söndag, juni 29, 2014

Myror i brallan?

Jag för en tämligen ojämn kamp mot myrorna ute  i torpet. I'm outnumberd, skulle man kunna säga... Jag vet att man - i onödan - inte ska försöka få bort myror. De är nyttodjur och fyller en viktig funktion i naturen. Problemet med dessa stackmyror är att de av okänd anledning går på huset. Och nej, jag har inte misstagit dem med hästmyror - vilket hade gjort problemet större - med de tycks ha anammat torpet som någon sorts sommarbostad. De gillar att vara på den soliga sidan av huset och då huset är gammalt så kommer de inte sällan in. Myror i sängen är inte en hit... Att det sedan även är otrevligt att ha dem på tomten generellt och bli biten när man går barfota spär på problemet.

Jag vågar nästan säga att jag försökt allt - myrr, fun light, bensin, gräva... - med i princip noll i resultat. Har du tips tas de ödmjukast och mycket tacksamt emot!

Nåväl, som ni märker är detta lite av ett personligt vendetta mellan mig och myrjäklarna. Kan man då annat än att ta detta som ett hot: 

 

Ni tror mig säkert inte, men detta är myrornas verk!! De hade ett bo vid detta träd, byggt bo även inne i trädet och så - när jag skulle passera - beslöt de sig för att fälla trädet!

Karin VS myrorna  0-14577 - men hämden är ljuv!!!


P.s. Hann knappt smida några hämndplaner på dagens regniga  2-milare, sprang i 4:35-tempo och rev av två mil på 1:31 - myror i brallan helt enkelt :-)

onsdag, juni 25, 2014

Heaven or hell on the run?

Vi har alla dåliga dagar. Och bra (hoppas jag!!). Och likaså har vi nog alla bra och dåliga LÖPARdagar. Personligen är jag nog rätt jämn. Rätt jämn i humöret (glad som default, även om jag kan bli (rätt ofta) redigt förbannad på elakheter och orättvisor) och även rätt jämn löparmässigt. Om jag ska ut och bara springa några sk "junkmiles", dvs lagom långt och utan krav på fart (samt ej så kuperat/tekniskt) så hamnar farten i snitt på runt 5:15. För någon vecka sedan skulle jag ut på en morgonjogg i torpet och kom knappt upp i styrfart. Jag segade mig fram i 5:45-fart och gick i minsta backe. BLY i benen, ett pass att glömma. I helgen sprang jag långpass. Runt 30km skulle jag kuta och benen fick själv välja fart (vanligtvis brukar jag annars dämpa farten något i början av långa pass för att inte slita så mycket). Passet landade på 31,5km i 5:15-tempo och det kändes lekande lätt - ett pass att minnas. Och detta trots x antal skurar med isande kallt regn.

Ikväll var det intervaller med klubben. Pyramid. Tyvärr kör klubben intervaller kl 20:00 och inte för att jag är tidig i säng, men vid den tiden gillar jag att chilla med mina killar. Desutom kom jag tidigt från jobbet och var hemma redan 15:30 - bara att sitta å vänta tills 20:00? Med klubben får man draghjälp och sällis, samtidigt som jag blir löjligt nervös inför de passen (laddar). Jag kompromissade och sprang pyramiden själv :-) Friidrottsbanan var stängd så det fick bli på gångväg. Benen var om inte bly så järn, segt från första steget, Men jag hade verkligen behövt draghjälpen, S Å segt. Men även om jag är missnöjd med snittet 3:47 på 200-400-600-800-1000-800-600-400-200 (knappt under 4 på tusingen) så gav jag inte upp utan kämpade på. Och, som sagt, vissa dagar är jag bättre än andra, träningen ger nog lika mycket ändå.

Har du bättre och sämre dagar? Vad händer då? Har du några tips för att "komma ur" svackor?

fredag, juni 20, 2014

Ned som en pannkaka...

