ska väl börja med att erkänna att jag ännu är en oupptäckt stjärna för landslaget, men som jag ser det så är det väl bara en tidsfråga ;- ) (förutsatt att man tror på reinkarnation...) April, april! Rätt många som gick på det ändå!

Nåväl, efter jul höll jag upp med godis under hela januari, planen var att sedan hålla min infamösa godiskomsumtion på en mer rimlig nivå. Det lyckades inte. Nu är det godishögtiden nummer ett och jag känner att jag nu inte bara passerat utan sprängt någon sorts rimlighetsgräns. Även med generösa mått mätt. Nu måste det bli ändring. Därför så ska jag detoxa. Jag har köpt ett detoxpaket från renewlife.se och ska äta supernyttigt under de femton dagar som "kuren" pågår. Jag utmanar alla som läser min blogg att göra detsamma, en vårstädning inför beach 2009! Antar du utmaningen? Bara nyttig mat, inget kaffe/alkohol eller socker på 15 dagar?

Givetvis måste jag först äta upp mig. Därför börjar jag inte förrän efter påsk. Kuren kommer att få en så mycket större effekt när jag har så mycket socker i min kropp att mitt blod består av melass. :-D

Landslaget!!

Wow! Jag har blivit uttagen till landslaget i ultralöpning!! (Ultralopp=mer än 4,2mil) Ultralöpning är ju en väldigt liten sport i Sverige och visserligen så har jag ännu inte sprungit något ultralopp, men de har sett min träning på jogg.se och blivit imponerade och tyckt att jag är värd att satsa på. Det känns givetvis jättekul och sporrande. Jag åker redan på lördag på en träningsvecka till Monaco. Min första officiella tävling för landslaget blir dock först i höst, så jag har ju hela sommaren på mig att vässa formen. Fasiken så kul det känns!

41 dagar kvar...

...tills en del av mitt nyårslöfte ska infrias. Vad i hela friden har jag gett mig in på?? Någon som kan sälja mig något jäkligt effektivt medel för prestationshöjning? Annars är det risk att jag trillar av pinn ute på ön... Fast, som jag så käckt brukar säga (läs ljuga) det är ju bara en fråga om fart. Hjälp!

"Men min sambo äter i alla fall inte bajs"

Kom att prata om korkade saker man sagt under en arbetsintervju. Jag tror att jag vann. Jag var på en intervju där vi hade ett rätt gemytligt samtalsklimat. Vi kom in på att prata om barn, jag sa (kul, ha ha) att jag inte hade några barn men att det kändes som det ibland eftersom jag har en sambo och en hund.

"Jaha" sa intervjuaren muntert, "vem är jobbigast av dem då?"
"Nej" svarade jag, "de är faktiskt lika lydiga båda två."

Kul. Bra klimat, alla smålog. Jag vet inte om jag fick för mig att det lät dåligt att jag refererade till min sambo som "lydig" eller vad som föll mig in när jag försökte rädda situationen med ännu en skämtsam kommentar:

"Men min sambo äter i alla fall inte bajs."

!!!!!

"MEN MIN SAMBO ÄTER I ALLA FALL INTE BAJS."

Bajs! Hur kan jag få för mig att det är ok att prata om BAJS på en arbetsintervju! Det - tillsammans med andra kroppsvätskor - ligger förmodligen högst på listan över saker som man INTE bör prata om! Vilken stjärna. Bra jobbat Karin.

37,5 km terräng; ett misslyckande?

I lördags skulle jag ut på ett sista (dvs innan 9 maj) längre lång pass. Jag har hört att det tar ca åtta veckor att återhämta sig från ett maraton, detta är säkert individuellt, men stämmer säkert rätt bra på mig. Därför tänkte jag lägga mitt sista långa långpass (dvs över 2,5mil) i lördags. Jag hade tänkt springa typ ett maraton. Fräckt bräkte jag på till min syster att det inte skulle vara några problem, vi har ju barmark här i "södern" (i stan, skulle det visa sig).

Jag hade dock inte planerat att springa i 1dm blötsnö som det visade sig vara i skogen... Ingen (förutom nåt rådjur här och var) hade heller gått där jag skulle springa, så det var oupptrampat. Och plusgrader, så snön smälte och gled under mina fötter. Därför orkade jag inte mer än 37,5km. Då var jag helt färdig, supertörstig (vattnet jag haft med mig var ej tillräckligt - jag har aldrig varit så törstig i hela mitt liv! Jag fick faktiskt lov att dricka gult vatten från en bäck...) och benen VÄRKTE!

