Detox needed!

Ja, jag ska väl börja med att erkänna att jag ännu är en oupptäckt stjärna för landslaget, men som jag ser det så är det väl bara en tidsfråga ;- ) (förutsatt att man tror på reinkarnation...) April, april! Rätt många som gick på det ändå!

Nåväl, efter jul höll jag upp med godis under hela januari, planen var att sedan hålla min infamösa godiskomsumtion på en mer rimlig nivå. Det lyckades inte. Nu är det godishögtiden nummer ett och jag känner att jag nu inte bara passerat utan sprängt någon sorts rimlighetsgräns. Även med generösa mått mätt. Nu måste det bli ändring. Därför så ska jag detoxa. Jag har köpt ett detoxpaket från renewlife.se och ska äta supernyttigt under de femton dagar som "kuren" pågår. Jag utmanar alla som läser min blogg att göra detsamma, en vårstädning inför beach 2009! Antar du utmaningen? Bara nyttig mat, inget kaffe/alkohol eller socker på 15 dagar?

Givetvis måste jag först äta upp mig. Därför börjar jag inte förrän efter påsk. Kuren kommer att få en så mycket större effekt när jag har så mycket socker i min kropp att mitt blod består av melass. :-D

Landslaget!!

Wow! Jag har blivit uttagen till landslaget i ultralöpning!! (Ultralopp=mer än 4,2mil) Ultralöpning är ju en väldigt liten sport i Sverige och visserligen så har jag ännu inte sprungit något ultralopp, men de har sett min träning på jogg.se och blivit imponerade och tyckt att jag är värd att satsa på. Det känns givetvis jättekul och sporrande. Jag åker redan på lördag på en träningsvecka till Monaco. Min första officiella tävling för landslaget blir dock först i höst, så jag har ju hela sommaren på mig att vässa formen. Fasiken så kul det känns!

41 dagar kvar...

...tills en del av mitt nyårslöfte ska infrias. Vad i hela friden har jag gett mig in på?? Någon som kan sälja mig något jäkligt effektivt medel för prestationshöjning? Annars är det risk att jag trillar av pinn ute på ön... Fast, som jag så käckt brukar säga (läs ljuga) det är ju bara en fråga om fart. Hjälp!

"Men min sambo äter i alla fall inte bajs"

Kom att prata om korkade saker man sagt under en arbetsintervju. Jag tror att jag vann. Jag var på en intervju där vi hade ett rätt gemytligt samtalsklimat. Vi kom in på att prata om barn, jag sa (kul, ha ha) att jag inte hade några barn men att det kändes som det ibland eftersom jag har en sambo och en hund.

"Jaha" sa intervjuaren muntert, "vem är jobbigast av dem då?"
"Nej" svarade jag, "de är faktiskt lika lydiga båda två."

Kul. Bra klimat, alla smålog. Jag vet inte om jag fick för mig att det lät dåligt att jag refererade till min sambo som "lydig" eller vad som föll mig in när jag försökte rädda situationen med ännu en skämtsam kommentar:

"Men min sambo äter i alla fall inte bajs."

!!!!!

"MEN MIN SAMBO ÄTER I ALLA FALL INTE BAJS."

Bajs! Hur kan jag få för mig att det är ok att prata om BAJS på en arbetsintervju! Det - tillsammans med andra kroppsvätskor - ligger förmodligen högst på listan över saker som man INTE bör prata om! Vilken stjärna. Bra jobbat Karin.

37,5 km terräng; ett misslyckande?

I lördags skulle jag ut på ett sista (dvs innan 9 maj) längre lång pass. Jag har hört att det tar ca åtta veckor att återhämta sig från ett maraton, detta är säkert individuellt, men stämmer säkert rätt bra på mig. Därför tänkte jag lägga mitt sista långa långpass (dvs över 2,5mil) i lördags. Jag hade tänkt springa typ ett maraton. Fräckt bräkte jag på till min syster att det inte skulle vara några problem, vi har ju barmark här i "södern" (i stan, skulle det visa sig).

Jag hade dock inte planerat att springa i 1dm blötsnö som det visade sig vara i skogen... Ingen (förutom nåt rådjur här och var) hade heller gått där jag skulle springa, så det var oupptrampat. Och plusgrader, så snön smälte och gled under mina fötter. Därför orkade jag inte mer än 37,5km. Då var jag helt färdig, supertörstig (vattnet jag haft med mig var ej tillräckligt - jag har aldrig varit så törstig i hela mitt liv! Jag fick faktiskt lov att dricka gult vatten från en bäck...) och benen VÄRKTE!

Nu känns det lite som ett misslyckande. Det hade varit skönt att ha klarat över fyra mil, då hade det sedan känts lugnt att kämpa på i mindre än en mil till den 9 maj. Samtidigt känns det nu som försent att klämma in ett till långt långpass innan loppet. TILLÄGGAS bör dock att jag drog med Peter och Max till samma skog dagen efter och gick en promenad och upptäckte att det ju var helt omöjligt att ta sig fram i snön, man gled ju bara runt! Då kändes bedriften lite bättre... Men ändå.... mission not acomplished.

Ironi

Jag har ännu inte riktigt släppt min skostöld. Ironi i hela historien är att jag har en fotpod (mäter hastighet och distans på löprundan) som man fäster på ena skon. Jag har alltid varit ivrig som en iller att ta av denna INNAN jag parkerar skorna utanför dörren.

Så att ingen ska sno den.

Den är värd 600kr. TUR att jag valde att låsa in den men lämnade 3000krs skorna utanför dörren! Hur tänkte jag då???

Nåväl, ett ljus i mörkret är att Polar (som tillverkat min fotpod och klocka) hade medlidande med mig (efter att jag skickat ett hyffsat långt tycksyndommig-mail) och skickade en ny fästanordning till fotpoden GRATIS! Tack Polar!

...och tack pappa, även du ett ljus i skotjyvsmörkret ;-) På torsdag blir det Intersport!

HELVETTESJÄVLAPISSTJUVSIDIOT!

Jag har blivit bestulen. Och är arg som ett jävla monster.

Jag har ett par Newton Running skor. De finns inte att få tag på i Sverige. De är speciellt utformade för de som springer på framfoten/mitten av foten. De kostade mig 1700SEK när jag beställde dem början av november. Eftersom de är rätt tunna är de knappt använda nu i vinter. Jag hade i dem ett par ortopediska inlägg som jag utformade efter mina fötter och införskaffade i november.

I torsdags var jag ute och sprang. Det var lerigt och jävligt. När jag kom hem ställde jag (vilket jag gjort sedan vi flyttade hit -04) mina blöta, svettiga och leriga skor utanför dörren. Vi bor högst upp i huset så ingen behöver snubbla över dem eller störa sig på dem. Vid 22-tiden var jag ut med Max, då stängs även porten. Jag lät skorna stå kvar. (Jävligt dumt visade det sig och det behövs inte påpekas igen tack.)

På morgonen var de borta. Nån helvettesjävlatjuvidiot har snott mina skitiga, svettiga äckliga skor! VEM FAN VILL HA DEM!? De hade ju dessutom MINA ortopedisk inlägg, utformade bara för mig, totalt VÄRDELÖSA för alla andra. Dessutom är det få som har användning av dessa rätt speciella skor. Men, för mig var de värda över 3000kronor, plus att min fästanordning för min fotpod satt på skorna. En sån går mig veterligen inte ens att köpa (och jag hade bara en).

BAJS!!!

Galenpanna!

Varför kan inte jag få en räv? En pytteliten en bara? Typ den här:



Sötnos!

Teknikens under...

När jag, för att lugna min köphybris, (men det var i sanning att gjuta olja på vågorna...) köpte en dator slog jag på stora trumman och köpte till äkta Office och äkta virus-program för att slippa allt meck med piratkopiorna. Jag vill ha allt korrekt helt enkelt. Uppstår nåt fel så ska det ordnas, inte bero på nån dålig kopia. Rätt och riktigt ska det vara *präktig*

Jaha, efter att (inte så lite stolt) lyckats installera ett RAM-minne på min nya dator (fråga mig inte vad det är dock) så fick jag vackert be Peter om hjälp för att installera Office-paketet! Hur svårt kan det va? Man sätter i en skiva och svarar "Ja" på allt, men icke. Nåt var fel. Peter fick hålla på i ett bra tag innan han lyckades också, det ska i sanning sägas (och detta BÅDE på sin och min dator). Efter det var det dock inga problem med att installera Macafee-virusprogram, det fixade jag helt själv. Problemen började efter ett par dagar. Då menade datorn och Macafee att datorn inte var skyddad. Följaden fråga dök upp på skärmen:

-Datorn är inte skyddad, vill du åtgärda detta, tryck "Fixa"

Brilliant! tänkte jag, klart jag vill "fixa" det lät för lätt för att vara sant, men så hade jag ju betalat för det. Jag tryckte fixa, datorn tänkte och sa sen: "Försökte fixa, men fel uppstod. Problemet är inte åtgärdat." Nähä tänkte jag och klickade på vad datorn hade för förslag för att åtgärda problemet. Dator föreslog att jag skulle köpa ett virusprogram, TILL EXEMPEL MACAFEE. Man har ju blivit sur för mindre.

Skam den som ger sig. Jag laddade då (egenhändigt...) ned Macafee Virtual Technician som upptäckte ett fel och undrade (shysst!) om jag ville att detta skulle åtgärdas. Ja tack. Teknikern stötte då på ett problem, ville jag åtgärda det? Ja (pucko!). "Problemet inte löst, gick inte att ordna, tack för besöket."