Jag skulle ta mig en midsommartur i skogen i morse, 2mil i vacker skog. Vid 10km, dvs när jag var som längst bort, snubblar jag på en sten och faller handlöst. Jag landar tungt på stigen, förvånad och med skarp smärta i hand och knän. Jag är lerig och jordig, och det gör faktiskt så ont att tårar tränger fram. Jag sätter mig på sidan av stigen, jämrar mig och ser blodet tränga fram genom mina tights. De är trasiga också, mina 2XU á 1000kr. Jag har landat bredvid en bäck och jag sköljer min sargade hand i det kalla vattnet. Jag funderar på vad jag ska göra, det är lika långt att vända som att fortsätta. Försiktigt tar jag några steg, jag kan nog gå utan problem, jag fortsätter och snart börjar jag springa, det går bra. Efter några km börjar det dunka och spänna i handen, men det går. Väl hemma har knät fastnat i tightsen, det gör ont att dra bort. Efter duschen har jag stelnat och nu haltar jag. Det drar å spänner i knät jag tycker rätt synd om mig själv och ser ut som en treåring som nyss lärt sig cykla. Tur att min midsommarklänning är ankellång.




Ha en skön midsommar, min kan ju bara bli bättre nu!! 

onsdag, juni 18, 2014

En fantastisk dag (och 15 fantastiska år!)

Jag och P träffades när jag var 18år och det får mig att känna mig lastgammal när jag tänker på att det är 15år sedan! Jag är otroligt lyckligt lottad att ha en så fantastisk livskamrat och bästa vän. Sedan ett år kan han dessutom titulera sig "min man". Lyckosten ;-)

 
Solsken, ängsblommor och fäbod!
 
Kärlek...
För evigt.

Kan inte annat än att lovorda vackra Fryksås fäbod där vi gifte oss och otroligt kompetenta och gästvänliga Fryksås hotell. Suveräna Nicole tog våra bilder (nästan alla ovan).

måndag, juni 16, 2014

It's all about the money?

Jag har blivit uppmärksammad på mer oegentligheter från Kristina Winbergs sida. Tydligen är hon även ifrågasatt inom sitt eget parti. En sökning på henne ger vid handen att hon anser sakna både erferenhet, kunskap och kompetens även av sina partikamrater. Högt uppsatta inom partiet ifrågasätter även hennes incitament till att bli politiker. Tydligen verkar saker så som (hög) ersättning, möjlighet till shopping, hur många (!) sekreterare hon får etc. vara frågor som intresserar Winberg mer än politiken i sig. I den mycket SD-vänliga tidningen "Fria tider" kan man läsa ett SMS från partiets presschef Martin Kinnunen:

"Kent [Ekeroth, dvs han med järnrören] rapporterade dock att Kristina visar upp en oroande attityd sett till pengar. Många frågor om hur mycket pengar man tjänar, hur man maxar traktamenten, shopping, hur många sekreterare hon får mm. Kan vara bra att ha i bakhuvudet."

Förvånande? Inte särskilt.

#minaskattepengar

lördag, juni 14, 2014

Fler försök att dölja sanningen

Wikipedia är ett rätt fantastiskt medium. Jag tror knappt att vinnaren av Eurovision / nåt fotbolls VM eller annat själva har fått veta att de vunnit innan det publicerats på Wikipedia! Detta gör såklart att det blir ett väldigt kraftfullt medium. Givetvis gör det faktum att vem som helst kan lägga till - och ta bort - det extra utmanande med källkritiken för läsaren.

Efter mitt avslöjande om att Kristina Winberg ljugit gör hela svenska folket vid upprepade tillfällen om att hon arbetat med bistånd i Afrika (när hon egentligen var där på familjebesök) så var det direkt någon som lade ut denna info på Wikipedia. När sedan alltfler artiklar och nyhetsprogram på tv/radio gjordes om detta så fylldes sidan ut med fler länkar (för att göra det lättare att granska). Jag kände mig rätt stolt.

Sist jag kollade hade dock någon tagit bort allt om detta! Återigen vill de hindra sanningen från att komma fram. Återigen vill man ljuga och förleda. Jag skrev då in info och länka igen. Nyss var de åter borttagna. Så sorgligt och lågt.

Vill du hjälpa mig sprida sanningen? Uppdatera infon om Kristina Winberg och hennes lögner här. 