Nu känns det lite som ett misslyckande. Det hade varit skönt att ha klarat över fyra mil, då hade det sedan känts lugnt att kämpa på i mindre än en mil till den 9 maj. Samtidigt känns det nu som försent att klämma in ett till långt långpass innan loppet. TILLÄGGAS bör dock att jag drog med Peter och Max till samma skog dagen efter och gick en promenad och upptäckte att det ju var helt omöjligt att ta sig fram i snön, man gled ju bara runt! Då kändes bedriften lite bättre... Men ändå.... mission not acomplished.

Ironi

Jag har ännu inte riktigt släppt min skostöld. Ironi i hela historien är att jag har en fotpod (mäter hastighet och distans på löprundan) som man fäster på ena skon. Jag har alltid varit ivrig som en iller att ta av denna INNAN jag parkerar skorna utanför dörren.

Så att ingen ska sno den.

Den är värd 600kr. TUR att jag valde att låsa in den men lämnade 3000krs skorna utanför dörren! Hur tänkte jag då???

Nåväl, ett ljus i mörkret är att Polar (som tillverkat min fotpod och klocka) hade medlidande med mig (efter att jag skickat ett hyffsat långt tycksyndommig-mail) och skickade en ny fästanordning till fotpoden GRATIS! Tack Polar!

...och tack pappa, även du ett ljus i skotjyvsmörkret ;-) På torsdag blir det Intersport!

HELVETTESJÄVLAPISSTJUVSIDIOT!

Jag har blivit bestulen. Och är arg som ett jävla monster.

Jag har ett par Newton Running skor. De finns inte att få tag på i Sverige. De är speciellt utformade för de som springer på framfoten/mitten av foten. De kostade mig 1700SEK när jag beställde dem början av november. Eftersom de är rätt tunna är de knappt använda nu i vinter. Jag hade i dem ett par ortopediska inlägg som jag utformade efter mina fötter och införskaffade i november.

I torsdags var jag ute och sprang. Det var lerigt och jävligt. När jag kom hem ställde jag (vilket jag gjort sedan vi flyttade hit -04) mina blöta, svettiga och leriga skor utanför dörren. Vi bor högst upp i huset så ingen behöver snubbla över dem eller störa sig på dem. Vid 22-tiden var jag ut med Max, då stängs även porten. Jag lät skorna stå kvar. (Jävligt dumt visade det sig och det behövs inte påpekas igen tack.)

På morgonen var de borta. Nån helvettesjävlatjuvidiot har snott mina skitiga, svettiga äckliga skor! VEM FAN VILL HA DEM!? De hade ju dessutom MINA ortopedisk inlägg, utformade bara för mig, totalt VÄRDELÖSA för alla andra. Dessutom är det få som har användning av dessa rätt speciella skor. Men, för mig var de värda över 3000kronor, plus att min fästanordning för min fotpod satt på skorna. En sån går mig veterligen inte ens att köpa (och jag hade bara en).

BAJS!!!

Galenpanna!

Varför kan inte jag få en räv? En pytteliten en bara? Typ den här:



Sötnos!

Teknikens under...

När jag, för att lugna min köphybris, (men det var i sanning att gjuta olja på vågorna...) köpte en dator slog jag på stora trumman och köpte till äkta Office och äkta virus-program för att slippa allt meck med piratkopiorna. Jag vill ha allt korrekt helt enkelt. Uppstår nåt fel så ska det ordnas, inte bero på nån dålig kopia. Rätt och riktigt ska det vara *präktig*

Jaha, efter att (inte så lite stolt) lyckats installera ett RAM-minne på min nya dator (fråga mig inte vad det är dock) så fick jag vackert be Peter om hjälp för att installera Office-paketet! Hur svårt kan det va? Man sätter i en skiva och svarar "Ja" på allt, men icke. Nåt var fel. Peter fick hålla på i ett bra tag innan han lyckades också, det ska i sanning sägas (och detta BÅDE på sin och min dator). Efter det var det dock inga problem med att installera Macafee-virusprogram, det fixade jag helt själv. Problemen började efter ett par dagar. Då menade datorn och Macafee att datorn inte var skyddad. Följaden fråga dök upp på skärmen:

-Datorn är inte skyddad, vill du åtgärda detta, tryck "Fixa"

Brilliant! tänkte jag, klart jag vill "fixa" det lät för lätt för att vara sant, men så hade jag ju betalat för det. Jag tryckte fixa, datorn tänkte och sa sen: "Försökte fixa, men fel uppstod. Problemet är inte åtgärdat." Nähä tänkte jag och klickade på vad datorn hade för förslag för att åtgärda problemet. Dator föreslog att jag skulle köpa ett virusprogram, TILL EXEMPEL MACAFEE. Man har ju blivit sur för mindre.

