2014

Första dagen på 2015. Nyårsdagen är alltid en do-nothing-dag för mig. B.A.R.A slappa i soffan och mysa. Att bara slappa är egentligen inte min grej, men att ha en dag helt vikt för dålig dag-tv och pizza med typ krav på att inte göra något alls, det passar mig bra! Men vad hände egentligen 2014?

Året började sådär med vinterkräksjuka, men det blev snabbt bättre när vi åkte på bröllopsresa till Uganda, Kenya och Tanzania. Vi såg alla ur Bigfive på savannen (och en massa andra djur såklart!), var blott en meter ifrån vilda gorillor i djupaste regnskog samt dök och solade på Zanzibars bländande vita stränder.

Resor har det blivit rätt mycket av i år (givetvis har jag sprungit på varje ort!):

• Uganda, Kenya, Tanzania (Zanzibar) - bröllopsresa
• USA, Chicago - Amnesty USAs årsmöte
• Frankrike - Disneyland Paris med syrror och systerdotter.
• Estland - Familjeresa till Peters rötter.
• Mallorca - "3G"-resa med min mamma, systrar samt min mammas sambo + familj
• Rumänien - jobbresa till några byar varifrån fattiga EU-medborgare kommer ifrån. Lärorikt men sorgligt.
• UK, London - styrelsemöte med Amnesty förlagt till vårt internationella sekretariat.

2014 har jag även varit rätt arg. Arg på den här orättvisa världen vi lever i och otroligt arg på de bruna äckliga krafter som tyvärr växer både i Sverige och i världen. Detta har gjort att jag skrivit en hel del politiska inlägg så som om funktionshinder och attityder, om vem som bör ta sig i röven, om kvotering, om chokladbollar (att det fortfarande behövs tjat om detta bakverk?), om roliga (?) tjejer, om mänskliga rättigheter, om asyl, om rikedom (jag tillhör den rikast procenten i världen! Troligen du också.) om brist på visioner i politiken, om visioner, om varför SD inte är vilket parti som helst, om hur de brunas jakt på vissa kommer att jaga oss alla, om att män (fortfarande!) tjänar mer än kvinnor, om att det finns fler ledamöter i styrelser som heter Göran och fler VDs som heter Johan än kvinnor på dessa positioner, om SD och de brunas våldtäktskultur, om de bilder som bestämmer hur vi ser på folk, om drevet mot en ny (kvinnlig) minister och om sport.

På tal om politik så var jag den som avslöjade SDs Kristina Winbergs bluff och att hon jobbat på SIDA. Jag lyckades även hamna på DNs förstasida mitt i supervalårets hetaste valrörelse (samt SEX sidor i tidningen), fast då om en helt annat fråga...

Jag sprang i fäders spår, de nio milen från Sälen till Mora, trots löpvila pga skada i en månad innan. Trots att jag var nöjd med loppet så lackade jag ur på att giganten Vasaloppet inte behagade köpa in vinster till oss damer, vilket även det hamnade i riksmedia (SvD och T-shirt gate) och uppmärksammades stort på jogg.se.  

2014 var även sommaren då Peter å jag blev byggherrar och byggde ut vårt torp. 2014 var dock inte året det blev klart... Som vanligt hade vi en ojämn "kamp" om herraväldet med alla vilda djur i serien "torpet är ett zoo" :-)

Så när jag ser tillbaka så hände en hel del saker under 2014 ändå. Jag dock att 2015 kan bräcka det så bring it on!

Ett bajsbo?! (Eller "torpet är ett zoo", för vilken gång i ordningen minns jag inte...)

Efter mitt lilla mörkerlöpningsäventyr (varför är allt mycket läskigare i mörker? Jag är väl aldrig rädd för tex vildsvin i dagsljus? Inte för att jag skulle vilja bli jagad av en då heller...) behövde jag gå på dass. Sanning att säga hade jag behövt det ett längre tag men inte vågat stanna :-) 

Eftersom vi stängt av elen i stugan gick jag in på dass med pannlampan, jag lyfte på locket och... nåt rör på sig!! Fy, hinner jag tänka, en råtta! Vår granne hade nämligen en råtta i sitt dass och även om vår tunna är så djup att det finn exakt noll chans att bli biten i rumpan så känns det ändå olustigt.

Jag tar mod till mig och kikar ned. Och mycket riktigt där är en rå... Vad är det där?? En lite brunpälsad varelse, men det är ingen råtta. Inte heller en mus, betydligt större. Den är faktiskt söt som socker, vit på bröstet och stora pepparkorn till ögon som nyfiket plirar upp mot mig. Det bor en hermelin i vår bajstunna. Stackarn måste ha trillat ned och vår tunna är som sagt väldigt djup (usel lösning, jag vet!) så därur kommer man inte ens som en väldigt skicklig klättrare (möjligtvis som ödla, med sugproppsfötter). Hermelinen springer ut och in ur ett bo hen byggt nere i bajset (vi har ju inte varit till torps sedan i september så botten ser mest ut som jord faktiskt). Ett bo! Så sorgligt, men sött på samma gång. Hen hade gjort det lite hemtrevligt trots att hen snart skulle frysa och/eller svälta ihjäl nere i ett bo av bajs. 

Operation rädda hermelin påbörjas och efter en stunds famlande och letande i mörkret (för min pannlampa är som bekant inte lysande, ha ha) lyckas jag hitta en lagom lång planka som jag kan sätta ned i tunnan för att bilda en rätt så brant bro upp till kanten. Hermelinen testar oblygt genast plankan går en bit upp skuttar ned för att sedan pila hela vägen upp, ta en sväng om på tunnkanten innan den skuttar iväg! 

Så slutet gott allting gott för både mig och för herr/fru hermelin denna kväll!

 

En annan hermelin. Blid oblygt snodd från webben.

EDIT: ok, som hobbybiolog kan jag erkänna att det kan ha varit en vessla. Dessa tycks i mina ögon se exakt likadana ut. Men då vesslan ska vara ovanligare så var det säkert en hermelin.