#sanning #spridljuset

onsdag, juni 11, 2014

Jag avslöjade SD:s lögn!

Under valrörelsen påstod SDs toppkandidat Kristina Winberg att hon arbetat för SIDA i Mocamique. Jag tyckte det lät konstigt då hon enligt Wikipedia arbetat som annonssäljare och vårdbiträde - hur lyckades hon få ett utlandsuppdrag för SIDA? (Och varför ville hon ha det som främlingsfientlig?)

SIDA som myndighet lyder under offentlighetsprincipen så nyfiken och misstänksam jag beslöt mig för att fråga dem vad hon jobbat med. SIDA svarade att hon inte hade jobbat för dem!!

Jag frågade min kompis som är journalist om hon visste någon som ville skriva om detta. Hon tipsade i sin tur en kollega på Aftonbladet. Du kan läsa resultatet här och fortsättningen här.

Hon hade alltså varit och hälsat på sin kusin i Mocambique under två veckor... Inte arbetat och absolut inte för SIDA som heller inte anställt kusinen. Någonsin.

Hon ljuger alltså när hon under valrörelsen säger:

"– Jag kan tala om för er här att jag har varit nere och jobbat för Sida i Moçambique och vet hur det är när människor lider. De ligger och dör framför ögon på mig och jag ser misären och fattigdomen och aids och allting."

Ganska snabbt snappades nyheten upp och låg på första sidan på Expressen, DN och SVD.

I ROCK!

/Grävande journalist ;-)

tisdag, juni 10, 2014

Paus Please!!

Morgonjogg i sömnig morgonskog, förbi sovande rådjur och små klara sjöar. Avsluta med ett morgondopp innan kaffe intas i redan varm förmiddagssol. Två gökar tävlar med varandra bortom sjöutsikten, körad av alla sångfåglar. Jordgubbar i filen, stenugnsbakat bröd. Vindstilla.

Jag tar gärna paus på livet ett tag just nu tack! (Annars lär jag bli sen till jobbet...)

 

Mitt sällskap :-)

onsdag, juni 04, 2014

I rika kommuner tjänar MAN mest

Stoppa pressarna! Dagens Samhälle avslöjar idag att i rika kommuner tjänar man mest! :-) I snitt tjänar kvinnor i Danderyd 35092kr/mån. En hygglig lön och en stor skillnad om man jämför med Strömsund som ligger bland bottenskrapet. I Strömsund tjänar kvinnorna i snitt 19200kr/mån. Orättvist kan tyckas?

Vad som dock både är orättvis och helt ORIMLIGT är att männen i Strömsund i snitt tjänar 15% mer och alltså har en snittlön om 22550kr/mån. Bonus för att ha könsorganet utanför kroppen? Knäppt. Jag tror (hoppas)att det är få/inga arbetsuppgifter som kräver inblandning av snoppen.

Dock saknar jag adjektiv för att beskriva hur galet det är att snittlönen för de med könsorganet utanför kroppen i Danderyd är 60783kr/mån. DET VILL SÄGA 40% MER ÄR KVINNORNAS I DANDERYD. I Strömsund är skillnaden allra minst.

Jag vill ändra blogginläggets rubrik:

"I rika och i fattiga kommuner tjänar män mest. I rika kommuner är skillnaderna större (och helt jävla orimliga)"

Så för att komma till rätta med detta behöver vi införa kraftigt skattesubventionerade könsbytesmöjligheter för oss fåntrattar som vill få upp lönen. Eller bara inse att typ inga jobb (förutom kanske spermadonator och manlig hora) kräver inblandning av snopp och alltså sluta lönesätta efter förmåga att stå upp och kissa? Bara en tanke.

#YesAllWomen

tisdag, juni 03, 2014

Jag har ljugit!!

Nä nu jävlar! Tydligen finns det ingen hejd på vad vi "ultrafeminister" ljuger om för att sprida vårt ruttna budskap om jämställdhet, allas lika värde och rättigheter. Fy. Nåväl, det är lika bra att jag kryper till korset. I vintras skrev jag om kvotering. Då påstod jag att det fanns fler ledamöter i styrelser som heter Göran och fler VD:ar som heter Johan än det finns kvinnor på dessa positioner. Nu har Allbright gjort en ny undersökning kring detta och det visat sig att jag ljugit.

