torsdag, maj 31, 2012

ANTI-SCAMPI!!!! (igen)

Jag tjatar och tjatar, jag vet. Men ge er nu och sluta äta scampi! (Ingen som läser denna blogg vågar väl äta scampi och erkänna det för mig iof...).

Ica gav Naturskyddsföreningen i 100års present att sluta sälja scampi. Det har de inte gjort. De har därtill en dålig ursäkt om varför, och inga ica-butiker som säljer scampi vill stå för det i radio. Både Coop och Ica har dessutom flera recept med Scampi bland sina receptsök. URUSELT.

Vill dock hylla Hemköp som inte har det.

Berätta gärna för de restauranger som har scampi om varför ni väljer bort det och dem. Det blir lite dålig stämmning om ni redan satt er till bords (har testat) men den får de stå för.

Men nu tar vi det en gång till:

S K I P P A   S C A M P I N!!! (allt fler gör det)

tisdag, maj 29, 2012

mat...

I morse åt jag en macka med avocado till frukost. Till lunch slängde jag i mig en macka med räkor & ägg från macken, jag fick en bulle på ett möte. I bilen överlevde jag på dessa: 

Vid 19:30 (typ död av hunger) åt jag två rostade mackor med smör innan jag sprang en tur. När jag kom hem orkade jag inte mer än att bre en rostmacka till. Macka till frukost, lunch och middag (LCHF:arna sliter sitt hår...). Behöver jag säga att jag är tom på energi? Inte ens Snickers & jordnötter gör situationen bättre. Skärpning imorgon utlovas (krävs om jag ska överleva tror jag...)

måndag, maj 28, 2012

I Synddalen (på riktigt alltså)

På lördagen packade vi gasolkök, extra kläder, snickers (såklart), första hjälpen samt kompass och begav oss upp på fjäll efter fjäll! Vi besökte sex toppar bla Flatfjället, Köarsfjället och Källfjället, sedan ned i Lördagsgraven och Synddalen. Det kändes trots namnen bra! Vädret var strålande sol, vi sprang i shorts och t-shirt. Bergen var vackra, himlen blå och snön vit - energin och frihetskänslan var TOTAL!!! Lycka! Tom frystorkat var helt ok, även om det såg ut som kräks.

Måste man åka hem?

Det enda som kom bort sig var min kompass!! Hög på fjälluft, endorfiner och lite stolthet över att ha orienterat sig både över och under trädgränsen fram och åter.

Give me more!!!

fredag, maj 25, 2012

26C och snö(?!?)

Till fjälls är vädret lika som i övriga Sverige! Jag och Ida drog upp på fjället som bjöd på vackra vyer, svalkande duggregn, solsken OCH snö(!) samt bitvis riktigt jobbigt underlag! En ordentlig dos frihetskänsla!!

Så här såg det ut:

torsdag, maj 24, 2012

Vi drar till fjällen!!

...fest hela kvällen?

Ja, en löparfest! Fast mest dagtid (hoppas jag! Annars har vi orienterat fel...). Jag och Ida tar BAMM-träningen på allvar (förlåt att jag tjatar så om BAMM!) och åker till Sälen i helgen. Där ska vi träna på att springa med ryggsäck, laga mat på gaskök (träna på att äta frystorkat...), springa i fjällen, sova i sovsäck samt (den lilla detaljen...) fjällorientering.

Efter en helg tror jag att man är fullärd så då kan vi slappa tills augusti!

B R I N G   I T   B A M M ! ! !

onsdag, maj 23, 2012

Jag har förändrats!

Förut var jag usel på, samt ogillade starkt, kvalitetspassen. Jag fick sällan till mer än ett varannan vecka. Högst. De andra passen sprang jag på i min egen takt. Jag trivdes mycket bra med det!

