söndag, januari 26, 2014

Tre saker...

...jag saknat här i Afrika:

1) MAX!! Finaste, drygaste, bästaste vännen tillbyracka! Han har det dock bra med ett harem tikar och en av världens bästa hundvakter. Men han saknas oss!!

2) Löpningen. Två korta pass i värmen på Zanzibar är allt som fått plats. Längtar till långpass :-)

3) Min vigselring. ;-) fånigt kanske.


Tre saker jag verkligen (VERKLIGEN!) inte saknat:

1) Snö, kyla, is & halka.
2) Väckarklockor
3) Laga mat, städa mm


onsdag, januari 22, 2014

Hakuna matata

Saker jag (pga vinterkräksjukhelvettet) inte hann med innan bröllopsresan:

Betala räkningar, göra klart på jobbet, "piffa mig" (vaxa benen etc).

Saker vi hunnit med på resan:

Dykning, hälsat på gorillor, gått i regnskog, latat oss och safari:

 
Buffel, klart det farligaste men tråkigaste djuret hitintills...

 
Simba (två svartmaningar, rätt ovanligt! Vi såg även deras tjejer)

 
Pumba ;-)

Tembo

 
Twiga

Min man :-)

Hakuna matata (=inga bekymmer på swahili, för er som missat Lejonkungen...)





fredag, januari 03, 2014

Zombies

Jag och Peter har börat kika på "The walking dead". Det rekommenderar jag inte till någon som vill tryggt vistas utomhus i vintermörkret. Jag är numer rädd typ jämt. Av någon anledning så finner jag zombies skitläskiga. Jag tror att detta är på följande grund:
 
  1. Thrillers/skräckfilm faller ofta på en orimlig och ologisk skurk, det blir helt enkelt för svag motivbild - man tror inte på det. Som i SAW där en döende man börjar att sadistiskt tortera och döda folk för att de inte uppskattar livet. Ursäkta, men jag finner det föga troligt att en person vill lägga sin sista ork i livet på att bevisa denna poäng... (med detta sagt finns det många historier ur verkligheten som jag aldrig skulle finna troliga i fiktion. T.ex. fallet Fritzl i Österrrike). Zombies däremot saknar helt motiv! Det är sjuka - döda faktiskt om vi ska vara petiga - och drivs av en instinkt att äta (alt bita/smitta) andra människor. Inga krusiduller, fullt logiskt och rimligt (om man accepterar premisen att de fått en sjukdom som gör att de dör men ändå vill äta...).
  2. Det går inte att resonera med zombies. Ödmjukt tänker jag att jag kan tala mig ur de flesta situationer, men zombies är helt oemottagliga för denna taktik/charm. De är döda och går inte att resonera med, att övertala, lura eller muta dem är således ingen utväg. S C A R Y .
I lunchrummet igår börjar vi diskutera film/serier och jag erkänner så småningom min zombieskräck. Min kollega (en typ 2m lång och nästan lika bred fd tyngdlyftare som alltså inte behöver vara rädd för nåt (förutsatt att han är immun mot zombiesmitta)) tittar på mig som om jag sagt att jag trodde på tomten.
 
"Eh, jaha, säger han skeptiskt, jag blir mer rädd av sånt som faktiskt skulle kunna hända. Typ att man blir jagad av en rabiessmittad hund som i Cujo. Det skulle kunna hända (jag avstår här från att dra upp det orimliga med rabies i Sverige, jag har ett dåligt förhandlingsläge med tanke på den "sjukdom" jag hänvisar till) men att folk skulle gå upp ur sina gravar för att äta upp dig, nej det är inte troligt."
 
"Men nej, protesetrar jag ivrigt, zombies handlar inte om folk som går upp ur sina gravar! Det börjar ofta på en forskningsanläggning där de forskat kring någon sjukdom, forskningen slår fel och poff! så blir någon smittad till zombie och sedan sprider sig detta."
 
"Är det? säger kollegan och ser lite rädd ut -Men då skulle det ju kunna hända"
 
I told you.


 
 
EDIT: märk väl att wikipedia skriver: "Andra forskare är skeptiska till att det över huvud taget skulle finnas zombier..." ERGO några forskare tror att de faktiskt finns. OMG! We are doomed.