tisdag, maj 28, 2013

Bridezilla??

Jag ser mig själv som en rätt "laid-back-bride-to-be". Jag känner mig lugn - visst det är en del att fixa och pyssla med - men allt känns som under kontroll. Livet pågpår som vanligt och jag sitter inte begravd i tygprover, provsmakar bröllopstårtor eller testar hållbarheten på brudbuketter. Jag tänker inte ens ha en brudbukett. MEN det finns dock vissa tecken på att jag inte alls är så lugn som jag verkar tro/tycka:


  1. Jag vaknar kallsvettig efter mardrömmar om klänningen. Jag har drömt att jag köpt en sådan med snörning i ryggen och inte provat den noggrant nog och på dagen B visar det sig att den är på tok för stor och inte går att snöra åt hur man än tar i = tutt-flasch.
  2. Många jag träffar/sms:ar eller mailar säger (innan jag sagt något) "Hur går det med bröllopsplanerna?" eller "Visst skulle du gifta dig?" osv. Jag blir förvånad att vissa ens vet att jag ska gifta mig, men i många fall är det rätt osannolikt att någon annan än jag berättat det för dem...
  3. I natt satte jag mig spikrak upp i sängen för att konstatera att vi ännu inte skickat in papperen till Orsa kommun. Kl: 3:30. Omöjligt att somna om.
Mindre än tre veckor kvar som "mö" :-D

söndag, maj 26, 2013

Nu var det lääänge sedan

Jag sprang några riktiga långpass! Idag blev det 22km med rätt tung rygga, men över tre mil har jag inte sprungit sedan... tja, sedan benet "gick av" i oktober. Nästa helg ska dock P ha killhelg i stugan så detta känns som point of no return. Jag funderar på vad som känns bäst: 

- favorit i repris i Kolmården (34km terräng). Fördel: en fantastiskt vacker och omväxlande favorittur. Nackdel: nästan en timme i bil...
- Brokind-Linköping (typ 45km terräng). Fördel: buss dit, benen ända hem! Vacker tur med två slott och ett cafe längs vägen. Nackdel: sista delen springer jag ofta på. Fixar jag 45km själv?
- Ulrika-Rimforsa (36km terräng). Fördel: Vacker, kuperad tur i djupa storskogen! Springer inte där så ofta. Buss dit och tåg hem. Nackdel: verkligen ensligt (aka bryt ej benet) samt att man måste försöka passa tåget hem (sist fick jag vänta i 45min).

Den som lever får se. Undrar om jag får sällis? Vill du med?

fredag, maj 24, 2013

Jag borde sluta tävla

...eller tävla mer! 

Igår stod jag på startinjen till Blodomloppet. Med ångest muttrade jag ilsket jag till alla snyggt dressade klubbkompisar jag mötte att "jag VERKLIGEN borde sluta tävla. I hate it." Jag beslöt mig för att se loppet som ett bra träningspass i bra tempo. Jag skulle INTE stressas av hetsiga medtävlare eller min egen klocka. Sub 45 var fullt godkänt. Lugnt, kontrollerat och lagom snabbt. Basta.

Startskottet går. Första km går på typ 3:46 vilket är på tok för snabbt. Jag saktar av, kör mitt race. Ser klubbisarna försvinna bort. Loppet går bra. Jag hade tänkt hålla ca 4:10-4:15-tempo men det går snabbare än så. Jag springer på, men jag pressar mig inte, bryr mig inte om andra. Det känns aldrig tungt. Vid åttonde km springer jag om en tjej (första jag sett på länge) och sista 500m pressar jag mig till en spurt. 41:30 stannar klockan på, sjunde dam. Jag är är pigg i mål. En halvmara i samma tempo känns fullt överkomligt. Skönt "träningspass". 

Nu till den stora frågan: hade jag sprungit snabbare om jag pressat mig? Eller hade jag fått håll, ont i ett ben eller andnöd? Att springa avslappnat och kontrollerat kanske ger bäst effekt? Kanske borde jag inte sluta tävla (för att jag hatar det) utan byta inställning, slappna av och tävla mer?

måndag, maj 20, 2013

Torpet ÄR ett zoo!