Nu, utan att jag fattat hur, har jag gått över till att tycka att distanspassen känns tråkiga. Nästan meningslösa. Jag försöker numer ofta få till någon kvalitet på de flesta pass. Förutom de riktiga kvalitetspassen (ett till tre i veckan, snabbpass) någon fartökning, ett längre pass, en extra backe. Kul med förändring! Och jag känner mig stark. Många i min "bloggsfär" tränar på sjukt bra just nu (hårdare, längre och fortare!) men vi alla bör betänka att det är i vila man blir starkare!

Och mina favoritpass är fortfarande lååånga, lugna, långpass i vacker miljö...

...kanske med en liten fartökning på slutet ;-) ?

Och så här varmt var det idag, hejja sommaren!

 

...och vem är det som aldrig bäddar sängen?? ;-)

måndag, maj 21, 2012

Perspektiv...

Att ha perspektiv på sin verklighet är viktigt. Jag sprang spyjobbiga 500m intervaller idag. 12st, dvs 6km, snittiden på dem 3:46. Ett bra snitt för mig. Den snabbaste (nr 4 tror jag) gick på 3:34.

Detta innebär dock att inte en enda femhundring gick i samma fart eller snabbare än Isabellah Anderssons snittid på ett helt maraton (ca 3:25).

!!

Jag hade nog fixat en femhundring i 3:25. Kanske två. Kanske tre. Men knappast 12st.

Perspektiv. Man kan ju välja perspektiv :-) och från ett perspektiv så är jag är ju bara 10 sek ifrån!

söndag, maj 20, 2012

Familjen Koltrast

I flera år har det bott en familj Koltrastar i Kaprifolen som slingrar sig upp längs båda sidorna om vår dörr i stugan. Peter som tycker att småfåglar är obehagliga har röstat för borttagning av boet, jag har tyckt att det är taskigt och röstat emot. Men i våras tog vi bort boet. Dels kände vi oss ofta skyldiga när vi skrämde bort mamma eller pappa Koltrast från boet dels var de ibland nära att flyga in i skallen på oss (vi skrämde med andra ord varandra!). Som pricken över "i" hade de förstört väggen bakom boet. Så, vi tänkte att de ville bo någon annanstans, där de slipper bli störda.


Det ville de inte. 


Två veckor senare hade de byggt om sitt bo. I Kaprifolen på andra sidan dörren. Vad gör man? Välkommen tillbaka familjen trast!




P.s. Det märks tydligt vilka inlägg som är mest populära, flest antal kommentarer och visningar får inläggen om löpning (allra flest de som gäller rekord & tävling) mindre populära är MR-inläggen (som för mig är väldigt viktiga) eller de inlägg som, likt detta, handlar om livet i allmänhet. Men det skiter jag i, bloggen heter ju Karin Tänker, ni får hålla till godo med det som surrar i min skalle :-)

torsdag, maj 17, 2012

Ulrika-Rimforsa!

Jag var vaken alltför länge igår för att besluta om jag skulle springa Ulrika-Rimforsa eller tvärtom. Har man inte svårare problem än så får man väl vara nöjd... Jag steg upp löjligt tidigt på en ledig dag för att ta 7:15 bussen mot Ulrika

Turen bjöd på många BRANTA backar (puh!), steniga grusvägar, knixiga stigar, vackra skogspartier, gömda gölar, mjuk mossa (jag testade...) stora rovfåglar och djupa grottor!

Jag sprang bland annat genom vackra Öna som är ett kulturreservat där man bevarat området som det såg ut när gården var i bruk. Väldigt vackert!!

 
Vackra Öna!

 
Öna hade även en informativ skylt, som jag tydligt saknade på en annan tur...

 
Mer från Öna, åk dit och titta själv vettja! Ta med matsäck, perfekt för picknick!

