söndag, september 28, 2008

!!!!!

Onsdag 24/9, strax efter jobbet:
Peter: Karin, hur ska du göra med Lidingöloppet?
Karin: Jag vet inte, vi får se hur jag mår, just nu känner jag mig krasslig.
P: Ok, men blir inte det typ världens sämsta uppladdning? Vara sjuk i två veckor och sedan springa?
K: Nähä? Menar du? Det har jag inte tänkt på men tack för den peppningen. *sarkasm*

Onsdag 24/9, kväll:
Anneli: Har du bestämt dig om loppet?
K: Nä, men jag tror att jag testar.
A: Men är det så bra? Du har ju varit sjuk och inte tränat på två veckor?
K: *sammanbitet* Jo, jag vet, det är ju inte så bra uppladdning direkt, Peter upplyste mig så snällt om det.
A: Nej, verkligen inte. Det kan ju tom vara farligt.
K: Nja... vi får se hur jag mår...

Så, nedtryckt i skorna av dessa underbara peptalks bestämde jag mig för att ändå testa springa. Innan jag blev förskyld så hade jag målet att ta mig i mål på under tre timmar. I lördags var målet att ta sig runt.

DET GJORDE JAG! Det var jättekul att springa, klart det roligast loppet i år! Jättefin natur, bra och utmanande bana, mycket folk osv. Jag hade jättekul, men visst, de tre sista kilometrarna var jobbiga... Första fem km gick långsamt pga trängseln och så var det fortsättningsvis bitvis längs banan. Hade jag haft en bättre startgrupp så kanske jag hade kommit in under 3tim, men det är ju alltid någonting man kan skylla på eller göra annorlunda, jag är nöjd med mina 3:05:05!

söndag, september 21, 2008

Första pris!!!

Efter att ha missat både en disputationsfest och en bröllopsfest i helgen och gått och lagt mig löjligt tidigt så mår jag lite bättre. Vågar dock inte hoppas ännu. Kanske är det de piller som jag hittade i skåpet som jag köpte i Indien som hjälpt? (Fast konstigt vore ju det då de vid en googling visade sig vara mot parasiter och infektioner i magen, he he).

Nåväl, jag ansåg mig vara well enough för att tävla med Max i morse. Det skulle väl vara snabbt avklarat tänkte jag, gå dit, misslyckas och sedan hem för att skämmas. Men Icke! Max förvånar kapitalt med att faktsikt ligga kvar på platsläggningen (inte bara en utan två gånger) och vi kniper ett förstapris! Herre så kul! Va bra vi är! Läs om hur det gick till i Max blogg.

Bäst var försåss att vi (återigen) slog elaka rottisägaren... Yes!

torsdag, september 18, 2008

Jag är förkyld!


Life sucks. Tror ni detta hjälper? Så länge jag är frisk tills på lördag så är jag nöjd!

söndag, september 14, 2008

Vandring vid Helags!

Jag lovade för ett tag sedan att lägga upp bilder från vår vandring i Härjedalen i början av augusti, här kommer de!

Max och Peter redo att ge sig av från Ramundberget där vi redan bott i en natt. Det var lite sol och lite moln, men bara ca 12 grader varmt, på låglandet... Första dagen följde vi karta och kompass mot Skarsfjället.

Peter vid en jokk, vi ska precis äta vår första lunch; soppa och smörgås!

Max tyckte att det var kallt att stanna och fika, därför satt han gärna i knät. Det blåste lite.

Vår tältplats första natten, det var kring 3 grader på natten. Stackars Max frös mest. Faktiskt så mycket att han drog på sig en svansförlamning!! Annars var det bra, vi bodde vackert vid Skarsfjället, vi slog upp tältet kring 17-tiden, då hade vi gått sedan kl:09.30, ca 2mil.

Max var mycket förtjust i renhorn. Tur att han hittade dem, fjäll saknar ju hans älskade pinnar...

