tisdag, september 29, 2009

...så blev det höst

Vaknade till ett vitt landskap i morse. Nej, det hade inte snöat, men väl "frostat". Svinkallt har det varit hela dagen, så även igår, men då var det mer regn och rusk.

Hösten kom igår. Bara sådär. Jag antar att man ska vara tacksam för den fina senhöst som varit, men igår kom den; "höst"hösten. Vaknade med smatter av regn och blåst på rutan. Släpade ut en ovillig Max och när vi kom hem påbörjade jag hösten/vinterns evighetsgöra; torka maxtassar. Suck. Hade nästan glömt hur tråkigt det är. Och ineffektivt. Jag som nu blir peelad varje kväll pga allt grus han släpar dit, på vintern kan man lika gärna kasta in handduken och sova i en sandlåda :-(

Hösten kom verkligen i måndags. Snällt av den att välja början på en vecka och inte typ en fredag. Har nog sällan uppmärksammat höstens ankomst så tydligt som nu. Jag vaknade, hörde regn och rusk och första tanken (lite förvånad) var "Nu är det höst". I lördags på Lidingöloppet var det sommar. 18C och sol. På söndagen var det sol men lite blåsigt. På måndagen regn och nu frost. Sommar-Höst. Pang-bom.

Lidingöloppet (på näst sista sommardagen...) var kul! Bra väder, skön publik och en söt väskbärare som hejjade på mig (Peter). Mitt mål (mer en vision, det kändes inte riktigt uppnåeligt) var 2.38. Det är en silvermedalj. Jag kom in på 2.49 (på rätt möra ben. Vid 28km var jag övertygad om att jag aldrig skulle komma i mål. Jag insåg det orimliga i tanken, men likväl bet den sig fast). Tiden kändes ok. Utan trängsel hade jag nog klarar 2.45, men 2.38 fanns inte i Karin i år. Bättre 2.49 än 2.39, det hade varit surt.

Nåväl, det var ju i somras. Nu är det höst :-D

måndag, september 21, 2009

Maybe baby...

50+50+58=2,38 = ett silver. Inte omöjligt kan väl tyckas?? Eller? Sprang idag 1mil på 48min och det kändes lätt som en plätt (otroligt kan tyckas då jag höll på att dö för 46 på tjejmilen...). Men det var ju EN mil. Och kuperat light. Nu gäller det ju tre. Friskt vågat hälften vunnet? Ja, för fan, får jag lov och bryta så gör jag väl det...

onsdag, september 16, 2009

Eloge till Jas - men jag tror inte på idén

Miljötänk är ju inne för närvarande och nu har det tagit nya höjder (ha ha!). Jas ska bli miljövänlig! En ny Jas ska tillverkas och köras på miljöbränsle! En eloge till Jas men; really?

Hur tror de att snacket går hos inköparna på försvaret?

- Killar (för det är mest killar som slåss...), vi behöver några nya maskiner att döda folk, ska vi köpa in ett dussin?
- Ja, det låter bra, men du ta för fan ingen som är miljöfarlig!

Ähum. I think not.

onsdag, september 02, 2009

Team Armgren!


I helgen var det Tjejmilen och jag var med i ett toppat lag: Team Armgren!

Alla hade i princip haft svininfluensan veckan innan och var rätt kassa, men efter en god middag på hotell Hasselbacken (+ att alla gick och lade sig kl:21.30...) så var vi fit for fight! Jag beslöt att trots halsont försöka slå PB. Det gick bra.

De första tre kilometerna.

Sedan kändes benen som gelé och andan tröt. Jag kämpade tappert på. Sista km var ett helvette och jag kom i mål 40 sek över PB - HELT färdig :-C Min pulsklocka visade att jag hade en snittpuls på 180 och en max på 189. Så högt har jag aldrig kommit upp i tidigare och med snitt och max så nära kan jag bara dra slutsatsen att jag låg i princip på max hela vägen. Jag antar att jag borde vara nöjd med den bedriften...

Nöjd, stolt och glad är jag över att Therese och mamma sprang hela vägen på en jättefin tid hejja! Pernilla sprang också jättebra, men det var ju mer väntat.

Hur som helst hade vi en väldigt trevlig helg ihop och jag gör det gärna igen!

Och placeringen? Jag tror vi vann, vi gick till relaxen innan prisutdelningen :-D