Turen skulle vara 40km men blev bara ca 36km. Givetvis blev det en utökad lov hem från Kustpilen så att jag ändå landade på 40. Skön tur, tog det lugnt och fint. Är detta kanske första gången jag springer så här långt själv? Max brukar ju alltid vara med, och ofta även löparkompisar på dessa utforskningsturer där man inte vet var man hamnar!

 Idag sprängde jag även 100mils gränsen för i år :-)

onsdag, maj 16, 2012

Backintervaller på morgonen...

...innan frukost. Ibland undrar jag om jag inte tycker om mig? :-D

Men att bo på en slätt ger mina konkurrenter i BAMM en orättvis fördel, så jag försöker. Bakom mitt hus finns tre korta men BRANTA backar. Jag körde alla, två gånger. Inte mer för imorgon ska jag ut på äventyr och vill ha fräscha ben!


p.s. Max var med på 5km uppvärming i morse och det gick galant! Nu har vi sprungit 5-8km på olika underlag, i koppel eller lös och han har inte varit halt på länge! Är UltraMax tillbaka?? Hoppas!

måndag, maj 14, 2012

Ferdinand och jag (& Max)

Vi kom hem SENT igår, somnade än senare och gick upp tidigt, jag hoppas det är detta som är orsaken till att jag känner mig helt klubbad och alltför lättirriterad idag. Träningsvärk har jag också. Tanken var löpning och gym (nog enda chansen för gym denna vecka), men jag känner att detta inte skulle ge nåt. Bara slita. Max och jag tog en tur ut på Tinnerö istället (och hann sedan med städning, tvätt och ansiktsmask!). Leden går genom hagar och idag stod där kor.

Trodde jag. Då jag, efter en lång omväg för att slippa störa dem, fångade deras intresse insåg jag att detta var Fredinand och hans polare. Jag är varken rädd för kor eller tjurar, men de är så rackarns oberäkneliga! Strax var alla Ferdinands runt oss. Max gjorde små fåniga utfall (i koppel) och jag försökte (än fånigare!) att schasa bort dem. Det tyckte de var kul. De var på inget sätt elaka, men om de fick för sig så skulle vi snart ha varit nedtrampade i leran! Så, lite rädda, och rätt skamsna, lyckades vi fly ut och fick lägga om vår rutt till hagar utan "kor" (och ursäkta, vem har tjurar på en vandringsled? Vad sägs om får?).

Nu slickar vi våra sår med (eller iaf jag):

söndag, maj 13, 2012

Utsikt och framåtblick!

Jag är i Dalarna över helgen och avslutar en bra träningsvecka med ett långpass i vacker miljö!

Vi kan börja med veckan! Ett pass backintervall, ett pass snabbdistans några distanspass, långpasset idag och ett pass styrka (+ytterligare ett kort pass core). Jag har således hunnit med många viktiga pass!

Långpasset idag gick över Tjärnaberget; från Skräddarbacken till övre tjärna. Jag sprang med hyffsat tung ryggsäck (bra Bamm-träning!) och jag förvånades dels över hur vackert det var (djupa mossiga skogar med klara forsande bäckar, blommor och hisnande utsikt) dels över att det kändes som djupaste vildmark! Lyx så pass stadsnära. Dock väldigt backigt och för varmt för 2dl vatten på 23km.

Om två veckor är det Dalarna igen, Sälen närmare bestämt och fjällöpning, jag och Ida tar BAMM-träningen på allvar :-)

En tjuvkik från utsikten på passet idag:

torsdag, maj 10, 2012

Löss i maten!?!

Mer mat som tema. Jag är lite bitter. Jag hade köpt fylld färsk pasta som jag tänkte äta med en gräddsås med broccolli och vitlök. Broccollin sköljdes noggrant men trots det hittade jag en lus i min mat när jag satte mig för att äta. Jag valde att inte bli äcklad, plocka bort detta lilla undantag och bestämde mig för att glömma den. Tills jag någon tugga senare hittade nästa. Och insåg att svartpepparkornen var lusbäbisar. Min mat var alltså full av löss. B L Ä. Resterande tre portioner åket i sopen och här sitter jag med en kliande känsla i halsen.