WTF!?!? Här har man för dyra penningar köpt dyra program för att SLIPPA krångel och vad gör de? Krånglar! Vad gör de åtgärder som man ska kunna vidta för att ordna detta? Misslyckas! Ok, jag är inget datorsnille, men med dagens teknik så ska ju man inte heller behöva vara det!!! *sur*

Peter lyckas inte heller så bra med sin nya dator, igår råkade han t.ex. slänga papperskorgen... Var kan man ju undra... Vem vill ha Vista?? Ge mig tillbaka min Commandore 64! När den inte fungerade så skakade man lite på bandläsaren eller blåste bort damm ur nån ventil. Inte fasiken hade den nån töntig "tekniker" som bara berättade saker som jag redan visste.

Bra gjort regeringen!

Ni var många som trodde att detta aldrig skulle komma över mina läppar, men; Bra gjort regeringen!

Jag känner verkligen för de som riskerar att förlora sina jobb pga SAABs problem, det måste kännas förjäkligt. Jag skulle även tycka att det vore sorgligt om SAAB försvann från bilmarknaden.

MEN, inte fasiken ska mina skattepengar gå till att rädda ett amerikanskt jätteföretag som inte har haft vett nog att sköta sina miljonaffärer!?! Att regeringen vägrar ge pengar till detta är givetvis inte bara klokt utan det enda rätta. Det är många företag som går dåligt just nu, många små företag som skött sin ekonomi men som i krisens spår ändå inte får det att gå ihop. Det vore ju som att spotta dessa i ansiktet om Sveriges regering ger pengar till ett (ändå) rikt amerikanskt storföretag.

Karin: bra för Sverige!

Mitt i denna finanskris har jag fått köphybris och verkar tro att jag är rik, eller att någon skulle vilja ge mig ett lån...

Jag har kollat på hus, allt från små bodar på 125.000kr till herrgård på närmre åtta mille. Sedan har jag letat efter bil och hittat ett par prima miljöbilar i 50.000-90.000kr-klassen. (För inte kan man åka och titta på herrgård i Terceln? Vi skulle inte tas på allvar...)

...och när man väl har ett hus och en bil så är väl inte steget långt till en liten häst? Har hittat en hel del snygga westerntrände arabston på "rea" för blott 45.000-90.000 kr.

Men eftersom jag inte har de summorna (och lyckades hålla mig från att ringa mina bankkontakter ;-p ) så köpte jag istället en ny dator. En HP eftersom de, enligt "Maket IT fair" hade bäst Code of conduct (nästan välgörenhet alltså!).

Så, när jag shoppat oss ur krisen och flyr utblottad från mitt slott på min apelkastade arab med kronofogden i hälarna, tänk då på att det var jag som räddade Sverige! (synd bara att jag inte fått lön sen i december...)

längtar inte efter morgondagen...

Har just tränat mitt första PUMP pass på över ett år. Jag får alltid (och detta skyller jag på min kära far som är likadan) GRYMT mycket träningsvärk första (och gärna andra) gången! Om jag kommer ned för våra fyra trappor imorgon så får jag vara glad...

Aj aj aj... kommer att ha så ont. :-(

Däremot så hade de bra speglar, tyckte jag såg rätt fit ut redan innan :-D He, he, det är ju rätt uppenbart attt jag är närsynt även med linser ;-)

Mission accomplished!!

...idag är det första februari och jag har inte ätit godis på en hel månad! Hurra för mig! Jag uppfyllde mitt löfte.

Första svenska advokaten med slöja på G!

Givetvis positivt att en bit tyg inte ska stoppa en individ att bli eller arbeta med det som han eller hon vill. Synd bara att personen i fråga är Cherin Awad (känd från Halal-TV) som har uttalat sig positivt om stening (Läs t.ex. här och här).

Jag tycker att slöjdebatten är ytterst komplex. För mig är det givet att alla ska få ha den religion som de vill och även ge uttryck för denna. Det ska vara ok att bära kors, ha turban osv. Slöjan däremot, den är tudelad för mig. Jag är fullt medveten om att många (de flesta?) kvinnor som bär slöja gör det för att de vill och anser att det är korrekt i enlighet med deras religion och livsval. De ser sig inte (är inte?) som förtryckta och/eller tvingade. Det känns förment att lägga på en analys och säga att de egentligen inte vill ha slöja men att de är familjärt, socialt och religiöst, pressade till detta. Men slöjan är ändå på ett plan ett uttryck för ett förtryck av kvinnan, något jag givetvis är emot. Viktigt att komma ihåg är dock, att bara för att detta förtryck är väl synligt behöver inte det betyda att det är värre än något annat. Varför sminkar vissa av oss sig t.ex? För att vi tycker om att stå med en liten borste och måla ögonfransar? För att det är kul att lägga ned tid på att måla ögonlocken gröna? Knappast. För att vi vill? Eller för att vi är socialt pressade? Vem är egentligen förtryckt?

Ingen?

Båda?

Och katolska kyrkan... don't get me started. Nu när ni misslyckats med en stämning för kränkning av Jungfru Maria i ett så Katolskt fäste som Chile (i Chile är t.ex. abort både förbjudet - i ALLA fall, även vid fara för kvinnans liv - och dessutom kriminellt) kan ni kanske inse att era åsikter är mossiga, diskriminerande, exkluderande och fördömmande? Se ett ganska roande klipp här.

Oj! Vad politiskt det blev, jag som lovat att inte vara det online...

REKORD!

Jag och Max drog till Sörsjön på en löprunda idag och slog nytt längdrekord! Vi sprang 34km och hade det inte blivit mörkt så hade vi fortsatt! Visst, det ska erkännas att jag förbannade minsta uppförslutning på slutet, men jag sprang, höll bra fart och hade kul i över tre timmar! Skogen var som alltid mycket vacker; grön mjuk mossa, stora istappar från stenbumlingar och det var kallt och hårt i backen. Solen tittade till och med fram då och då och silade sina strålar genom grenverket. En bra dag och ett steg på vägen mot ett av målen för 2009! Kände mig grymt nöjd efteråt och (hör och häpna...) PIGG!

"Då vet man att man kommit någonstans"

"Då vet man att man kommit någonstans." Så uttryckte sig Lars Winnerbäck angående att han fått en buss i sin hemstad Linköping uppkallad efter sig. :-D

För er som inte fattade det så var han ironisk. Någonting annat som är jäkligt ironiskt är att jag hade så ont i ryggen att jag beställde en tid för massage. Då gick det givetvis över. Jag bestämde mig för att gå ändå. Då kom det tillbaka. Jag kan höra hur ödet/gud/Allah/Shiva/Buddha/mfl skrattar rått. Kul.

Annars händer här grejer! Har nytt jobb, får se hur det går med det!

Jag känner mig elak...

Jag slås ibland nu för tiden av lusten att vara elak. Eller nej, brutalt ärlig, vilket oftast är elakt. Jag menar, har nån jordens fulaste frisyr så behöver du ju inte säga det (men frågar personen i fråga om vad du tycker kan man ju givetvis vara ärlig, men man kan ju linda in det lite).

Jag känner mig bara så trött på vissa typer och företeelser. Vill inte gå in på detaljer här, men till några skulle jag vilja skrika "Vad var det vi sa era dumma jävlar! Fy fasiken va taskigt mot T, detta borde ni ha tänkt på innan!!! Egocentriska jubelidioter." Till en person med årTUSENDETS fulaste tatuering (och då ser jag ändå Miami Ink rätt ofta...) på ett forum vill jag gärna berätta det. Gärna i form av nån spydig kommentar: "Ojdå, kommer att kosta mycket att ta bort den där (skiten)!" Korkade personer får mig att vilja kräkas. Några som banne mig inte vet vad de håller på med och låter det gå ut över en annan skulle jag vilja... äsch, låt oss säga ruska om. Till de som inte vågar säga ifrån skulle jag vilja göra detsamma. De som är lata och inte orkar... nej vi slutar där (känns lite bättre faktiskt).

Vadan denna "djävulskap" jag som annars är så snäll (hmmm...)? Abstinensbesvär och allt socker som är på väg ur kroppen månne???

Någon som tog åt sig av det jag skrivit? Ja, gör det, så har nån fått "en skopa ovett" (snyggt talesätt va?) i alla fall... :-D

Skänk inte pengar hit!

Återigen har aftonbladet ett stort larm; "Skänk inte pengar till följande organisationer, de uppfyller inte vad de lovar". Källan är Frii (Frivilligorganisationernas insamlingsråd) som kontrollerar att insamlade pengar går dit de ska.

Med på listan finns MSF - Mojahedin Sympatisör Förening. Så skänk inte pengar till dem, de håller inte vad de lovar och skänker inte pengar till terrorister...

p.s. Inget godis ännu... hejja mig!

Ett gott nytt år?

Ja, det vet vi ju inte förrän ungefär den här tiden nästa år ;-) Fast dagen började bra med sovmorgon och strålande sol!

År 2007 började jag med en ny tradition: att lista mål för det kommande året. Jag gillar mål bättre än löften, vissa saker är svåra att lova, men man kan absolut ha det som mål. Målen för 2008 var följande:

1. Lära mig mer om Samer.
   
2. Ta ett LP1 med Max.
   
3. Vara mer miljövänlig i min vardag.
4. Äta mer middagar ihop med Peter, vi äter alltför sällan ihop!
5. Vara mer kreativ, t.ex. läsa och skriva mer.

Hur gick det då? Sådär. Ska jag betygsätta mig får jag en 2 1/2:a av fem. Jag har lärt mig lite (med betoning på lite, vet dock vad en sameby är. Typ.) mer om Samerna, men vill och ska lära mig mer. Max har ännu inget LP1, men vi tog ett förstapris i den enda tävling som vi ställde upp i (skärpning...) Tänker inte ens sätta upp det som löfte i år, men det ska bli av ändå! Jag har försökt att handla mer säsongsberoende och jag tar oftast med mig kassar till affären samt tackar nej till ytterligare kassar, så gällande nummer tre har jag väl lyckats någotsånär, men där kan ju alltid göras mer... Jag och Peter äter oftare middag ihop! Fortfarande relativt sällan, men mysigt! Godkänd på den. Jag läser rätt mycket nu för tiden, så hälften rätt på nummer fem då... Känner mig dock inte nöjd med måluppfyllnaden för 2008... Nu, mot nya mål!