Det är Anders och Peter som är de vanligaste namnen, Johan är blott på tredje plats och Göran är inte ens med på topp 10-listan (Anna/Maria är på plats 17). Skämmes liksom.

 
Källa: Allbright

#YesAllWomen

tisdag, maj 27, 2014

Jag är inte först på listan.

Jag kommer inte att vara först på listan över personer som inte passar i nationalisternas (SDs, SM, SVPs, VAMs och vad de nu kallar sig) Sverige. Jag är blond, heterosexuell, icke funktionshindrad, har jobb etc. Men ett samhälle där rättigheter kränks och där människovärde inte är absolut är ett ofritt samhälle. För alla. I ett totalitärt samhälle är alla förlorare. Vi har sett det förr och det är mig helt främmande hur man kan vara så historielös att man inte drar lärdom av andra världskrigets fasor. Att man inte ser att ett samhälle som enbart tolererar vissa till slut inte tolererar någon. Listan över de som inte fick plats i Hitlers tredje rike blev hela tiden längre: judar, romer, funktionshindrade, homosexuella, oliktänkare. Hur kan man inte se att skapandet av en lista över människor som inte passar in snart kommer att vara en lista som omfattar oss alla. Sökandet efter perfektion - efter ett rent samhälle - kommer att innebära att jag inte är välkommen. Att du inte är det. Att ingen är det. 

Resultatet i söndagens val lämnar mig bedrövad och med en iskall klump i magen. Jag är rädd. Jag försöker förstå, försöker se hur man kan vända hatet. Vad skapar denna polarisering och splittring? Vad skapar vissa människors tro på sig själva som värda mer än andra? Vad kan jag göra för att stoppa detta? Hur skapar vi ett mer inkluderande samhälle? 

Jag är inte först på listan, men jag vill inte leva i ett samhälle som har en. Kan inte. Jag är inte först på listan, men även jag kommer att hamna på listan. 

Men det blir ingen lista. Inte om vi tillsamman säger nej. Inte om vi tillsammans sprider kärlek, inkludering och tillsammansskap. Det blir ingen lista. Inte i mitt namn. 


TILLSAMMANSSKAPET!  #inteimittnamn

torsdag, maj 22, 2014

Dagens:

Animal-spotting i torpet: hare, grävling, x-antal kopparödlor (samtliga ovan på löpturen), en obligatorisk snok vid bryggan och en abborre i vattnet. En älgko på kvällspromenaden. #torpetärettzoo

DNS: Blodomloppet. Totalskolk. 10mil ToR med bil för att trängas inne i city när jag istället kunde hälsa på herr grävling i skogen? Jag omprioriterade (rätt).

Sysselsättning: är "ledig" pga helgjobb. Har klippt gräsmattan i timmar (första gången i år... = djungel). Lagade först gräsklipparen. Själv. *stolt*

Första: dopp!! Första för året. 22C i vattnet. Vi har liten sjö så det räcker med att kissa för att få upp det till 24C.

Don't: näcka på andra badställen än sin egen brygga. Det (kan) kommer folk.

tisdag, maj 20, 2014

Varför man inte kan jämställa Sverigedemokraterna med Moderaterna...

...eller med vänsterpartiet eller nåt annat av våra demokratiska partier i Riksdagen. Och varför det är i grunden fel att hävda att de och Svenskarnas parti eller dito självklart ska beredas en plats i debatter, på skolor och på andra sätt få föra fram sina åsikter. Varför det inte går att hävda man i yttrandefrihetens namn får ifrågasätta människovärde. Om varför det är djupt odemokratiskt: 

Sju riksdagspartier (dvs alla utom SD) må vara olika och ha olika svar på hur vi kan skapa ett bra samhälle; de har olika lösningar för fler jobb och för lägre sjukfrånvaro etc. Men det finns även nåt som förenar dessa partier. De bygger på demokratiskt grund och på människovärde. De menar att du och jag är lika mycket värda och att människan har ett oförhandlingsbart värde i sig. De respekterar att en demokrati enbart är en demokrati om jämlika villkor råder, om rättigheter och skyldigheter såväl som värde är samma för alla.