En bättre matupplevelse var mitt besök på Boställets vedungsbageri utanför Linköping. Bor du i trakten, åk dit, det är verkligen värt ett besök! Där köpte jag ett fantastiskt valnötsbröd men tyvärr var sparrisen slut. Det känns dock rätt härligt att handla på ett ställe där man får kommentaren; "tyvärr vi plockade bara halva fältet eftersom det var så lerigt". Snacka om när härodlat! Min mat hade ju dessutom fått ett annat slut med sparris istället för broccolli. *bitter*

Annars myser jag lite över mitt genidrag att kolla vädret och springa i morse istället för att hänga på NocOut på leriga intervaller i spöregnet. Men den mysiga känslan kommer lite av sig när en röst i skallen påstår: "Det som inte dödar gör dig starkare". Jag har just ätit löss till middag, kan det sägas ha samma effekt?


P.s. Max fick haka på 4 av 11km i morse, det gick galant!!!

onsdag, maj 09, 2012

Ärtsoppa och pannkaka...

...på en onsdag! Var är världen på väg!?! :-)

Idag körde jag 5km med Max. Sedan han gjorde sig illa i vintras har han i princip inte kunnat springa med mig. Han har varit eller blivit halt då. Därför har vi slutat springa ihop. Jag och min lilla hjälte. Orsaken till att jag springer rent av! Nu är han, sedan vi bokade tid hos hundortopeden, frisk som en stålman. Därför beslutade jag mig för att testa/pressa honom. Jag vill absolut inte att han ska ha ont, men hellre nu än efter ortopeden (som annars inte kommer att hitta nåt). Så vi tog 5km längs Tinnerbäcken. Ingen hälta!!! Åh, tänk om han kunde bli helt bra!! Inte främst som springkompis utan för hans skull. Jag drog sedan på mig ryggsäck med träningskläder och sprang 5km till (lång omväg till gymmet) för att köra 60min styrka.

Men väl på gymmet blev jag lite yr. Detta började i torsdags på Amnestymötet, en konstig lätt yrsel (light-headed?) som kommit och gått sedan dess. Och (mamma och farmor) ni behöver inte påstå att jag springer för mycket (satt som ett ljus på mötet!) eller äter för lite (Peter konstaterade igår: "Vilka grova ben du börjar få". BTW precis vad varje tjej vill höra...). Men jag tyckte att det var obehagligt och gick hem. Till pannkakor med hemgjord blåbärssylt och glass!

Idag 100 dagar kvar till BAMM!

måndag, maj 07, 2012

Hur är formen?

Ja, frågan är enkel, hur är formen? Svaret svårare. Jag tänkte med en och två PB på lika många tävlingar (och detta redan i mitten av april...) och ett stort steg framåt gällande kvalitetsträning i år, att jag skulle kunna svara ett rungande "BRA!" på den frågan. Det kan jag inte. Du blir bra på det du tränar, så mycket kan jag säga - vis av erfarenhet.

Jag påpekade redan efter maran att jag borde ändra min träning nu med ändrat fokus inför BAMM. Inget mer platt och slätt (en utmaning bara det, jag bor på en slätt!) och helst med rygga. Jag har faktist sedan dess testkört några pass med (tung) rygga och även valt fler pass i terräng. Då var det bara backe kvar för att få en komplett BAMM-träning. Detta testade jag idag. Fem km uppvärmining och sedan 6x vidingsjö pulkabacke, fem km hem.

Nu sitter jag här och stirrar tomt framför mig med ansträngningshuvudvärk, ömmande ben och totalt urblåst knopp och kropp. Totalt slutkörd med andra ord. Av 11km.

Så, hur är formen? "Sådär" tyvärr. Ändring utlovas?

lördag, maj 05, 2012

Amnestys årsmöte!