MÅL FÖR 2009:

• Få ett jobb (ett bra, utvecklande och utmanande jobb med bra arbetskamrater och bra kommunikationer samt hög lön, det kan väl inte vara så svårt?)
• Springa ett Ultralopp (=alla lopp som är längre än maraton) Är anmäld till ett redan i vår... HJÄLP! Jag vill även förbättra min tid på milen som idag är 45:38 som bäst.
• Utmana mig själv i allt jag gör och se positivt på förändringar; ingen gillar en gnällspik.
  
• Sen har jag även ett LÖFTE (dvs något som jag MÅSTE hålla): Jag ska ha en vit månad, starting today!! Då menar jag inte sprit utan min drog; socker, givetvis. Jag ska inte äta godis innan första februari 2009. Basta. (Jag är i skriande behov av en detox!)

Thats it. Så får vi väl se hur det går...
Som avslutning får ni några dagar ur den allra första dagen på år 2009!

Max och en av sina eviga pinnar...

Ett gäng hungriga änder i en kall Motala ström.

Is i Motala ström.

Vackra Max i en snygg pose.

Gott nytt 2009, this is the year it all will happen!(??)

Äntligen!

Nu har det vänt!!!

Igår var vinterns längsta natt/mörkaste dag eller hur du nu föredrar det. Jag är så trött på detta mörker! Det är som en mörk, fuktig, kall, klibbig filt som omsluter A L L T ! ! !

Mörkret är nästan värst när man är inomhus. I alla fall för mig. Jag blir nästan klaustrofobisk. Det är som om omvärlden upphör att existera när jag inte kan se den och jag är instängd i det rum/hus som jag för närvarande råkar befinna mig i.

Men inte bara det, mörkret kryper in också. Gör det skumt och murrigt hemma. Färgerna blir suddiga, kanterna oskarpa, allt blir som i ett blurr.

Ute får jag som tunnelseende. Jag ser bara det som är närmast runt omkring (om jag har tur!) allt annat skulle lika gärna kunnat ha upphört att existera, eller för spöklika konturlösa former.

Det känns även som om mörkret flyter in i sinnet och gör allt lite tristare, lite gråare, lite tröttare och tråkigare... Men nu, nu har det vänt, snart är det midsommar! ;-D Jippie!

p.s. Men först är det ju jul och nyår, god jul och gott nytt allihopa!

"De RödGröna"?!?

Japp, då var det klart. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet har inte bara bestämt sig för att gå ihop i en koalition till nästa val, de har även valt ett namn. Denna historiska händelse kräver ett storslaget namn kan tyckas. Och vad valde de? Jo "De RödGröna" ! Orginellt, påhittigt och fyndigt? Knappast. Storslaget? Inte det heller. Snarare en platt pannkaka i klass med när språkprofessorn Sture Allén fick i uppgift att komma på ett namn till Nya Gamla Ullevi och kom på det nyskapande namnet "Gamla Ullevi" till den nya arenan. Det bådar för förvirring, något "De RödGröna" knappast gör. Men nyskapande och originellt? Nope.

Jaja, nu återstår bara att se om Jan Björklund har rätt i att Lars Ohly blir alliansens bästa valmedarbetare... :-S

Mina underbaringar!

Kom hem idag, kände mig trött och på dåligt humör, så blir man mött av en glattsvansviftande max (som stolt bar på sin boll) samt av en stor kram i dörren av fina, fina Peter... Me loves my darlings!!

Bombay?!?

Terrordåd har drabbat Indien, givetvis tragiskt och otäckt.

Något mer som är tragiskt är att svensk media inte kan benämna staden där terrordåden hände med dess rätta namn. "Bombay" heter sedan 1996 Mumbai. Igen.

Namnet Bombay komer från portugisiskan och betyder ungefär "God hamn". Detta var namnet som kolonisatörerna gav staden. Innan dess hette den Mumbai eller Mambai för de som pratade de lokala språken Marathi och Gujarati. Sedan 1996 heter den återigen officiellt Mumbai.

Gör om gör rätt.

Jag har besegrat min "Nemesis!!!! (med en insats på 21.5km, 1450kcal & drygt ett år...)

För drygt ett år sedan beslöt jag mig för att springa runt Ågelsjön, till Sörsjön och tillbaka. en tur på drygt 2mil. Det gick inte så bra, läs min rapport från den turen här (Den turen lärde mig dock två nyttiga läxor; 1) spring inte i skogen utan mobil och 2) det går inte att springa sig igenom löparknäsmärtor) För två helger sedan beslöt jag mig för att försöka igen. Inte heller detta gick bra, men nu kom jag ju inte ens iväg, läs mer om det här.

Så. Det var med hjärtat i halsgropen som jag begav mig av till Sörsjön för att besegra min "Nemesis" (aningen överdramatiskt kanske...) På vägen ut höll jag på att vända. I Norrköping har vi ingen snö alls, här vad det snö och isgata av vägarna och t.o.m. med dubbdäck kände jag hur greppet tidvis släppte. "Detta går ju inte att springa i" tänkte jag. Men dum som jag är beslöt jag mig för att försöka (med ett löfte om att vända om jag höll på att slå ihjäl mig).

I skogen var dock stigarna fina och jag var tacksam för att det var bra - och TORRA stigar och vägar, jag är SÅ trött på att klafsa i isvatten! - inte så kuperat och rätt bra markerat. Det var även otroligt vackert; långa vackra istappar hängde från stora stenar och bergsklippor som omgav stigen, bäckar flöt fram genom hinnor av kristallklar is, de snötäckta (!) sjöar som kantade min väg glittrade i solskenet men i skogen kunde jag ändå bitvis se grön inbjudande mossa!

Men det var kallt, typ -5grader och när jag kom halvvägs, till Ågelsjön, blåste det motvind över sjön vars vatten var upprört och såg svart och svinkallt ut. Min varma fleecejacka var fuktig och kändes kylig, mössan blöt och klibbig plus att jag fick känningar i höger knä. Jag blev rädd att jag återigen skulle bli fast i kylan i skogen och ha svårt att få hjälp därifrån. Sörsjön kändes lång borta och till råga på allt hade inte jag räknat med att det skulle mörkna så fort!

Men. Jag kom tillbaka! Till sist. Skymningen hade redan krypit in över Sörsjön, det var kallt och jag trött, fuktig och lite kall - men nöjd! Jag har äntligen sprungit runt dessa sjöar! Det tog drygt ett år, men jag kan tänka mig att göra om det igen! Snart :-)

En sak jag inte förstår...

...är bensinpriset.
Jag tror jag kan förstå varför det höjs (eller, i alla fall ibland). Det kan vara skattehöjningar, krig i nått oljeland, andra allmänna oroligheter, stark dollar osv. Men. Sedan går det ned. Som nu.

Det har inte skett någon skattesänkning, det har inte blivit fred i nåt oljeland (eftersom det enligt vår definitioner inte pågår krig eller väpnad konflikt i ett visst oljerikt land som nästan dagligen utsätts för väpnade, ehhh "bråk") det har inte blivit färre "allmänna oroligheter" och dollarn är mycket starkare än i somras (då bensinen kostade 14pix...) MEN ändå så kostar bensinen nu drygt 10kr/l. Att sedan dieseln och bensinen kan gå upp och ned vid olika tillfällen fattar jag inte heller - båda utvinns ju av råolja!

Bara jag som tycker detta tycks godtyckligt? Jag ser framför mig en fet oljesheik med turban (jag har inga fördomar, nej) som uttråkat kastar en tärning: "Hoppsan, nu höjdes råoljepriset! (Fast bara för den råolja som ska bli diesel...)" Eller?


P.s. Missförstå mig inte, jag klagar inte på höga priser, jag är FÖR höga bensinpriser. Pulloter Pays Principle, PPP; den som skitar ned får betala för sig, välanvänd inom nationalekonomin. Jag fattar bara inte mekanismerna bakom prissättningen.

Skämmes!

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3786043.ab

Hur fasiken kan man bara åka förbi??? Bara en död älg på vägen är väl ett jäkligt bra skäl till att stanna, om där finns en skadad människa så är det ju självklart. Fy vad nedslående att läsa... :-C

"Vilken sorts batterier?"

Jaha. Vilken lyckad löpdag det blev igår. Not.

Jag skulle ut och springa. Jag hade kollat ut en bra tur på en karta, förberett mig, laddat in en bra bok i MP3, sett fram emot det osv osv... När jag går mot bilen tänker jag "Hmm, har jag glömt lyset i bilen på?" Jag övertalade mig dock snabbt om att det vara var taklamporna som reflekterades. Jag hade rätt i både. Jag hade glömt lampan i bilen på (men den hade hunnit slockna) och det var bara taklamporna som reflekterades. Hur som så var bilen STENDÖD. Jag bad Mathias om hjälp och cyklade till OKQ8 för att köpa startkablar. Pappa tyckte dock att jag även skulle fråga dem om de kunde ladda batteriet fullt, så det gjorde jag:

K: Laddar ni batterier?
OKQ8: Vilken sorts bilbatterier?
K: Bilbatterier.
OKQ8: Nej.
K (av ren nyfikenhet): Vad laddar ni för batterier då?
OKQ8: Inga.
K (konfunderad): Varför frågade du då?
OKQ8: Du höll i din mobil, tänkte om du ville ladda den.
K (förvånad): Laddar ni mobiltelefoner?
OKQ8: Nej.

I rest my case...

