Jag och många löpare med mig är inte bara som hamstrar gällande antal kilometer (the more the merrier!), utan vi har även en fäbless för jämna tal. Grannar till oss kan notera att vi inte sällan avslutar löpturen med tre varv runt huset och kanske undrar om vi har problem med förståndet, men jag kan då säga att det är för att en helt enkelt inte stannar på 49,82 eller 9,76. Det är i princip fysiologiskt omöjligt och det ger mig i princip svåra allergiska reaktioner. Tror jag i alla fall. Givetvis har jag inte testat (en är ju inte galen liksom). Jag tror att många känner igen sig?
Jag blev därför väldigt glad när jag summerade februari. Detta är ju dels en kort månad men dels att jag visste att jag av olika anledningar inte skulle sätta något slags längrekord denna månad. Den första "besvikelsen" över en inte särskilt imponerande siffra övergick till glädje över den otroligt JÄMNA siffra jag, utan att ens försöka, lyckats prestera: 200,00!!
Givetvis blev jag dock rätt så nedslagen när jag på total träningstid såg siffran 19:54:09 - mindre än fem minuter från perfektion!! Men så inser jag att om jag stannat knappa fyra minuter längre på gymmet igår så hade ju det passet inte landat på snygga 45min utan hemska 49min vilket såklart hade varit en omöjlighet...
Jag väljer att fokusera på antalet löpta kilometer och snygga 200.
Nu kör vi ny månad, mot nya snygga tal!
1 kommentar:
hahaha. Storigenkänning om att springa runt huset eller fram och tillbaka längs gatan
Skicka en kommentar