Jag slås ibland nu för tiden av lusten att vara elak. Eller nej, brutalt ärlig, vilket oftast är elakt. Jag menar, har nån jordens fulaste frisyr så behöver du ju inte säga det (men frågar personen i fråga om vad du tycker kan man ju givetvis vara ärlig, men man kan ju linda in det lite).
Jag känner mig bara så trött på vissa typer och företeelser. Vill inte gå in på detaljer här, men till några skulle jag vilja skrika "Vad var det vi sa era dumma jävlar! Fy fasiken va taskigt mot T, detta borde ni ha tänkt på innan!!! Egocentriska jubelidioter." Till en person med årTUSENDETS fulaste tatuering (och då ser jag ändå Miami Ink rätt ofta...) på ett forum vill jag gärna berätta det. Gärna i form av nån spydig kommentar: "Ojdå, kommer att kosta mycket att ta bort den där (skiten)!" Korkade personer får mig att vilja kräkas. Några som banne mig inte vet vad de håller på med och låter det gå ut över en annan skulle jag vilja... äsch, låt oss säga ruska om. Till de som inte vågar säga ifrån skulle jag vilja göra detsamma. De som är lata och inte orkar... nej vi slutar där (känns lite bättre faktiskt).
Vadan denna "djävulskap" jag som annars är så snäll (hmmm...)? Abstinensbesvär och allt socker som är på väg ur kroppen månne???
Någon som tog åt sig av det jag skrivit? Ja, gör det, så har nån fått "en skopa ovett" (snyggt talesätt va?) i alla fall... :-D
2 kommentarer:
Ååå vad jag känner igen mig Karin. Skönt att det finns fler. Fast jag har ingen sockeravvänjning att skylla på. Jag kanske bara är ond av naturen, vem vet. Kram Mia
Hej! Är du oxå med i bloggträsket? Läs gärna min blogg! Hoppas allt bra med dig? Har du några planer på g? Jag är tillbaks på förvaret,känns rätt ok nu,fast söker andra jobb där man slipper jobba skift.ha det bra,kram Nea
Skicka en kommentar