torsdag, september 27, 2007

Öppet brev till Expressen och Aftonbladet - är en tre år gammal "nyhet" om en C-kändis förstasidesstoff???

Kära Aftonbladet och Expressen.

Jag måste ifrågasätta er rubriksättning på dagens löpsedel som nog är att av era värsta (av tyvärr många) bottennapp. Tycker ni på fullaste allvar att "nyheten" om att Knut - en deltagare i idol - kört rattfull är det viktigaste att rapportera om idag?? Detta är dessutom ingen nyhet
alls då det hände för TRE år sedan. Jag kan faktiskt inte tänka mig nåt mer ointressant än vad en deltagare i en dokusåpa gjorde för några år sedan.

Om ni inte kan komma på nåt bättre att skriva om ska ni nu få förslag på
löpsedlar som hade varit vettiga idag:

"Militären slår tillbaka de fredliga munkdemonstrationerna i Burma - tre rapporteras döda" (eller, mer sensationellt: "KRAVALLER i Burma")

"Kvinna våldtagen igår i centrala Linköping - mitt på dagen"

"Ytterligare 10 000 människor dog igår av svält världen över"

"Idag startar rättegången mot 'Stureplansprofilen' - han nekar
fortfarande brott"

"Snart är det VM-final" (Erkänn om ni hade haft det om det var herr-vm??)

"20-åring knivskuren till döds utanför ort i Norrland"

Som ni ser är detta exempel på aktuella händelser (som inträffat och som har nyhetsvärde och som är VÄSENTLIGA) som skulle passat 1000gånger bättre på löpsedeln på Sveriges två största kvällstidningar än meningslös information om vad en okänd person gjorde för tre år sedan.

Skämmes tamefan.


onsdag, september 19, 2007

Facebook freakshow

För alla oinitierade så är "Facebook" som en interaktiv mötesplats. Du får din sida på internet och till den kan du sedan knyta dina vänner. De vänner och bekanta som du inte sett på ett tag kan du söka efter och på så sätt finna personer du förlorat kontakten med eller upprätthålla/behålla en kontakt som går på sparlåga. Rätt smart va?

Jag har dock inte orkat ta tag i detta som ALLA pratar om förrän i söndags (efter mycket tjat...). Genom ett tekniskt under som jag inte förstod så hade jag genast tre stycken vänner på min sida utan att göra något alls. Då jag senare loggar in igen efter ca 3tim har jag följande meddelande på sidan:

"Hey Karin, remember me? It's Rick from "the park" in Australia. How are you these days?"

På den här personens bild kan jag se att det mycket riktigt är Rick som jag och Peter jobbade med i Australien FÖR SJU ÅR SEDAN. Detta var alltså en kille - rolig och trevlig - som vi umgicks med i ca en månad för att sedan inte höras vid något mer. Och PRECIS den dag jag loggar på sidan så bestämmer han sig för att komma ihåg mig och mitt för engelsktalande lite krångliga namn och söka upp mig! En timme senare får jag ett meddelande från en gammal barndomsvän som jag i princip förlorat kontakten med. Hur är det möjligt??? SJUKT.

Trots facebooks alla "under" är jag skeptisk och konspirationsteoretikern i mig är övertygad om att det är en verk av Al-Qaida som försöker ta över allas våra västerländska identiteter, sno våra elektroniska pengar och krascha "the world as we know it". Kom ihåg vart du hörde det först.

söndag, september 16, 2007

Fan, fan, fan!!! (En ganska sorglig löphistoria...)

I onsdags gav jag mig ut på ett långt löppass. Tänkte springa drygt två mil och var rätt taggad, det skulle bli kul! Jag ställde bilen vid Ågelsjön och skulle springa via Ågelsjön till Sörsjön och tillbaka. Jag börjar springa, det är perfekt väder, solen skiner fast det är rätt kyligt. Det är fantastiskt vacker ute vid Ågelsjön, dock MYCKET mer kuperat än jag mindes. Jag fick ofta lov att gå då backarna var alldeles för branta och steniga för att springa i, en backe har tom ett rep som man måste ta hjälp av för att komma upp!! Förutom detta gick det otroligt segt att springa. Benen var tunga och det kändes som om jag kröp fram...

När jag kom nära sörsjönscamping började jag få ont i mitt högra knä (när jag tidigare drabbades av löparknä satt detta i vänster knä) jag fortsätter dock, inspirerad av Hasse som påstår sig ha sprungit bort sitt löparknä... I Sörsjön tappar jag ett tag bort Östgötaleden (som jag sprang på) och känner mig irriterade och trött. Vill hem.

När jag kommit några kilometer förbi Sörsjön får jag helt plötsligt så ont i knät att jag inte kan stödja på benet. Jag tar mig således inte en meter. Nu är jag trött, irriterad och har jätteont. Dessutom tycks jag vara fast mitt ute i skogen! Jag gör det enda man kan göra i en sådan situation: Jag sätter mig ned på en stubbe och gråter.

