I Underlandet

Med lugnt på jobbet och BAMM som närmar sig beslöt jag att flexa förmiddagen (vilket visade sig bli till 14:00...) för att springa Omberg runt. För att kunna klicka i ännu en ruta på min "to-run-list" beslöt jag att springa med rätt tung ryggsäck (ca 4kg). Omberg ligger vid Vätters kant och är som ett helt eget ekosystem med små vattenfall, bok- och ekskogar uppblandat med branter, granskog och en slalombacke(!). Runt om Omberg (förutom på ena sidan där det enbart är vatten) är det bara odlingsmark, så detta blir som en liten oas. Första biten förbi Ellen Keys strand (jag sprang från Turisthotellet) är mycket kuperad och teknisk och trots att jag då sprang brevid vackra Vättern i strålande morgonsol så kände jag att dagen skulle bli tuff. Tisdagens slalombacke satt visst i benen, ryggan var tung och stigen utmanande. Men, jag tragglade på. Jag njöt och bitvis hisnade över de vackra vyerna och utsikten över Vättern, jag sprang genom ramslök som sände en svag doft av vitlök genom skogen, jag sprang på små mörka skogsstigar dit solen knappt hittade ned, antingen var det djupa bokskogar med väldiga lövträd eller djupaste granskog! Jag nära på klättrade uppför vissa branter och skuttade över stock och sten - kort sagt en riktigt bra start på dagen!

 

Jag önskar att jag hade tagit bild på vackra Vättern, på bokskogen, på de söta bäckarna och jag önskar mest att jag tagit en bild på den klar rödorangea vallmon och blåklockorna som växte i kanten på rapsåkern - det var otroligt vackert. Den enda bild jag tog var dock denna smått surrealistiska "Alice i Underlandet" bild:

 

 

Den visade sig dock stämma då jag med 25,5km i benen insåg att jag var vilse! Jag var trött och hungrig och hade inte tänkt springa mer än 27km. Jag anade var jag sprungit fel, vid ett tillfälle delade sig stigen i tre och både rakt fram och till höger hade östgötaledens orangea markeringar. Jag hade satsat på rakt fram. När jag såsmåningom hittade ett gäng pensionärer med karta kunde vi lista ut att jag där borde ha tagit vänster. WTF liksom! Men med dryga 29km var jag åter vid bilen. Trött, sen men lite hög av en riktigt vacker tur :-)