När jag väl kom iväg var det försent för en långtur. Jag fick nöja mig med det knökfulla (nåja) motionsspåret. Efter 1km la min MP3-spelare av :-( Efter 5km la min fotpod till klockan av :-( :-C Efter 13km blev det mörkt :-C, :-C :-C Kom hem vid femtiden, då hade jag bara ätit frukost = hungrig, trött och sur. Bättre lycka nästa gång??

Problem med vokalerna...

Östgötar har säkert många starka sidor, vokaler är inte en av dem. Igår satt jag och några fler på en pub i Norrköping, Linda beställer en cola (konstigt redan där iof, he he) sedan säger barkillen:

"Ska du ha äis till den?"

Anneli ser ut som ett frågetecken, Linda ber honom upprepa. "Äis, i glaset?" Linda fattar, mer av sammanhang än av uttal, att killen pratar om is.

På tåget i veckan var det en östgöte som skanderade att hon suttit på ett "fäjk" - uttalas som engelskans "fake" och betyer fik. Orden "nej" och "du" finns inte utan har ersatts med de mer långdragna "Naaeä" och "dyu".

Inte för att göra min ovänn med någon, men östgötska är bra fult...

"Annars åker ni ut"???

Mördaren och våldtäktsmannen Anders Eklund är nu flyttad till Norrtäljeanstalten där han sitter i den sk. "sexbunkern" (inte så roligt som det låter utan helt enkelt en avdelning där andra likasinnade sitter...). Med anledning av de särskilt grova brott som Eklund begått så finns anledning att tro att det finns en hotbild mot honom från de andra internerna (så som "Hagamannen" Niklas Lindgren, snacka om att kasta sten i glashus). Därför hade fängelseledningen enligt aftonbladet ett snack med internerna och sade:

"Antingen så håller ni er lugna eller så åker ni ut."

Men ursäkta, är inte det ett uselt hot mot någon som sitter i fängelse... ??? Nån kommer ju att klippa honom direkt med det "löftet".

Ett annat roligt "Eklund-skämt" är att det är namnet på DN:s nya relationsexpert... Namnbyte kanske? Eller vem vill ha intima relationsråd av "Anders Eklund"?

Ska man alltid säga ifrån om man tycker något är fel?

Spontant, ja.

Tycker man något är fel så bör man säga ifrån. Sätta ned foten. Ta ställning. Vara obekväm. (Detta betyder inte att man måste vara brutalt ärlig och skandera över hur ful någons nya tröja/frisyr/pojkvän är. Det är tvärtom bara taskigt. Men nu handlar det inte om något sådant.) Jag är i en situation som jag tycker är fruktansvärt fel mot många (alla faktiskt) inblandade, som jag inte alls håller med om eller gillar. Jag är sur och förbannad.

MEN att säga ifrån, vara obekväm och sätta ned foten kommer att bränna en hel jäkla massa broar för mig just nu. Är det värt det? Har jag råd med det?

Kan man tumma på ideal? Är man självisk om man gör fel för att det kostar för mycket att göra rätt? Även fast "göra rätt" troligtvis inte kommer att spela någon roll annat än för mig... Troligtvis. Blä.

Vilken reklambyrå har Mitsubishi egentligen?

I sin nya reklam marknadsför de sin nya Lancer Sportback som "en thriller för hela familjen". Det låter ju jäkligt tryggt måste jag påstå...

"Välkommen till verkligheten"? Tja, jag skulle tippa på att verkligheten faller som en sten till botten.

Herr Gårman, Fru Gårman, FAMILJEN Gårman; eller Här Går Man?

På DNs insändarsidor pågår just nu en rätt underhållande debatt om skylten vi sätter på övergångställen; populärt kallad "Herr Gårman." En kommun i Sverige ville (i jämställdhetens tecken?) ha en FRU Gårman istället. Denna har nu blivit godkänd och då brakade helvettet loss. Argumenten går från "lägg tid på något vettigare" till att "nu blev det orättvist i alla fall." Vissa menar på att om det ska bli jämställt och vara en kvinna på skyltarna så ska det minsann även finnas nån med rullator, personer med hund, barnvagn, rullstol och barn! Var ska dessa annars gå över gatan?

En insändarskribent menade tom att det nu blev MER ojämställt då detta bekräftar heteronormen och synsättet att det bara finns två kön, tänk på alla transexuella, asexuella och transvesitier? (Lite svårare att rita måste erkännas, förslag på en transvestit herr/fru Gårman skulle kunna vara att man gör en streckad kjol för att visa att han bara har kjol ibland.)

Andra menar att "Herr" Gårman inte alls behöver vara en man, det kan vara en kortklippt kvinna i byxor. Där måste jag dock protestera, skylten ovan avbildar helt klart en man, eller hur? (Min fråga gällande dessa två är främst en oro över var deras händer har tagit vägen...)

En första klass i Waxholm var kreativa och ritade en skylt med FAMILJEN Gårman; mamma, pappa, två barn och en hund (eller en katt, det framgick inte helt tydligt). Fast, även om det var ett bra förslag så kan jag direkt se invändningen att denna skylt förhärligar kärnfamiljen och inte tar hänsyn till ensamstående mammor, pappa+pappa+barn osv.

Vi skulle kunna lyssna på "lägg tiden på nåt vettigare" argumenten och gå tillbaka till "Herr Gårman", återgå till ursprungsläget. Tråkigt dock att det alltid ska vara efter män som det "normala" mäts... Men, i ärlighetens namn, det skulle antingen bli en herrans massa skyltar, eller en herrans massa folk på en skylt, om vi ska representera hela Sveriges mångfacetterade befolkning på en skyltstackare. Vad sägs om att ta bort personen från bilden helt, avbilda ett tomt övergångsställe och döpa om skylten till "Här går man"?? I talspråk skulle ju inget heller direkt ändras.

Märkligt dock om det enda sättet att uppnå jämställd- och jämlikhet i så fall blir att ta bort alla personer över huvudtaget! Hoppas detta inte också stämmer in real life...

SJ.

Som pendlare är jag tyvärr utlämnad till SJ:s våld dagligen, många arga svordomar blir det... Förbannade företag.

MEN, inte nog med att de punktligt aldrig avgår i tid (nåja...) så har de tydligen fått hybris och anställt en programmerare som medvetet bygger in buggar i systemet. Det måste vara så, någon annan förklaring finns inte.

Exempel: Jag skulle för en månad sedan köpa biljetter från Norrköping till X-stad och tillbaka. SJ skryter ju med hur billigt det är om man är ute i tid och jag skulle ju inte åka förrän i december så jag räknade med skampriser. Det var jättedyrt. Minst 600kr ToR i andra klass. Nu en månad senare kostar biljetterna 95kr styck. I första klass. Kan någon förklara hur det kan komma sig? Det är ju inte så att jag är ute i sista minuten direkt...

Som om inte detta vore idiotiskt nog så måste man ju numer betala extra om man vill kunna omboka eller avboka biljetten. För att kunna omboka biljetten så kostade det 156kr enkel resa(!?), dvs mer än biljetten själv. Vill du kunna avboka och få pengar tillbaka så kostar det 506kr enkel resa (för en vecka sedan var det 399kr). VEM tror SJ är så korkad att de köper en biljett för 95 kr och sedan väljer att BETALA 506kr för att få tillbaka sina 95kr OM du skulle välja att avboka?? Det är en fruktansvärt dålig affär - som givetvis bara SJ tjänar på. Fast ändå inte. SJ vill ju att man ska köpa sin biljett tidigt, men jag skulle tippa på att ganska många väntar om det kostar fyra gånger så mycket att avboka biljetten som biljetten i sig...

SJ: Sparka den som byggt systemet, den enda rimliga förklaringen till ert urkorkade system är att någon medvetet saboterar för er. Inte ens SJ kan väl göra något sådant dumt på flit?

!!!!!

Onsdag 24/9, strax efter jobbet:
Peter: Karin, hur ska du göra med Lidingöloppet?
Karin: Jag vet inte, vi får se hur jag mår, just nu känner jag mig krasslig.
P: Ok, men blir inte det typ världens sämsta uppladdning? Vara sjuk i två veckor och sedan springa?
K: Nähä? Menar du? Det har jag inte tänkt på men tack för den peppningen. *sarkasm*

Onsdag 24/9, kväll:
Anneli: Har du bestämt dig om loppet?
K: Nä, men jag tror att jag testar.
A: Men är det så bra? Du har ju varit sjuk och inte tränat på två veckor?
K: *sammanbitet* Jo, jag vet, det är ju inte så bra uppladdning direkt, Peter upplyste mig så snällt om det.
A: Nej, verkligen inte. Det kan ju tom vara farligt.
K: Nja... vi får se hur jag mår...

Så, nedtryckt i skorna av dessa underbara peptalks bestämde jag mig för att ändå testa springa. Innan jag blev förskyld så hade jag målet att ta mig i mål på under tre timmar. I lördags var målet att ta sig runt.

DET GJORDE JAG! Det var jättekul att springa, klart det roligast loppet i år! Jättefin natur, bra och utmanande bana, mycket folk osv. Jag hade jättekul, men visst, de tre sista kilometrarna var jobbiga... Första fem km gick långsamt pga trängseln och så var det fortsättningsvis bitvis längs banan. Hade jag haft en bättre startgrupp så kanske jag hade kommit in under 3tim, men det är ju alltid någonting man kan skylla på eller göra annorlunda, jag är nöjd med mina 3:05:05!

Första pris!!!

Efter att ha missat både en disputationsfest och en bröllopsfest i helgen och gått och lagt mig löjligt tidigt så mår jag lite bättre. Vågar dock inte hoppas ännu. Kanske är det de piller som jag hittade i skåpet som jag köpte i Indien som hjälpt? (Fast konstigt vore ju det då de vid en googling visade sig vara mot parasiter och infektioner i magen, he he).