Det anser alltså inte SD. De anser att vissa är mindre värda än andra och att detta beror på inneboende faktorer hos personen i fråga eller hos den grupp som de anser att personen tillhör - dvs faktorer som personen själv inte kan påverka. De anser att homosexuella, romer eller muslimer inte har samma värde och rättigheter som mig. De anser att människor från andra länder med en annan hudfärg är en fara för nationen Sverige. De anser att det finns ett "vi" och ett "dom". De anses att vi ska behandlas olika. Att vi är olika.

För att illustrera: Det finns människor som begår avskyvärda handlingar (så som Brevik), det finns grupper av människor som begår avskyvärda handlingar (så som Al-Qaida) och det finns stater som begår avskyvärda handlingar (så som Nordkorea). I Al-Qaida finns en rad individer som har gjort i mitt tycke en felaktig religions- och omvärldsanalys och är de är människofientliga  Rasister (ink. SD) å sin sida ser detta som ett bevis för att muslimer är onda, i och med det mindre värda och en fara för samhället. De tar några individers onda handlingar och applicerar dem på en hel grupp (1,3 miljarder människor). Det är ungefär som att säga att alla norrmän är potentiella massmördare för att Breivik är det... Det nazister, rasister och fascister menar är att vissa grupper av människor i sig är 1) skadliga för samhället och 2) mindre värda.

Adolf Hitler och NSADP blev valda till Tysklands enskilt största parti i ett demokratiskt val med 37,3 procent av rösterna. Det gör dem inte till ett demokratiskt parti. Efter valet försvagades demokratin för att sedan tas bort. Hitler gick heller inte till val på att starta ett världskrig, döda 60 miljoner människor och i det närmsta utrota judarna. Det var dock det facto det hans människofientliga politik ledde till. Därför att den bygger på en syn att alla inte är lika mycket värda, en polariserande politik med ett tydligt vi-och-dem och en stark nationalistisk tanke, att vi mår bäst av att vara enbart med "oss" (och vad nu det innebär...). 

Att hävda yttrandefrihet, att hävda att i en demokrati måste alla partier få möjlighet att föra fram sina åsikter håller inte om inte partiet i sig är demokratiskt. Att ha någon som för fram åsikten att vi inte är lika mycket värda är ett hot mot demokratin, likväl som kränkande för individen. Att släppa in grupperingar på våra skolor som ifrågasätter vissa barns värde och rätt är både absurt och kränkande likväl som ett demokratiskt misslyckande! Därför går det inte att hävda "opartiskhet" så som Skolverket eller Sveriges Radio gör med en dåres envishet. 

Att ens lägga in rasister, nazister och facsister på en höger-vänster skala är förresten fel för mig. Det är som att rättfärdiga nazismen med att de är ungefär som moderaterna men lite mer extrema. Förenklat ser det ut såhär i min värld (observera att detta är en svensk version där både kommunism och republikanerna är "off the map"):


Det finns även de som likställer högerextremism med vänsterextremism. För mig är dessa två fundamentalt olika. Missförstå mig inte, våld är våld och något jag starkt motsätter mig i alla former, men att hävda att det är sak samma när högerextremisterna slåss för att de anser att vissa har mindre/saknar människovärde och hotar andras (tex homosexuellas) existensberättigande är det diametralt annorlunda än de som slåss för att försvara allas lika värde och rättigheter.

Så för att summera: en demokrati består av ett antal olika partier som tycker olika, det är sunt i en demokrati. En forutsättning för demokrati är yttrandefrihet, men även jämlikhet dvs allas lika värde och rättigheter. Partier som ifrågasätter detta är per se inte demokratiska. De hotar demokratin. De hotar dig.


fredag, maj 16, 2014

Saker jag ska berätta för mina barnbarn...

Europa när mormor var ung var väldigt mycket rikare än många andra ställen, men trots att befolkningen här hade nästan allt man kan tänka sig tyckte flera att det var ok att neka dem som saknade precis allt, tom rätten till sina egna liv, att ens komma hit för att söka skydd.