Efter ett tag ger sig den mest akuta smärtan. Men nu fryser jag, är trött och har ont. Det är minst sex kuperade kilometer till bilen och det känns som oöverstigligt. Jag beslutar mig för att halta tillbaka till Sörsjön och hoppas på att där finna nån barmhärtig själ som kan hjälpa mig.

Jag har tur och får skjuts tillbaka till bilen, lite lagom pinsamt... Väl hemma har det nästan blivit mörkt, jag är hungrig, kall och trött.

Sen dess har jag inte kunnat gå i trappor (vilket är jobbigt då vi bor 4tr utan hiss). Jag hatar mina jädrans knän. Fan, fan fan :-(

lördag, september 08, 2007

Bellmanstafetten

I regn, regn, regn, sprang jag och laget "I alla fall ingen 30-års kris" (ett svar på killarnas lag "30-års krisen") en regnig Bellmanstafett på Gärdet i Stockholm. Man fick en stor picknick-korg och det var bra stämning; hade vädret varit bättre så hade det varit värsta folkfetsen! Nu var det regnig, lerigt, kallt MEN väldigt bra stämning i lagen! Kul att träffas och göra nåt ihop!

Jag sprang de 5 kilometerna på 22.30 och vann alltså över Peter!!!! (Att han är förskyld har faktiskt INGET med saken att göra, ok?) Jippie!!!! Peter verkar tycka att jag är lite fånig som inte kan låta bli att trycka upp detta i ansiktet på honom, men han har då bara inte fattat att jag är så stolt över att vara lika snabb som min idol! Peter är ju som byggd för långdistans, har en vinnarskalle och ben som är ungefär 130cm långa... Dessutom är han min idol på andra plan med!

Till alla i mitt lag: Tack för en toppen dag, alla var jädrans duktiga och jag hade jättekul!

måndag, september 03, 2007

Må bra boken...

Mia Törnblom(som för övrig är på TV nu...) som var i mina lurar under min löptur nu i em, tar upp något som hon kallar för en "Må bra bok" i vilken man ska skriva vad man gjort bra under dagen. Denna blogg har väl inte varit helt befriad från skryt innan, men jag tänkte (på uppmaning av Mia då ;-p ) fortsätta lite med det i denna blog...

JAG SPRANG 2MIL IDAG!!! I starkt kuperad terräng, på smala slingriga stigar slog jag med meterhög ljung och stora stenbumlingar. Helt otroligt skönt och härligt att springa i skogen! Vackra skogssjöar, gräsprydda hyggen, djup granskog coh ljus fin tallskog... Balsam för själen! Jag gick in på världsrekordsnuddande 1.50! (att jag nu inte kan gå pga kramp i vaderna spelar mindre roll, knät höll och benhinnorna gör inte ont, än iaf...) Fy fan va bra jobbat!

Dessutom hade jag min första arbetsdag! Det gick bra, ska nog få ordning på torpet, he he... rätt bra av mig var väl även att bara vara arbetslös i 3månader efter examen (och detta på sommaren då det inte fanns några jobb att söka) och helt arbetslös var jag ju heller inte då jag hade två mindre projekt åt skill... Nu är jag projektledare och dessutom så har min Handledare från magister uppsatsen frågat mig om jag skulle kunna tänka mig att doktorera i "Water management and biodiversity in India, Vietnam and Costa Rica" Vore ju grymt kul, och hur det än blir var det väldigt smickrande att han frågade...

söndag, september 02, 2007

Höst, höst, höst...

Jaha. Innan sommaren ens hann börja (så känns det iaf, trots att jag varit ledig och t.o.m. hunnit haft tråkigt) så kom hösten. I AUGUSTI! Fy. Men det är väl bara å gilla läget antar jag? Fokusera på det positiva så som alla vackra löv, rykande te i mängder, tända ljus, alla tv-serier som börjar... äsch, who am I kidding? Höst är regn, mörker (och mörker och mörker...), kyla, is och blåst. Dessutom börjar inte LOST förrän i februari... *tjurar*

Men livet fortsätter ju, hösten ska inte få stå ivägen! Imorgon ska jag ut på en lång skön löprunda, och i lurarna på min MP3 ska jag har Mia Törnbloms "Självkänsla nu!" som jag fick med nån tidning, återkommer om jag lär mig nått...

Annars är ju hösten även en tid för nystarter; ny termin, nya säsonger, nytt mode, nya dieter... Själv fundrar jag på att höstdetoxa min kropp på nåt vis, med nån slags reningskur och som alltid fundrar jag på att sluta med godis (och som Peter så älskvärt påpekade så funderar jag på att börja väldigt snart efter jag slutat...). Det är tur att jag inte är tjock, jag skulle nämligen aldrig klara av att ändra mina vanor och banta... Lika stor självdiciplin som en hundvalp framför en falukorv... Jag beundrar de som har styrkan och viljan att drastiskt förändra sina liv, det ska jag oxå göra nån gång...