Nåväl, jag ansåg mig vara well enough för att tävla med Max i morse. Det skulle väl vara snabbt avklarat tänkte jag, gå dit, misslyckas och sedan hem för att skämmas. Men Icke! Max förvånar kapitalt med att faktsikt ligga kvar på platsläggningen (inte bara en utan två gånger) och vi kniper ett förstapris! Herre så kul! Va bra vi är! Läs om hur det gick till i Max blogg.

Bäst var försåss att vi (återigen) slog elaka rottisägaren... Yes!

Jag är förkyld!

Life sucks. Tror ni detta hjälper? Så länge jag är frisk tills på lördag så är jag nöjd!

Vandring vid Helags!

Jag lovade för ett tag sedan att lägga upp bilder från vår vandring i Härjedalen i början av augusti, här kommer de!

Max och Peter redo att ge sig av från Ramundberget där vi redan bott i en natt. Det var lite sol och lite moln, men bara ca 12 grader varmt, på låglandet... Första dagen följde vi karta och kompass mot Skarsfjället.

Peter vid en jokk, vi ska precis äta vår första lunch; soppa och smörgås!

Max tyckte att det var kallt att stanna och fika, därför satt han gärna i knät. Det blåste lite.

Vår tältplats första natten, det var kring 3 grader på natten. Stackars Max frös mest. Faktiskt så mycket att han drog på sig en svansförlamning!! Annars var det bra, vi bodde vackert vid Skarsfjället, vi slog upp tältet kring 17-tiden, då hade vi gått sedan kl:09.30, ca 2mil.

Max var mycket förtjust i renhorn. Tur att han hittade dem, fjäll saknar ju hans älskade pinnar...

Snö! Max lycka var gjord, han rullade noggrant (tills han kom på rygg och inte kom runt pga ryggsäcken och låg som en skalbaggen på rygg och sprattlade! Det såg rätt festligt ut...)

Max, Peter och en jokk!

Tranbär! (Hoppas jag? Jag åt dem iaf...)

Söta Max och berget "Predikstolen" i bakgrunden.

Jag bad Peter le. Jag tror han försöker...

På g tredje dagen! De två första dagarna gick vi oledat, men här har vi som ni ser hittat ut till en led som vi sedan följde tillbaka till Ramundberget. Innan denna bild togs hade vi precis sett en järv!! Tyvärr hann vi inte ta kort på den. Järven är mycket sällsynt, den jagades hårt tidigare och det var t o m skottpengar på järvar fram till 1920-talet. Stackars järv.

Peter lagar lunch. I bakgrunden ser ni regnet komma...

Berget som vi av misstag gick ÖVER andra dagen, när vi skulle gått runt det (vi skulle gå ungefär där krysset är, men när man väl är där så kan det vara svårt att se och lista ut exakt var man är...)! Ser ni att snöfläcken ser ut som en person som springer med en fackla? Det syntes inte när man gick nära...

Söta Peter! Fjärde dagen, på väg mot målet. Denna natt sov vi i STF fjällstuga. Max hade ju problemmed svansen, så kom ett öväder med spöregn och åska! Skönt att vara inne då, även om det kostade 360pix per person att sova på ett ställe utan el, vatten eller lakan...

Nästan tillbaka vid Ramundberget. Bakom mig syns skidbackarna. Vi var ute i fyra dagar och gick totalt ca 6-7 mil. Min ryggsäck vägde drygt 16kg, Peters ca 18kg och Max rygga vägde ca 3kg. Vi hade det jättehärligt! Hoppas att vi kan komma iväg nästa år igen!

...och hur gick det till?

Jag var ute och sprang igår, tänkte svänga förbi statoil på vägen hem för att köpa keso och göra min favvomacka med keso och avokado till kvällsmat. Föga förvånande har statoil inte någon keso. Jag kliver ut på gatan några minuter senare med en chokladkaka, tre rulla winergum (dessa rullar är min drog just nu) och en käck. Sen när blev det en bra och logisk ersättning för utebliven keso?

"Inshallah"

Ett uttryck jag ofta stöter på nu för tiden är "Inshallah"; både via media, på jobbet så klart, och i andra sammanhang. "Inshallah" betyder ordagrant "Om Gud vill" men kan användas till att betyda nästan allt. När jag stöter på ordet Inshallah så betyder det oftast "ja" (faktiskt så ofta att de tolkar jag jobbar med har kommit överrens med varandra om att översätta "Inshallah" med "ja"). Frågan är ju dock om det är ett "Javisst, det kommer att ordnas" eller ett "Ja, vill Gud det så kommer det att hända men det låter riktigt otroligt" eller kanske "Ja, jag förstår inte vad du menar men om det är Guds vilja..." Det är således ett användbart och flexibelt uttryck, dock lite inexakt...

Uttrycket "Inshallah" kan dock om inte underlätta, så förkorta diverse diskussioner. Inshallah kan ju vara svaret på nästan allt och med det så är samtalet avslutat (vill Gud det så blir det så, då är det ju knappast något mer att disskutera?).

Kanske kan man se uttrycket lite som smurfarnas använding av ordet "smurf", även fast "smurf" översatt ofta blev ett adjektiv: "Så smurfigt", "Vilken smurfig bil du har", "Kom, vi går och smurfar". Inshallah är ju Guds vilja och kan därför vara så mycket mer än ett adjektiv. Vad "smurfigt" sydftar på framgår ju oftast av sammanhanget, medan "Inshallah" bestäms av en högre makt och det är ju även denna som har tolkningsföreträde.

Fast, är det inte så att när något kan betyda i princip allt, att det då upphör att betyda någonting alls?

Det finns fler som tänkt till om Inshallah.

Hur tänkte de?

De flesta saker stoppar tillverkarna färgämnen i, helt i onödan! Varför tror de att någon föredrar en blå dryck mot en ofärgad? Den förra ser ju närmast ut som gift... Som ni ser på bilden ter sig dock ansiktsmasker bättre ut med färg. Annars ser det ut som om man har bajs i ansiktet. Eller hur? ;-)

Mycket smickrande och charmig bild, förresten... Det är givetvis inte flickan som skrivit bloggen som medverkar på fotot...

Silver!

Vem bryr sig väl om OS?? Jag och damlaget från jogg.se tog igår silver i Kraftloppstafetten i Finspång! Fasiken så bra vi är! Särskilt min lillasyster som precis har börjat träna och går och blir tvåa i sin första tävling! Jag tror att hon fick mersmak... ;-)

Jag sprang 10.9km på 51.44, det är jag nöjd med då det ger en kilometertid på 4.45 och alltså personbästa på milen! Kul, kul!

Annars är det mest sorligt här då detta är min sista semesterdag, jag som precis lärt mig uppskatta att slappa...

Inköp inför semestern

Vi insåg att det i 8 grader plus skulle vara kyligt att vandra i fjällen utan mössa... Kloka som vi är gjorde vi en investering! Hoppas att det tinar upp lite... Imorgon bär det av!

SEMESTER!!!

(får ni ingen kontakt med oss efter den 18/8; ring fjällräddningen kring helgas (gärna även på norska sidan, för då vette fasiken var vi är...))

Oops... I did it again...

Japp, då var det gjort igen, som så många gånger förr. Jag ser mig själv som ganska lättlärd, men vissa saker lär jag mig f-n aldrig. Kör huvudet i väggen igen och igen. Som att sluta äta godis i tid t.ex. det tror jag nog aldrig att jag kommer att lära mig... Nu ska jag rulla i säng.

Jag; en ensamvarg??

Här i veckan var jag ute och sprang runt strömmen i Norrköping. Detta är ett ganska populärt stråk, så där är rätt mycket folk. Fy så jag störde mig på alla som gick hur som helst på gångbanan! Jag tycker att man ska gå och/eller springa på VÄNSTER sida, så som man gör om man går/springer på en väg. Men vissa tycker tydligtvis att högertrafik gäller även för pedestrianter. Efter jag spytt galla över detta oskick på ett löpforum och en jurist lagt sig i så visar det sig dock att det inte finns någon regel alls. Usch. Dessutom; varför är det bara jag som får lov at gå ur vägen?

Dagen efter var jag i Flens (vanligtvis folktomma) badhus för en simtur. Herre vad jag störde mig på alla som plaskade på mig, simmade för långsamt, i vägen - ja fel!

När jag förut gymmade kunde jag störa mig fantastiskt på alla som inte gjorde som instruktören sa, som utförde övningarna fel och som allmänt störde ordningen med onödiga stönanden eller oförsiktiga sving med hantlar osv.

Jag inser ödmjukt att problemet ligger medtadels hos mig, som stör mig och i all tysthet svär åt dessa "idioter" som inte har vett att hålla sig på sitt håll, hålla rätt fart eller göra rätt. Jag har därför kommit till insik om att jag nog bäst håller till ensammen (med Max då) i skog och mark, där älgar och annat oknytt har vett att flytta på sig för en lågt flygande kanonkula likt mig själv. ;-D

Nya Narnia filmen (jag är ett stort Narnia-fan...)

Skönaste kommentaren i filmen; Grävling till Prins Caspian som svar på frågan "What are you?"

One would think you would recongise a badger when you see one.

:-D

"Galna" EU-bonden

I Norrköpings trakten finns en känd bonde som i folkmun går under namnet "Den galna EU-bonden." Inget illa menat, och galen kan, iaf i mina ögon, lika gärna bytas ut till "engagerad." Han är en notorisk EU-motståndare och har en stark vilja att föra ut sitt budskap. Han bor på vägen mellan Norrköping och Kolmården och där, längs E4, sätter han med jämna mellanrum upp meddelanden till allmänheten, väl synliga för alla som susar E4 fram.