Snö! Max lycka var gjord, han rullade noggrant (tills han kom på rygg och inte kom runt pga ryggsäcken och låg som en skalbaggen på rygg och sprattlade! Det såg rätt festligt ut...)

Max, Peter och en jokk!

Tranbär! (Hoppas jag? Jag åt dem iaf...)

Söta Max och berget "Predikstolen" i bakgrunden.

Jag bad Peter le. Jag tror han försöker...

På g tredje dagen! De två första dagarna gick vi oledat, men här har vi som ni ser hittat ut till en led som vi sedan följde tillbaka till Ramundberget. Innan denna bild togs hade vi precis sett en järv!! Tyvärr hann vi inte ta kort på den. Järven är mycket sällsynt, den jagades hårt tidigare och det var t o m skottpengar på järvar fram till 1920-talet. Stackars järv.

Peter lagar lunch. I bakgrunden ser ni regnet komma...

Berget som vi av misstag gick ÖVER andra dagen, när vi skulle gått runt det (vi skulle gå ungefär där krysset är, men när man väl är där så kan det vara svårt att se och lista ut exakt var man är...)! Ser ni att snöfläcken ser ut som en person som springer med en fackla? Det syntes inte när man gick nära...

Söta Peter! Fjärde dagen, på väg mot målet. Denna natt sov vi i STF fjällstuga. Max hade ju problemmed svansen, så kom ett öväder med spöregn och åska! Skönt att vara inne då, även om det kostade 360pix per person att sova på ett ställe utan el, vatten eller lakan...

Nästan tillbaka vid Ramundberget. Bakom mig syns skidbackarna. Vi var ute i fyra dagar och gick totalt ca 6-7 mil. Min ryggsäck vägde drygt 16kg, Peters ca 18kg och Max rygga vägde ca 3kg. Vi hade det jättehärligt! Hoppas att vi kan komma iväg nästa år igen!

onsdag, september 10, 2008

...och hur gick det till?

Jag var ute och sprang igår, tänkte svänga förbi statoil på vägen hem för att köpa keso och göra min favvomacka med keso och avokado till kvällsmat. Föga förvånande har statoil inte någon keso. Jag kliver ut på gatan några minuter senare med en chokladkaka, tre rulla winergum (dessa rullar är min drog just nu) och en käck. Sen när blev det en bra och logisk ersättning för utebliven keso?

söndag, september 07, 2008

"Inshallah"

Ett uttryck jag ofta stöter på nu för tiden är "Inshallah"; både via media, på jobbet så klart, och i andra sammanhang. "Inshallah" betyder ordagrant "Om Gud vill" men kan användas till att betyda nästan allt. När jag stöter på ordet Inshallah så betyder det oftast "ja" (faktiskt så ofta att de tolkar jag jobbar med har kommit överrens med varandra om att översätta "Inshallah" med "ja"). Frågan är ju dock om det är ett "Javisst, det kommer att ordnas" eller ett "Ja, vill Gud det så kommer det att hända men det låter riktigt otroligt" eller kanske "Ja, jag förstår inte vad du menar men om det är Guds vilja..." Det är således ett användbart och flexibelt uttryck, dock lite inexakt...

Uttrycket "Inshallah" kan dock om inte underlätta, så förkorta diverse diskussioner. Inshallah kan ju vara svaret på nästan allt och med det så är samtalet avslutat (vill Gud det så blir det så, då är det ju knappast något mer att disskutera?).

Kanske kan man se uttrycket lite som smurfarnas använding av ordet "smurf", även fast "smurf" översatt ofta blev ett adjektiv: "Så smurfigt", "Vilken smurfig bil du har", "Kom, vi går och smurfar". Inshallah är ju Guds vilja och kan därför vara så mycket mer än ett adjektiv. Vad "smurfigt" sydftar på framgår ju oftast av sammanhanget, medan "Inshallah" bestäms av en högre makt och det är ju även denna som har tolkningsföreträde.

Fast, är det inte så att när något kan betyda i princip allt, att det då upphör att betyda någonting alls?

Det finns fler som tänkt till om Inshallah.