I morse gav jag och Max oss ut på en tur i det vackra eklandskapet i närheten av där vi (nu) bor. Efter ca 3,5km så påmindes jag om att jag träffade på en mammut i skogen nyligen. Och när jag sprang där i skogen kom jag på mig själv med att undra om det verkligen hade varit en dröm, eller var det något som hänt igår? Efter ett tag så inser jag det (smått) absurda i tanken på mammutar i eklandskapet och det är även då jag inser att jag fortfarande inte riktigt har vaknat.
Detta är fördelen med morgonlöpning. Man vet inte riktigt vad man gör. På med kläderna och sedan ut, efter några km så vaknar man och undrar vem i h-vette som kom på idén att springa i kylan, mörkret, snön, men då är det redan försent (vilket också kan vara nackdelen med morgonlöpning...). Fast oftast är det skönt!
De som säger att de inte klarar av mogonlöpning det är de som tänker för mycket. De vaknar av ringklockan, sträcker på sig i sängen och väljer mellan att: 1) stanna kvar i den varma sängen, sova en timme till och kanske gosa med partner, barn, hund eller 2) gå upp och ut och springa i kylan (för det är alltid kallt i jämförelse med sängen).
Nummer ett vinner 10 gånger av 10. Så Lesson no 1 i morgonlöpning: Tänk inte, helst ska du knappt vakna. På med (förberedda) kläder och ut. Innan du hinner ändra dig. Så tänk inte.
Som ni märker har jag inte några problem med "tänk inte" :-)
3 kommentarer:
Precis! Tänker man så hamnar man automatiskt på alt 1. Man måste bestämma sig dagen före. Det går inte att bestämma sig när klockan ringer.
Idag var jag nära att stanna kvar i sängen. jag låg kvar och tänkte lite för länge, men tillslut insåg jag hur arg jag skulle blivit om jag trots allt somnat om. jag ångrade mig inte när jag väl var ute!
Hoppas du hittar många fina rundor i nya staden!
Morgonpass är verkligen de bästa, även om det känns motigt i början. Och om man nu råkar se en mammut i skogen, ja, då räknar jag det som bonus! :)
Skicka en kommentar