När mormor växte upp så tillverkade vi fortfarande vapen i det här landet! Hur hemskt det än låter så fanns det många företag som arbetade med att tillverka sådant som dödade andra och detta var lagligt. Vissa av dessa vapen såldes sedan till diktaturer där de användes mot befolkningen, detta trots att vi egentligen hade exportförbud på vapen i Sverige. När människorna i dess länder sedan flydde från våld och förtryck så valde Europa att stänga sina gränser; på vissa ställen satte vi till och med upp murar. Trots att bara en liten bråkdel av alla flyktingar lyckades ta sig till Europa och Sverige så fanns det ändå de som hävdade att de var alldeles för många, eller att de inte hade det tillräckligt "illa" för att förtjäna asyl! Som om asyl är något man måste förtjäna, när det egentligen är en rätt man har att söka skydd i ett annat land om man riskerar liv och hälsa. 

Det känns säkert konstigt att tänka sig nu, men det fanns de som tyckte att människor var olika värda enbart beroende på hudfärg, religion och kön. Människor med funktionshinder hade svårt att få sina rättigheter tillgodosedda och flera även här i Sverige kunde inte acceptera vem man blev kär i. Vi hade tom särskilda paragrafer i lagtexten om brott som begicks mot personer enbart för att de älskade någon av samma kön! 

Allt detta är ju ändrat nu när vi alla visar varandra mer kärlek och respekt. Även om det känns som att vi aldrig skulle kunna hamna i mormors barndom igen så är det viktigt att veta om sin historia för att kunna förhindra en upprepning. Om detta ni må berätta...

måndag, maj 12, 2014

Är vi klara med framtiden?

Det är supervalår. Snart slutspurt för valrörelsen inför EU-valet. Jag har knappt märkt av den (många tjatar om att alla ska rösta, men de politiska partierna har knappast berättat om på VAD). 

Historien är packad av mer eller mindre lyckade politiska projekt så som egna-hem, miljonprogrammen, åtta timmars arbetsdag, mer semester, föräldraförsäkring osv. Dessa politiska projekt har inte alla blivit lyckade. Säkert var flera inte ens inledningsvis bra idéer. Men är det inte just detta som är politik? Idéer och visioner om framtiden. Hur det goda livet ska se ut i framtiden (och till viss del hur vi ska ta oss dit)?

Det klagas idag på att politiken är för lika. Skillnaderna mellan de politiska partierna är liten. Jag håller med om denna analys. Faktum är att det ofta tycks som att alla ser samma framtid! Man har lite olika medel för att ta sig dit beroende på partifärg, men bilden av framtiden tycks densamma; den framtidsbild som målas upp (om någon) att det ska se ut precis som idag, kanske lite bättre, men mer troligt att vi måste offra/betala mer för samma standard. Arbetslösheten ska vara lägre/samma, förvärvsfrekvensen högre/samma, färre ska vara sjuka (eller i alla fall inte fler), luften renare eller i vart fall möjlig att andas. Men är inte det en ganska fattig framtidsvision? Samma som nu fast kanske finare? Vi är redan klara med framtiden. 

Idag får jag höra hur många kronor extra jag får i plånboken av röd, blå eller grön politik. Jag blir förminskad till ekonomi. Politikerna tror att jag utgår ifrån min plånbok allena när jag väljer hur jag vill att framtiden ska se ut. De erbjuder mig mer av samma och med Xkr i plånboken. Jag vill ha mycket mer än så! Jag vill ha en vision!