Detta med långhelger har blivit en vana, att blott få två dagars helg känns lite som ett hån... dock spenderades helgen ute i torpet och det var som alltid balsam för själen. Igår gav jag mig ut på upptäcksfärd och en långtur på mysiga grusvägar och gamla traktorspår i skogen - MYS!

Jag har skrivit om det tidigare både här, här och här att torpet ofta är som ett zoo. Är det inte stora älgar så är det albinohuggormar, jättespindlar, familjen snok på bryggan, sura grävlingar, dassödlan eller tjattrande ekorrar. Väldigt charmigt! Vägen till torpet går dessutom bredvid stora vilthägn där man kan se dovhjort, kronhjort, vildsvin och bockar - som en safari ungefär!

Igår på min skogsrunda igår hade jag sannerligen tur! Först kom en skogsmus (eller kanske en hasselmus) hoppande mot mig på en väg. Den hoppade verkligen och såg ut som en jätteliten kängru. Inte alls blyg var den heller. Och söt som socker.


Längre fram sprang jag förbi ett vilthägn och hade turen att få se två unga vildsvin. De rymmer därifrån i parti och minut kan man anta, och oavsett är de svåra att få syn på i de stora hägnen liksom i det vilda men nu fick jag se två. Grisar är fulsöta på nåt vis och får mig ofta att fnissa lite.

Jag fortsatte in på en avstängd grusväg och kom längre in i skogen. Plötsligt får jag sällskap av en havsörn! Jättestor och tjusig flyger den bredvid mig och i samma höjd som mig i ett par meter, kanske bara sex meter bort! Den sätter sig sedan i ett träd ca 30m från vägen. Vacker och väldigt häftigt att få komma så nära!


Havsörn, (vår största rovfågel) bild lånad från http://kenny-wildlife.blogspot.se/2011/12/fota-havsorn-i-norge-4.html

Fågeltemat fortsatte och längre fram såg jag ett korppar som cirklade ovan trädtopparna och vid en sjö gick ett par tranor (och två gäss, men de känns nästan för vanliga för att nämna...). Härlig skogsvända och just som jag satte mig i bilen för att brumma hem så kom ett störtregn, dubbel tur alltså!

tisdag, maj 14, 2013

Riktigt het :-)


Humor att jag kallade mig övertänd i förra inlägget när jag i lördags blev väckt av mina vänner, systrar och ett gäng brandmän!! Möhippa som började med att jag fick testa på rökdykning. Riktigt tufft! Varmt, mörkt och rökigt, men jag räddade hela familjen docka och en av dem vägde 80kg! 

Helt slut efter denna bravad åt vi lunch, skvallrade, vilade upp mig innan vi bytte element till vatten! Nu blev det forsränning i Dalälven! Det var skitskoj och vi var alla modiga. Nu hade även solen tittat fram så efter detta blev det lite snacks (och champagne!) i solskenet.

Färden fortsatte sedan genom dalaskogarna innan vi kom fram till Ulvsjön. Då tog vi en 24-manna kanot ut till en bastuflotte (på vägen ut fick vi se både en bäverhydda och ett hälften av ett häckande fiskjusepar!). På flotten käkade vi, skvallrade, bastade och drack rosé. De flesta av oss doppade oss!! Kvällen var vackert vindstilla och vi hörde lommen flera gånger. Nästan magiskt. När det var nästan helt mörkt tog vi kanoten tillbaka till land.

En fantastisk dag!! Ska erkänna att jag inte kunde somna trots den fullmatade dagen :-) Är, och kommer att vara, varm i hjärtat länge av detta! 

Ulvsjön strax innan midnatt:




tisdag, maj 07, 2013

Övertänd?

Helgen (eller torsdag-söndag) spenderades i vackra Sunne med Amnestys årsmöte. Otroligt peppande att umgås med alla dessa engagerade och kloka människor på samma ställe! Det fyllde mig både med värme och ny energi. Att jag fick fortsatt förtroende att som en del av styrelsen fortsätta leda organisationen kändes otroligt kul!

Men med mycket jobb och lite sömn hela helgen och sedan 14tim arbetsdag igår, och minst lika lång dag idag finns viss risk för övertändning... Tur att långhelg väntar, jag funderar på (surprise, surprise) långlöpning. Vad tror ni dalmasar om runt Runn?