Där påpekar han "tokigheter," driver med nya lagar/lagförslag eller i största allmänhet visar sina åsikter och vad han tycker (rätt ofta om EU). Ett urval av hans E4-budskap:

"Kan inte regeringen förtidspensionera alla telefonförsäljare?"
"Ger öppna landskap mer mat? Ja, om man bygger mataffärer på dem."
"Sveriges största exportör av restaurangmat; IKEA."

Efter valet om EU:s konstitution på Irland var budskapet kort:

"Tack Irland!"

Nu senast ett inlägg angående den omstridda FRA-lagen:

"Är FRA bra? Ja, den skapade massor av jobb i forna Sovjet"

Jag måste säga att oavsett vad man tycker om EU-bondens budskap så måste jag beundra honom för hans engagemang. Vilket jobb han lägger ned på dessa skyltar, och i annat som han gör runt kring i Norrköping. Jag tycker attt han är helskön. Ni vet att ni är på väg mot hans marker om ni hittar följande skylt:

"Jag har köpt nya löparskor!"

Mina pjuks, fast gröna.

Jag slänger fram en knallröd kartong på skrivbordet och säger (lite stolt):

"Kolla in mina nya löpardojjor, ett par Trailfox, för terränglöpning."
Peter ser förvånad ut, "Har du köpt nya löparskor?! Du har ju minst fem par!"
Nu är det min tur att se förvånad ut, jag får det till två, inklusive de nya.
"Du har dessa" förklarar Peter och jag nickar ivrigt, det stämmer ju. "Sedan har du ett par som ligger i bilen..."
"Jamen" avbryter jag, "de är ju i det närmaste antika! De är svingamla och är bara där i reserv! Typ om jag skulle glömma att ta med mig löparskorna hem till Borlänge eller så. De kan du inte räkna med. Stenhårda är de."
"Så har du dina röda Puma skor."
"Ja precis" jag håller med, detta är ju mitt andra par, "men de är nästan 2 år gamla och man ska inte ha löparskor längre än så. Dessutom är de vanliga löparskor, mina nya är ju ett par trailskor, jag springer ju nästan bara i skogen."
"Är de 2 år gamla?"
"Mja, så gott som. I oktober i alla fall..."
"Ok" suckar Peter, "men så har du ju ett par sprillans nya skor som du vann nyligen? Ett par New Balance."
Jag skruvar på mig, det är förvisso sant. "Jo, men jag trivs inte i dem, de är för stora. Dessutom så låter de konstigt när jag går med dem. Mina fötter bara glider omkring i dem."
"Dina fötter!? Du menar dina skidor." Säger Peter elakt.
"De är kanske stora" fräser jag sårat, "med de är SMALA. Dessutom så ska jag ge bort dem till mamma, så de gills inte heller."
"Och så har du ett par tåskor." Avslutar Peter sin uppräkning.
"Ja, det är sant. Men det är ju ett par exeptionella skor, de kan man ju inte springa i jämt (hur skulle det se ut? Jag skulle bli känd som grodkvinnan eller nåt) de har jag ju bara vid speciella tillfällen."
"Du har alltså fem par." Säger Peter samtidigt som jag avslutar med att säga: "Jag har alltså två par."

"Karin, du är nog den enda i världshistorien som lyckats göra LÖPNING till en materialsport!"

Vad menar människan? Jag har dessutom bara tre par löpartights (ett par för kyla, ett par för värme (dvs korta) och ett par för alltid annars). Jag har bara 1 1/2 träningstopp (ok, kanske fyra, men en är för kort, den använder jag aldrig, en är i bomull=inget bra material att bli svettig i, och en är väldigt sliten och nästan för kort. Den enda som duger är för "AIK" för Peter (svart och gulD, inte gul...)).

Snälla tomten, om du läser detta, kan man få förskott på julklapparna? Jag behöver verkligen en löparklocka, POLAR rs200sd. Så att jag kan se hur fort jag springer och hur långt. En röd givetvis. Dessutom skulle jag vilja få ett par Newton. Vad är detta undrar ni? Ett par löparskor såklart, mitt andra par är ju praktiskt taget utslitna...

Som alltid; ett jäkla antiklimax!

Är någon förvånad? Sveriges internationella (sport)insatser förstoras alltid upp tills man tror att det gäller ett tredje världskrig. Vi är alltid favorittippade, eller iaf jäkligt bra, bara det att ingen annan insett det (läs: tycker det). Det går aldrig bra. Vi blir alltid förvånade. Överambitiösa sportkommentatorer i fula frisyrer och stora slipsar överdramatiserar och "analyserar" samband som ingen annan kan se. Hur jäkla mycket kan man analysera en boll? Det finns mer djupsinnig konversation i sandlådor. Media rapporterar uteslutande om skador, taktiker, domarnas felbedömningar och spelarnas vara eller icke vara. Fy, det står mig upp i halsen. Det är ett spel. Inse det. Det är en boll och killar i shorts. Och sverige är inte alltid bäst. Game over.

Vad gjorde du 1965-1991?

Ja, själv var jag ju knappt född (nåja). Men om du någon gång under den tiden fick en blodtransfusion så bör du enligt Stockholms läns landsting gå och testa dig för Hepatit C. Sedan 1992 testas allt blod i Sverige, men innan dess så fanns det alltså en risk att man kan ha fått smittat blod. Se deras pedagogiska annons här.

Bra initiativ kan tyckas, men hur kunde det ta 17 år för dem att komma på det??? Väldigt pedagogiskt och inkluderande att även ha annonsen på åtta olika språk, men om man bott här sedan (åtminstone) 1991 - d.v.s. i minst 17 år - så antar jag att man kan läsa två rader på svenska...?

Men vad vet väl jag?

Bajs.

Vi är under attack från våra "grannar" fåglarna. Kanske för att jag felanmälde deras oljud till hyresvärden? :$ Men hur fasiken gick det till? Det är bara på vårt fönster...

Bensinpriset...

Just nu stiger bensinpriserna i Sverige. Dyrt för alla som har bil. MEN vad som "sänk priset på bensin"-ivrarna tycks missa (hur de nu kan göra det...) är ju att det finns en ANLEDNING till dessa priser.

I veckan fick jag två mail om att gå med i något urfånigt kedjemail som på nåt mystiskt sätt skulle sänka bensinpriset. Idén var att bojkotta de två största bolagen Preem och Statoil (OKQ8 och Shell slog väl sina kloka skallar ihop och startade mailet kan tänkas... och skrattar hela vägen till banken!) och på så sätt skulle de tvingas sänka bensinpriset. Shit ett sånt skitsnack. I Sverige har vi höga bensinpriser för att vi har hög SKATT på bensin, jag har svårt att se sambandet hur att två bensinbolag inte får sälja nån bensin skulle sänka skatten...

Skatten på miljöfarliga drivmedel är hög i Sverige för att ge incitament att välja bort bilen. Oljan är miljöfarlig, höjer värmen på vår planet, startar krig och är dessutom snart slut. Så; gå, cykla eller bit i det sura bensinäpplet och sluta klaga. Om man lortar ned så får man betala för det.

Jag är i samma klass som Kajsa Bergqvist!

Vår världsstjärna (fd) Kajsa B. och jag är faktiskt ungefär lika bra! Ja, kanske inte på att hoppa höjd, men hon sprang i veckan "Milspåret" på ca 48minuter. Och det är ju vad jag springer en mil på (och då i terräng, ska sägas, he he!). Tror ni mig inte?! Det är faktiskt sant, hon är lika snabb som mig ;-) läs om det här.

Igår sprang jag och Maxen dock 2,3mil ute i skogarna kring älgsjöarna. Fasiken så fint där är! Och va duktiga vi var! Jag lyckades dock även med konststycket att trilla efter typ 5km och slå upp båda knäna... Det var väl en 23år sedan sist...

I helgen har "fjärde storstadsregionen" som Norrköping tillhör (personligen tycker jag att det känns som om att man inte bör skryta om man hamnar utanför prispallen... men, men) haft celebert besök av skeppet "Götheborg." Inte en heldagsutflykt kanske, men väl värt att se.

Nu ska jag käka paj och matmuffins som jag knåpat ihop!

Mina fötter trivs i flipflopps...

Längtar tillbaka till korsika...

...till semester, sand mellan tårna och, så klart, CREPES!

Det jobbigaste med att gå upp så tidigt...

...som jag gör är att man måste gå och lägga sig så förbaskat tidigt!!! Det är jag dålig på tyvärr. Fy så jag är trött! Undrar om mina nyinköpta rosenrot kommer att hjälpa? (eller vad tror du Matilda? ;-p ) De kanske inte ersätter sömn direkt, men men...

Gepard som husdjur?

Nu är en vecka på Korsika snart till ända! Det har tyvärr varit en hel del regn, men när solen tittade fram så har vi ändå hunnit med att bränna oss både här och där... Det har varit en aktiv semester, vi har cyklat (och fick punktering mitt på ett berg och fick lov att ringa efter hjälp från hotellpersonalen... pinsamt), vandrat, sprungit samt hyrt bil och susat runt på serpentinvägarna. Korsika är fantastiskt vackert, det har tidigare varit en del av de franska alperna, och det märktes verkligen när vi kom upp på 1500m höjd och landskapet var snarast fjällikt. Jättevackert! Nere på lägre höjder kantas vägarna av olika blommor och havet kantas av röda branta klippor, så det är rätt storslaget.

På hotellet bor det dock mest pensionärer, och här har ordnats aktiviteter så som stadsrundvandring och pubquiz (som vi nog var nära att vinna! He he). Hela Ile Rousse där vi bor är rätt laid back, så det är ju inte Ibiza direkt... Men det var ju inte det vi ville ha heller. Jag har haft en toppen semester med många skratt, upplevelser, god mat och läskande viner!