Jag vill ta ett exempel. Vi genom tiderna arbetat allt mindre. Redan år 1919 infördes åtta timmars arbetsdag, men vi fortsatta med sex dagars arbetsvecka fram till 1971. År 1938 infördes två veckors lagstadgad semester och detta har succesivt utökats till fem veckors lagstadgad semester från 1976. Trots fler äldre sänktes pensionsåldern 1974. Detta kunde realiseras dels genom att effektiviteten ökade liksom vårt välstånd och vår tillväxt men framför allt genom en politik där man drev idén om ett bättre liv, om ett liv där man arbetar mindre och har mer tid till annat. Vår effektivitet har ökat alltmer sedan dessa reformer liksom tillväxten men ändå är det i princip inget politiskt parti som driver frågan om att arbeta mindre (det är det facto tvärt om!). Varför inte? Varför tycker ingen att det är rimligt att i och med att man idag gör det som tog säg åtta timmar för ett antal år på säg sex timmar borde innebära att även arbetstiden minskar? Trots att livspusslet av många ses som orimigt. Till och med näringslivet har ju nu gått före och vissa arbetsplatser har infört sextimmars arbetsdag MED framgång för både företag och personal!

Ge mig politiska visioner - inte ekonomi - i valdebatten!! Prata om vilken sorts samhälle som ska byggas i en blå, grön eller röd värld. Hur ser framtiden ut? Jag vill inte höra mer om fler bostäder genom enklare PBL (det är ett medel mot trångboddheten), ge mig ett drömboende (vision). Prata inte om utsläppsrätter (medel) ge mig ren luft och biologisk mångfald (vision). För jag är inte klar med framtiden. Politiken behöver inte lova att det ska bli lätt, men jag vill bara inte höra mer om att det ska bli billigare. Jag vill ha MER. Jag vill ha en bättre värld. 

Faktum är att jag nöjer mig med en vision om en bättre värld. Till att börja med. 



onsdag, maj 07, 2014

Jag är rik

Jag är en mycket rik människa.
Jag är frisk och det är en enorm rikedom. Det finns ett ordspråk som lyder "Den friske har många önskningar, den sjuke blott en" och det är givetvis sant, det är svårt att uppskatta sin hälsa till fullo när man har den. Även de allra flesta av mina nära och kära är friska (och i livet! Jag har enbart varit på två begravningar i mitt liv) och för det är jag oändligt tacksam.

Jag är rik för att jag lever i ett demokratiskt land som inte varit i krig på över 200 år, i ett land där jag får sjukvård om jag blir sjuk, där skolgång är kostnadsfri (jag har fått en universitetsexamen som visserligen kostade hårt arbete, men var kostnadsfri) och som har ett socialt skyddsnät som fångar upp mig om jag hamnar snett i livet. Även om dessa system inte är perfekta så är det globalt långt ifrån alla förunnat att ha detta.

Jag lever med en man som jag älskar och vi har en enormt fin, varm och stöttande familj/släkt. Både jag och P har utbildning, jobb, bostad, bil och vi har råd (och möjlighet) att resa.

Min rikedom är således inte (bara) monetär, men jag vill dock lyfta fram att den även är monetär i globala mått. Även om jag i pengar sett inte skulle hamna på en "rikas i Linköping"-lista som kvällstidiningarna då och då presenterar så är jag med globala mått rik. Riktigt rik. Via den här webbsidan kan du mäta din inkomst gentemot resten av världens. Denna visar att jag tillhör den procent av befolkningen i världen som är rikast. Smaka på det; 99 procent av jordens befolkning är fattigare än jag är. 

Få i Sverige skulle dock beskriva mig som rik. Jag arbetar kommunalt, jag har studieskuld och bolån. Vill jag ut och resa eller köpa en ny bil behöver jag spara, inte ta från ett omättligt bankkonto. När vi pratar om rika personer blir det ofta i termer av Bill Gates och andra dollar miljonärer (miljadärer?).

MEN just därför, just därför att vi inte pratar om mig (och människor likt mig) som rika tycker jag att detta är viktigt att ta upp. Vi i Sverige, människor som jag, vi ÄR rika. 85 personer (varav Bill Gates är en) äger lika mycket som halva jordens befolkning men det är knappast relevant att enbart nämna dessa när vi pratar om rikedom. Vissa i pengar fattiga må vara rika i hälsa och relationer, men jag tycker att det är viktigt att belysa att vi i den här delen av världen ofta är både ock. Jag arbetar inom offentlig sektor (dvs har ingen fantasilön) och tillhör jordens rikaste 1 procent. Det ger mig ett perspektiv på fattigdom. Jag har mycket. Med globala mått mätt oändligt mycket. Min årslön tar en person i Zimbabwe 32 år att tjäna in. Det är inte för att jag är 32 gånger bättre än personer i Zimbabwe eller för att jag arbetar 32 gånger hårdare. Det finns ingen rättvisa i detta. Det är för att jag har haft turen att födas i Sverige. I ett rikt land i den rika delen av världen. Även den del av världen som systematiskt har utnyttjat och utnyttjar andra delar av världen. Det ger mig - oss - ett ansvar. Hur kan det finnas överflöd i en värld där 18 000 barn PER dag dör av orsaker som hade kunnat gå att förhindra?