Sitter på Amnestys årsmöte och diskuterar it-strategier, demokrati, riskhantering samt överföring av makt och medel till "syd". Spännande och massor av tyckanden! Får massor av inspiration av allt engagemang. Härligt att sitta i styrelsen för en sådan levande organisation! Kom nästa år. För jag förutsätter att du är medlem? Om inte så kan du fixa det på www.amnesty.se (typ nu).

Jag har även hunnit med två morgonlöpturer och därför trots mkt packade dagar hunnit med att uppleva lite av Uppsala. Löpning är mer än motion. Totalt sju mil denna vecka, äntligen mer mängd!

torsdag, maj 03, 2012

BAMM

BAMM - Björkliden Arctic Mountain Marathon, det är mitt mål för sommaren/året! BAMM är tvådagars fjällorientering i nordligaste Sverige (Nordligaste. Det tar lika lång tid att åka tåg dit som att flyga till Filippinerna). Det ska bli skitkul bara att få komma så högt upp i landet samt att få vara i vår vackra fjällvärld! Problemet är att jag inte kan orientera. Problem två är att förra året ställde ultraräven Andreas Falk upp (en av Sveriges bästa). Han gav upp. Inte bra. Men väl en utmaning!

Jag och min partner in crime Ida ska springa i 50km klassen. Det innebär ungefär 2,5mil löpning per dag. En barnlek med andra ord, det gör jag i sömnen! Problemet är att det är 2,5mil fågelvägen. Över berg. I fjällterräng. Med packning. MINST 2,5mil, om man hittar rätt. Nu är Ida en duktig orienterare och jag har just gått en orienteringskurs, så hur svårt kan det bli?

I maj åker vi upp till Sälen och tjuvtränar på att springa med ryggsäck. Det har jag redan testat i två km och det var skitjobbigt. Därför la jag igår en smärre förmögenhet på en lätt (men varm!) sovsäck från Uteliv. Tur att de hade 40%. Då blev sovsäcken bara att kosta ett par hotellnätter istället för en hel vecka på Hilton.

Vårt lag heter  "I rörelse" och vårt motto är ett citat av Karin Boye. Pretto. Fast sant. MEN om jag känner tävlingsskallen Ida rätt kommer hon att jaga oss som skållade lemmlar över fjället. Jag kommer att sura. Och äta snickers. 


"Nog finns det mål och mening i vår färd -

men det är vägen, som är mödan värd"



BAMM -  Bring it!

tisdag, maj 01, 2012

Sådärja! - Livet som det borde vara

Äntligen sammanfaller sol och långledigt!! Vi tog premiärtur till torpet, städade fixade pumpen eldade, grillade bjöd in grannarna för lite skitsnack och levde livet. Härligt med tidig premiär så blir det lång säsong ute i härligheten!

Peter jobbade på måndagen och då passade jag på att ta en långtur och dusch (vilket vi saknar i torpet, och det var väl kallt för ett dopp. Även om Peter testade. Med kläderna på). Mycket träningsvärk innan pga blott 7km i marafart dagen innan(??) efter 30 km var all värk borta och ett fartlekspass idag gick lekande lätt! Konstigt.

Jag har ju tidigare skrivit om att fokusera rätt saker. Jag tycker oftast inte om att tävla. Jag blir nervös och mår dåligt innan och är ofta missnöjd efter. Lose-lose liksom. Det är heller inte därför som jag springer eller det som är det viktiga. Därför känns det som helt rätt beslut att skippa Kanallöpet idag och hellre hänga med Peter och Max (och sex huggormar... varav en blå, bild nedan) i torpet (detta trots att jag meritmässigt hade kunnat komma trea).

Nu är batterierna laddade!

Picture-perfect! Peter kommer med fika, sol, torp och Max!







Smultronen blommar redan! Tänk om även 2012 blir ett smultronår? :-)