(Rubriken till denna blogg kommer från pubquizen då det skedde ett missförstånd över vad "däggdjur" heter på norska. Någon föreslog "Keledur" vilket dock betyder husdjur/keldjur. Så att svaret på frågan om det snabbaste (hus)djuret blev Gepard upprörde norrmännen men roade oss.

"Keledur?? Gepard som keledur, det går ju icke!

Fast Sandra har också klämt till med några roliga citat, bland annat (när vi låg och solade på stranden) "Å, här är ju fan sand överallt!")

Titta vilka som är här!

Svenska fotbollslandslaget, hur fick de nys om att jag skulle till korsika?

Sköna maj välkommen!

Sol, värme och varma vindar!!! Härligt! Jag blir varje år blir lika förundrad över hur vackert det är, hur gott det luktar och hur skönt det är ute. Fast, tänk om jag insåg detta mitt i mörkaste vintern? Hur kallt, trist och jobbigt det egentligen är med kyla, snö, slask och is(vindar). Hur dåligt skulle jag inte må då?

Givetvis har ju alla årstider sin charm (mer eller mindre dock...) nu är det ju t.ex. apjobbigt att springa för att det är så varmt, he he. Å andra sidan är det faktiskt snäppet skönare än att frysa lillfingrarna av sig. Å tredje sidan tål Max värme rätt dåligt, och han är ju min "patrner in crime."

Nej, nu ska gräset få kittla mig under fötterna! Hejja våren!

Jaså, hon är alltså både döv, stum och blind? (troligtvis även sängliggande...)

"Kära" aftonbladet rapporterar om ett nytt "Natascha" fall i Österrike, ni kan läsa hela artikeln själva här. Där uppges att en far har hållit sin dotter fängslad i källaren på familjens hus (förefaller från bilden dessutom vara ett centralt beläget flerfamiljshus...) i hela 24år. Under den här tiden födde hon honom 7 barn, varav ett dog. Samtliga dessa barn har bott med sin far/morfar och gått i skolan. Sjukt.

Men sjukast av allt är ändå att aftonbladet rapporterar att mannen dessutom var gift (med sin dotters mor). Eller nej, sjukast av allt är att frun/mamman rapporteras vara omedveten om det som hänt.

Så. I 24 år var deras försvunna dotter inlåst i familjens källare och födde där sju barn som sedan bott med dem. Och detta ska hustrun ha missat. Ja, det låter ju uppenbarligen konstigt, men hon måste ju helt klar ha varit döv, stum, blind och sängliggande för att missa det. Likaså deras grannar, kan tyckas.

Världen är sjuk. Verkligheten överträffar dikten, och så vidare... Blä.

Godmorgon ljushuvuden!

Max bland vitsipporna!

Kl: 04.47 Vaknar jag i morse. Max ligger och sover på min högra arm med alla fyra tassarna rätt upp i vädret och huvudet på kudden bredvid min. Han öppnar ett öga lite halvt och viftar halvhjärtat på svansen. Jag får för mig att jag ska till jobbet och går upp. Men när jag står och fixar på toan så inser jag att jag ju inte brukar gå upp förrän 05.47. Toka, en timme för tidigt! Max har insett den tidiga timmen och somnat i hallen i väntan på att få gå ut.

Först när vi kryper ned i sängen igen inser jag att inte bara gick jag upp en timme för tidigt, det är dessutom lördag.

Kl: 09.16 Vaknar jag med Max sovandes på min andra arm, alla fyra tassarna i vädret även nu och hans söta huvud mot min axel. Han har dreglat en liten pöl på täcket. Även denna gång vaknar han och kisar sömnigt mot mig i morgonsolen. Sängen börjar vibrera något när han ivrigt viftar på svansen. Jag kan inte låte bli att le åt detta (bara att han ligger uppochned ser jäkligt lustigt ut!), varpå Max svarar med ett trött litet dalmatiner flin. Sen kan han inte hålla sig, reser på sig, ställer sig på mitt hår så att jag inte kommer undan och börjar pussas: "God morgon matte, kan vi gå upp den här gången eller?"

*69 och nummerpresentatörer

I den underbara serien "Cupling" finns ett avsnitt där Steve och Susan har gjort slut och då båda väntar på att den andra ska ringa. Vilket de gör men fegar ur och lägger på. Det enda som den andra parten hör är ett blixsnabbt pip från telefonen. Varken Susan eller Steve har nummerpresentatör, så ingen av dem kan med säkerhet veta vem som ringt. Hur som helst så urartar detta givetvis till nervösa nagelbitningar, gissningar och användande av *69 (dvs ring senaste nummret som ringt) för att sedan lägga på. Scenen är rätt kul och det är lätt att känna igen sig i den nervösa "harhanringt?" komiken.

Men, så slog det mig (konstigare saker har ju - som ni som känner mig vet - slagit mig förr) att om blott ett par år så kommer ingen att fatta den här scenen. Med stor risk för en hög tantfaktor: dagens ungdomar kommer inte att förstå den. Telefoner utan nummerpresentatör kommer att vara lika utdöda och glömda som bakåtvändabyxor (KrissCross, högstadiet... remember?), benvärmare (JO! de ÄR ute), magtröjor (tack och lov!) och ringbrynjelinnen.

Så kommer jag att sitta som en nostalgisk, patetist hasbeen (if I ever had been) och skratta och muttra om att "dagens ungdom har ingen humor".

Kan inte nån skjuta mig då?

Om att prata arabiska

I mitt jobb träffar jag väldigt många arabisktalande, så nu börjar man ju snappa upp ett och annat ;-) . Av någon oförklarlig anledning så har jag och Peter börjat använda arabiskan som språk hemma. Det går inte alltid som på räls... Jag kan en handfull ord. Peter kan ett.

Så här kan ett samtal se ut:

Peter: Vad ska du göra i eftermiddag?
Karin: Jag tänkte springa en sväng.
P: La, la la. (Översättning: Nej, nej, nej.)
K: Lesch? (Det betyder varför, men med en mer generös översättning tycker jag att det kan bli "Varför inte då?")
P: La, la, la. (Peter kan som sagt ett ord.)
K: Na'am, Sukran? (Na'am= Ja, Sukran= Tack. Generös översättning: "Jo, shyrra/snälla?")
P: La, la, la.
K (surt): Na'am. ("Okey då.")

Vår kommunikation är således något begränsad.

Sänder en varm men sorgsen tanke...

...till mördade Engla. Givetvis även till hennes mamma och övriga familj/släkt/vänner. Sorgen är nog outgrundlig för dem just nu... Det som hänt känns fruktansvärt, orättvist och fel!

För Pernillas familj måste det mest kännas skönt att de äntligen funnit hennes baneman. Pernilla mördades på precis den väg som jag själv gått ensam om natten flera gånger för att komma till min mormors stuga...

Jag hoppas "42åringen" inser vad han gjort, skäms och plågas av samvetskval. Hoppas han ligger vaken om natten.

Pernilla och Engla; sov gott nu.

"Därför gör det ont att föda barn"

Nu har forskare (iof enligt aftonbladet, så ta nyheten med en näve salt) kommit på varför det gör ont att föda barn. Hmm, och jag som i min enfald trott att det var rätt självklart att det gör ont att pressa ut någonting genom ett hål som inte är tillräckligt stort under x antal timmar.
Silly me. Läs om rönen här.

DN lyckades också att roa mig i veckan när de beskrev den 42åriga mannen som nu är häktade fallet "Engla". De skrev att: "Åklagare Patrik Säflund hade begärt den kortvuxne, överviktige och tunnhårige mannen häktad på sannolika skäl misstänkt ..." Kunde de inte bara ha skrivit ful?

Tråkigt nog redigerades texten bort från internet och ersattes med följande mer försiktiga beskrivning "Han är kort och kraftig med en begynnande flint." Humor.

Om rättvisemärkt choklad...

Marknaden för Rättvisemärkta och ekologiska varor blomstrar just nu, JÄTTEKUL och helt rätt tycker jag. Jag uppmuntrar alla som ids läsa detta att byta ut alla/många/några "vanliga" varor mot rättvisemärkta och ekologiska varor; så mycket dyrare är det faktiskt inte!

Jag vill även uppmana till total bojkott av sk. jätteräkor. Odlingen av dessa förstör Mangroveskogarna längs kusten, dödar korallreven, förstör miljön och försörjningen för lokalbefolkningen, avlägsnar ett naturligt Tsunamiskydd samt tar bort 1000-tals arters naturliga barnkammare och möjlighet till skydd för ynglen. Ska man bara göra en sak för vår planet och inte vill uppoffra sig alltför mycket så tycker jag att där är en bra ände att börja i; SLUTA ÄTA JÄTTERÄKOR - även de sk "miljövänliga", de går nämligen inte att odla miljövänligt!! Belägg för det jag säger hittar ni här och här och här och här.

Att äta rättvisemärkt choklad däremot, det har MINST fyra fördelar:

1. Det är gott.
2. Det gör gott i själen att stödja rättvis betalning, goda arbetsförhållanden, långsiktighet, respekt för mänskliga rättigheter och för miljön samt att på sikt möjliggöra för ekonomisk och social utveckling.
3. Ju mer du köper... desstå bättre!
   
4. Du kan äta typ hur mycket som helst - det är ju inte choklad, det är ju välgörenhet!

Så, vad väntar du på, ut och köp choklad! :-)

Veckans överraskning

...måste ändå bli att Zimbabwes (ex?) diktator Robert Mugabe är hela 84 år!!! Säga vad man vill om honom, men tydligen så tar det inte så mycket på krafterna att vara diktator som jag hade trott. Nån gissade på 40år när de fick se bilden, jag skulle tippa på 60år.



Men alldeles oavsett hur ung han ser ut så får vi väl hoppas att han tar sitt förnuft till fånga och lämnar över styret av Zimbabwe till någon mer kompetent och human person.

