På torsdagar sitter jag på stadsbiblioteket i Linköping och informerar allmänheten om diskriminering. Idag spatserar det in en lite äldre herre (runt 60år?) in. Han drar en "pensionärsvagn" med ena handen och håller en papperskasse i den andra. Han har spetsiga ormskinnskor på fötterna, sitt rödbruna hår i en konstig lock i pannan och visslar på en trudelutt. Han ser alltså lite mysko ut...
Han går direkt fram till mig och frågar var toaletten ligger. Jag visar honom han går mot den samtidigt som han över axel beodrar mig att hålla koll på hans grejer. Jag blir lite förnärmad, men har ju inget bättre för mig... När jag sitter där och stirrar på hans packning blir jag dock mer och mer övertygad om att de innehåller en bomb och att den underliga lilla mannen nu gick in på toaletten för att fjärrutlösa dem (smart tänkt Karin, för då lär han ju ha överlevt... not.)
Han kommer dock snart ut och bryter min fantasi. Han visar sig vara riktigt trevlig! Jag prackar på honom inforamtionsmaterial om Byrån och om diskriminering och förklarar vad vi arbetar med. Ju mer vi pratar desstå mer bekant tycker jag denna underliga "terrorist" ser ut. När han sedan börjar prata om att han har gjort en julkalender i DN och då två nervösa biblotikarier kommer för att hjälpa honom med packningen börjar jag misstänka att det är en kändis.
Ni som hänger med mer än mig och lyssnar på DNs julkalender vet nog redan att jag pratade med författaren Björn Ranelid. :-D
1 kommentar:
Hah, det är ju underbart! Mannen som blev så upprörd när Linda Skugge anklagade honom för att ha läppglans på sig. Du skulle nog såra honom djupt om han visste att du trodde att han var en terrorist :-D
/Nina
Skicka en kommentar