Ibland bara känner en att en hittat rätt. Att en totalt landat och typ hittat "hem". Ibland varar det för evigt, ibland inte och en måste ge sig av på jakt igen. Tråkigt, men sånt är livet. För några år sedan hade jag verkligen hittat rätt, som passade mig som handen i handsken som bar mig framåt när det var tufft och gick tungt, som hjälpte mig över backars krön, men även såg till att jag säkert kom nedför. Men det höll inte.
Jag pratar givetvis om skor. Ända sen den dagen de slutade tillverka mina darlings Puma Trailfox har jag varit på jakt efter nästa darling. När jag hade trailfoxarna sprang jag typ bara i dem och typ bara i skogen. I ett gammalt skoinlägg kan jag läsa att jag 2009 fick ihop blott 6 mil asfalt, resten skog... Men när så trailfoxarna gick ur produktion var jag tvungen att leta efter ett par nya. För att hitta ett par bra var jag tvungen att gå igenom ett gäng lite sämre. Jag har nog testat de flesta märken :-) och sorter och skaffat mig rätt många... Eftersom jag nu är lite mer diversifierad och springer både i stan och i skogen har jag även behov (?) av fler skor. Just nu ser mitt stall ut såhär:
Saucony Kinvara Trail: min defaultsko i skogen, skön men dock inte med överlägset fäste. En arbetshäst.
Inov8 Orc 280: en dubbad sko som hängt med långt och länge, över fjäll och genom myr. Love it.
New Balance 101: ultralätt och tunn trailsko, tyvärr inte överlägsen passform, använder sällan.
IceBug Spirit3 OLX: Tortyrredskap. Nästan helt nya men åker snart i sopen. Jag får blödande skavsår av att bara titta på dem. Dubbade orienteringsskor tänkta för islöpning där den är överlägsen.
Saucond Grid typ A: tävlings och intervallsko. Har hängt med riktigt länge och är stenhård. Men den var så tunn innan att jag inte ser så stor skillnad :-)
Wibram Fivefingers: ultratunn tåsko, använder som styrketräning för fötterna, men rätt sällan.
Mizuno Wave Hitogami: impulsköp från XXL i höstas för att de var så sjukt sköna. Knallgröna. Köpta i september men de har redan gått 535km...
Nike free 3.0 Flyknit: Min nya knallröda kärlek. Världens bästa sko. Sitter som en socka, eller snarare som ett andra skin, är superflexibla, lagom dämpade, noll styva - ren kärlek!! Det enda minuset (nu när de löst problemet med stensamlandet) är att de inte är särskilt väl lämpade för vinterlöpning. För hala. Jag fick mitt första par i flyknit (har nog testat samtliga versioner av Nike free 3.0) av Peter (min riktiga kärlek) i april. De har sedan dess gått över 840km. Jag skulle gärna sova i dem :-)
Bränd av att ha förlorat tidigare darlings så tog jag i veckan en försäkring. Även om röda älsklingarna är lite slitna så har de en massa mil kvar. Jag passade dock på att fixa en lillasyster! Nu i den nästan lika snabba färgen "Mango" (whats not to love?)! Jag har ju inte riktigt varit monogam innan så jag är säker på att jag har lika mycket kärlek att ge till dessa. Välkommen in i familjen:
Har du en skokärlek?