Skam den som ger sig. Jag laddade då (egenhändigt...) ned Macafee Virtual Technician som upptäckte ett fel och undrade (shysst!) om jag ville att detta skulle åtgärdas. Ja tack. Teknikern stötte då på ett problem, ville jag åtgärda det? Ja (pucko!). "Problemet inte löst, gick inte att ordna, tack för besöket."

WTF!?!? Här har man för dyra penningar köpt dyra program för att SLIPPA krångel och vad gör de? Krånglar! Vad gör de åtgärder som man ska kunna vidta för att ordna detta? Misslyckas! Ok, jag är inget datorsnille, men med dagens teknik så ska ju man inte heller behöva vara det!!! *sur*

Peter lyckas inte heller så bra med sin nya dator, igår råkade han t.ex. slänga papperskorgen... Var kan man ju undra... Vem vill ha Vista?? Ge mig tillbaka min Commandore 64! När den inte fungerade så skakade man lite på bandläsaren eller blåste bort damm ur nån ventil. Inte fasiken hade den nån töntig "tekniker" som bara berättade saker som jag redan visste.

Bra gjort regeringen!

Ni var många som trodde att detta aldrig skulle komma över mina läppar, men; Bra gjort regeringen!

Jag känner verkligen för de som riskerar att förlora sina jobb pga SAABs problem, det måste kännas förjäkligt. Jag skulle även tycka att det vore sorgligt om SAAB försvann från bilmarknaden.

MEN, inte fasiken ska mina skattepengar gå till att rädda ett amerikanskt jätteföretag som inte har haft vett nog att sköta sina miljonaffärer!?! Att regeringen vägrar ge pengar till detta är givetvis inte bara klokt utan det enda rätta. Det är många företag som går dåligt just nu, många små företag som skött sin ekonomi men som i krisens spår ändå inte får det att gå ihop. Det vore ju som att spotta dessa i ansiktet om Sveriges regering ger pengar till ett (ändå) rikt amerikanskt storföretag.

Karin: bra för Sverige!

Mitt i denna finanskris har jag fått köphybris och verkar tro att jag är rik, eller att någon skulle vilja ge mig ett lån...

Jag har kollat på hus, allt från små bodar på 125.000kr till herrgård på närmre åtta mille. Sedan har jag letat efter bil och hittat ett par prima miljöbilar i 50.000-90.000kr-klassen. (För inte kan man åka och titta på herrgård i Terceln? Vi skulle inte tas på allvar...)

...och när man väl har ett hus och en bil så är väl inte steget långt till en liten häst? Har hittat en hel del snygga westerntrände arabston på "rea" för blott 45.000-90.000 kr.

Men eftersom jag inte har de summorna (och lyckades hålla mig från att ringa mina bankkontakter ;-p ) så köpte jag istället en ny dator. En HP eftersom de, enligt "Maket IT fair" hade bäst Code of conduct (nästan välgörenhet alltså!).

Så, när jag shoppat oss ur krisen och flyr utblottad från mitt slott på min apelkastade arab med kronofogden i hälarna, tänk då på att det var jag som räddade Sverige! (synd bara att jag inte fått lön sen i december...)

längtar inte efter morgondagen...

Har just tränat mitt första PUMP pass på över ett år. Jag får alltid (och detta skyller jag på min kära far som är likadan) GRYMT mycket träningsvärk första (och gärna andra) gången! Om jag kommer ned för våra fyra trappor imorgon så får jag vara glad...

Aj aj aj... kommer att ha så ont. :-(

Däremot så hade de bra speglar, tyckte jag såg rätt fit ut redan innan :-D He, he, det är ju rätt uppenbart attt jag är närsynt även med linser ;-)

Mission accomplished!!

...idag är det första februari och jag har inte ätit godis på en hel månad! Hurra för mig! Jag uppfyllde mitt löfte.