Hur kan några spara pengar och resurser på hög när andra svälter ihjäl? Hur kan det tillåtas i en civiliserad värld? Vad är min del i detta? Med 99 procent av jordens befolkning fattigare än jag - vad kan jag göra för att förändra denna djupa orättvisa? Hur kan jag ta ett ansvar? Hur kan vi alla?


måndag, maj 05, 2014

#detärmycketnu

Peter: efter din ridning ikväll, kan vi inte då sätta oss ned och diskutera våra planer på utbyggnad i torpet?
Jag: bra idé. Jag kan mellan 19:15-20:00
Peter: fick jag just en 45-min tidsbokning med min fru ikväll?
Jag: eh, ja. Sorry, rätt sjukt, har telmöte osv. Eller efter 21?
Peter: *tystnad*
Jag: älskling?
Peter: fan också, jag har möte kl 19-20.

Based on a true story... Komiskt, tragikomiskt eller enbart tragiskt?

Dessutom far jag på onsdag på fortbildningsdagar i Sthlm, sedan direkt till Amnestys årsmöte i Malmö, efter det tredagars utbildning åter i Sthlm och sedan konferens i Sandviken fyra dagar... Åter Linköping 18maj... Paus på livet tills dess?

#detärmycketnu

söndag, april 20, 2014

Påskhälsningar från hängmattan

April, solsken, dusch ute, 2mil skogsvägslöpning, vårbrasa, smågodis och häng ihängmattan...


torsdag, april 17, 2014

Kan jag inte göra det bra så får det va?

Skäms lite men jag har inte riktigt (eller inte alls...) lyckats få till mina kvalitetspass denna vår. Inledningsvis (typ februari) var det ett medvetet val för att inte stressa igång kroppen efter ledighet och halvt/om/halvt-vila. Sedan blev det förkylning osv. Nu har jag egentligen ingen annan ursäkt än att jag inte känner mig riktigt i form. Det tar emot att ta i och öka farten. Inte så konstigt, practice makes perfect, och jag tränar inte fart, alltså blir jag inte bättre på det.
 
Men så läser jag på olika bloggar om kvalitetspass som mina bloggkompisar gör just nu. Av olika anledningar har vissa av dem inte heller riktigt hittat formen just nu och deras kvalitetspass går i betydligt långsammare takt än vad de brukar prestera. Jag kommer på mig själv med att undra varför de springer intervaller när de inte lyckas prestera en högre fart. Inser att det är ett riktigt konstigt tankesätt, men inser även att det är detta (och ett uns lathet) som gör att jag inte tar tag i kvalitetspassen. Varför springa fort om jag ändå inte lyckas springa fort? Missförstå mig rätt, jag behöver inte springa på PB varje kvalitetspass, men då tex mina 1000m intervaller brukar gå i typ 3:50-tempo så skulle det kännas som ett bortkastat pass att köra 1000-ingar i 4:XX-tempo. Då kan jag lika gärna lalla runt i skogen istället. Det är mysigt och så slipper jag 1) springa livet ur mig och 2) ändå bli grymt besviken för att jag sprang livet ur mig långsamt.
 
Men nu får ni hjälpa mig här, hur ska jag kunna få upp farten om jag inte tränar upp den? Hjälp mig komma ur denna tankefälla!
 
P.s. Inser att jag typ har samma inställning till tävling. Utan PB-chans har jag inte någon lust att tävla...

tisdag, april 15, 2014

Silly season

Just draftade till stall Karin:
Nike Free Flyknit 3.0.
Röda (aka: snabba).
<3