Ni som hör er biologiska klocka ticka oroväckande högt och vill bli avskräckta kan ta och läsa här, ni som är gravida bör låta bli för att slippa drabbas av stora skälvan. Over and ut.

USA: got to lov'em

Tycka vad man vill om dem "over there" en sak är de bra på, och det är att döma förbrytare till riktigt kreativa och orginella straff! (Och då är det inte det förhatliga dödstraffet jag tänker på... Remember, an eye for an eye leaves everyone blind.)

Nu har de tydligen (enligt aftonbladet, så då måste det vara sant ;-p ) dömt en sexualbrotsling till att ha skyltar vid sitt hem och på sin bil som visar att han är en "sex offender". Humor. Läs mer här.

Domarna som medverkar i mitt favvo-program "Animal police" på Animal planet brukar ofta döma till fängelse (i löjliga två-tre dagar visserligen...) när de dömda bara får äta vatten och bröd samt tvingas ha cellen tapetserad med bilder på de djur som de svält halft ihjäl. Orginellt, om inget annat.

Dagenc citat kommer från en annan krediterad källa: CSI ("Las Vegas" såklart, absolut inte "Miami")

Djävulens listigaste trick är att få oss att tro att han inte finns...

Murphy's Law

Japp, då har man gjort det igen. Tack vare mig, eller snarare lagen-om-alltings-jävlighet så ligger ni nästan hela sverige under en blöt matta av kall (och snart blöt och/eller HAL) snö. Och varför är detta mitt fel? Dels är det givetvis en knäpp på näsan efter mitt senaste kaxiga inlägg om att man minsan kan löpträna i alla väder. Det går givetvis, det är bara mer eller mindre behagligt; just nu lite mindre behagligt och i halka både obehagligt och ibland direkt livsfarligt. Me bad.

Sen pratade jag mycket nyligen med farmor och farfar och berättade att det var ju lika bra att vi satte på bilen (det är deras bil som jag disponerar) sommardäck när jag kommer hem i påsk. Om det mot förmodan skulle bli snö så kan jag ju låta bilen stå. Förutsatt att jag får ned den från Dalarna nu då... :-S

Dessutom så har jag (för typ första gången på hela vintern) varit lat och inte orkat köra ned nyss nämnda bil i garaget. Detta innebär att den är översnöad, har frostiga rutor och är svinkall.

Dagens citat får bli två stycken:

"Det är fart på den grabben"
- En bekant beskriver Göran Persson. I samma sällskap beskrivs Göran även som charmig?!? Galet!

"Han är faktiskt lika len som han ser ut att vara"
- Sagt om Tobias Billström (som för övrigt besökte oss i Flen idag). Om vilken kroppsdel och sammanhang låter vi vara osagt. Bäst så för alla parter ;-)

Löpning i Älgsjön

Lördagar har blivit en löpardag för mig. Då tar jag vanligtvis och packar in Max i bilen och far ut till Älgsjöarna. Naturen där är fantastiskt vacker och jag springer på vandringsleder som erbjuder både variation och utmaningar (det är rätt backigt...) dessutom är jag nästan alltid där själv! Max kan vara lös och jag behöver bara lyssna på min ljudbok och kan glömma/drömma mig bort i skogen. I går såg jag faktiskt tom en name till sjöarna; en älg. Max däremot, han var som vanligt upptagen med sig själv.

Jag har sluta gymma. Det var ca två månader sedan. jag trodde att jag skulle sakna det väldigt, men det gör jag faktiskt inte. Jag tycker om att träna och har gillat att gå på gym, men ska man analysera det hela så är det väl egentligen inte min grej. Nu tränar jag bara genom att gå med Max samt att springa. Det är så skönt för att det är så mycket friare, inga tider att passa utan bara på med skorna och iväg! Dessutom så går det att hitta ställen att springa på när det är mörkt, regnar det så har jag regnkläder, är det halt så har jag broddar och är det kallt så har jag bra kläder. Det finns inga ursäkter helt enkelt. Dessutom trivs jag bra med löpningen! Igår sprang vi 2mil jag och Max *stolt*


För att göra löpningen ännu roligare har jag köpt dessa löjliga men otroligt roliga skor.
Jag tror jag kommer att vara fantastiskt snabb i dem.

Var det ljus...

... och det blev ljust!
Helt otroligt så oändligt plågsamt långsamt det blir höst men så kvickt det blir vår(igt)!! Jag åkte till Paris i torsdags och i måndags när jag gick upp så var det ljust! För bara nån vecka sedan fick jag ju ha cykellyse när jag cyklade från stationen i Flen en timme senare!
H Ä R L I G T !

Resan till Paris var jättelyckad, fast vi hade gärna sett lite mer av solen och haft det lite varmare. Men vi åt god mat, såg Mona-Lisa och 10000 andra tavlor som jag (med några FÅ undantag) inte har en aning om varför de hänger på Louvren. Louvren var ett gigantiskt museum med en helt fantastiskt samling konst (det kunde till och med jag fatta med blotta ögat). Absolut värt ett besök, eller två för vi hann nog inte med mer än en bråkdel.

Förutom museum, sightseeing och kyrkor hann vi med lite shopping. Jag köpte en rosa jacka. Den får mig att se ut lite som en maräng och jag känner mig löjligt flickaktig i den och får osökt känslan av att jag är Dorothy i Trollkarlen från OZ. Den är givetvis jättefin och faktiskt rätt inne. Den var dock hemskt dyr och jag funderar lite på om jag inte redan är trött på den...

Dagens citat kommer från en fransman som mer eller mindre la krokben på mig i tunnelbanan:

Säg förlåt för F-N!

(...eller, det är åtminstonde kontentan i vad han sa,
jag har ju lite svårt med språket va...)

"No animals were hurt in the making of this production"

I amerikanska filmer brukar det ofta stå i eftertexterna att inga djur kom till skada under inspelningen av filmen (under förutsättning att filmen innehöll djurscener, vill säga). Detta för att det inte är tillåtet att skada djur för att skapa en film, något som jag ser som mycket sunt.

Men, undrar var gränsen går för vad som räknas som djur?? I "Fear Factor" - det där programmet på TV6 där deltagarna antingen ska utföra läskiga stunts eller äta vidriga saker - så äter de ofta levande djur. Nu pratar vi inte om kossor eller kaniner utan snarare om våra sexbenta vänner kackerlackor, ibland även maskar, tusenfotingar eller larver. Att äta något levande går i alla fall under min definering av "skada" men kanske räknas inte kackerlackor som djur? (Är nästan böjd att hålla med, de är ju förutom jätteläskiga för f-n odödliga.) Jag har hur som helst inget emot att lättklädda Fear Factor deltagare äter upp dessa vidriga varelser, men på ett rent principiellt plan så känns det lite fel.

Dagens citat kommer från Rysslands (soon to be former) president, Vladimir Putin, som på frågan om vad han ångrade av sin åtta år långa mandatperiod svarade:

"Ingenting"

Sova, äta, jobba, pendla (hata SJ...), träna, tävla(?) och så hinna leva lite också...

Just nu går livet i 380km/tim!! Veckorna och månaderna flyger fram! Det är starx mars (!!!) snart vår sen är det sommar och jag har ännu inte lärt mig att det är 2008!!!

Det går bra på jobbet, jag trivs jättebra med mina kollegor (och det skriver jag inte bara för att jag vet att en och annan faktiskt hittat hit - vi är ett bra gäng!) arbetsuppgifterna känns givande och utvecklande och framför allt inte banala eller enkla. Pendlingen går faktiskt bra (även om jag just nu har utvecklat ett starkare hat mot SJ:s serviceovänlighet än vanligt då vi pga en tågurspårning blit 1tim sen till jobbet... Grrr)

Dock hinner man ju inte med så mycket annat. Jag försöker hinna med och löpträna några gånger i veckan, jag och "tjejerna" dricker vin på torsdagar (ny och jättebra tradition), vi tränar hund på onsdagar (jag och några andra tjejer...). Enligt mitt nyårslöfte som jag gav i ett svagt ögonblick så ska jag och Max snart ut på tävlingsbanorna, så det gäller att lägga i en högre växel där!! HJÄLP!

Sedan är det helg, och då försöker jag hinna med och umgås med Peter, träffa nån kompis, vara ute i skogen (när det fortfarande är ljust), sova (går upp 05.45 på vardagar...) och laga matlådor för veckan...

Sedan är det måndag igen. Ekorrhjulet börjar om...

Man jag har i alla fall bestämt mig för att inte vara trött längre, det tar alldeles för mycket energi!

2010-03-13 (Jag; en försäljares våta dröm)

2010-03-13

Så länge har jag sålt min själ till tre. De lurade (och lättlurad är jag) på mig en ny mobil; helt GRATIS (...och gratis ÄR gott)!!

...med den lilla haken att jag lovar dem evig trohet (eller iaf en månatlig kostnad) fram tills 2010-03-13. Det tycks just nu (särskilt eftersom jag inte lärt mig att det är 2008 ännu) som hisnande långt bort. Det kändes även väldigt materialistiskt att byta bort en nästan perfekt fungerande (om än med något kort batteritid) mobil för en ny. Min syster lovade dock att ta hand om min gamla (hon är lite efter och har ännu ingen mobil...) Givetvis är den gamla mycket bättre - för det var ju bättre förr - och givetvis förstår jag mig inte på den nya. Troligtvis har jag tappat bort den inom en vecka.

Så här ser den ut:

Min syster har även lovat att barmhärtiga sig över min bunt att tidningen "Sköna Hem" som jag prenumererar på enbart för att de har bra premier. Jag har ännu inte öppnat decembernummret.

Som väl är har vi Nixat bort alla telefonförsäljare nyligen, jag går som ni märker på nästan allt och det blir rätt dyrt i längden.

Fast annars är jag ifrågasättande och granskar kritiskt det mesta, eller hur?