#fail

Åh, jag som var så pepp och så positivt inställd kring detta med mina mål, så får jag en fail på första försöket!!! Inte bra. Löpningen har jag fixat, stretchingen likaså, men två styrkepass/vecka är liksom helt omöjligt att uppnå denna vecka när klockan strax är 20:00 på lördag och jag sitter på ett tåg. Attans. Visserligen har jag i tränade minuter tränat mer styrka än jag tänkt, men ändå.

Jag får skylla på att min arbetsvecka, främst med mitt jobb, men även med mitt förtroendeuppdrag, har varit helt galen. På fredag em (hade tänkt jobba halvdag pga mkt övertid, men kom iväg först efter 17) drog jag på mig skorna och tog med mig Max på en snabb mil. Det var som att jag försökte springa ifrån allt och tempot blev rätt högt trots att jag var helt slut. Superskönt och jag kunde lämna arbetsveckan bakom mig vilket jag inte hade fixat på gymmet. Känns som en bra prioritering.

Att prioritera kan ibland annars vara svårt trots att jag väl vet vad i livet jag mår bra av. För mig är detta något jag ofta måste fundera kring för att inte gå vilse i livet. Och även om man inte alltid kan göra de val man vill så finns det ofta något man kan göra för att hitta sig själv, lyckan och närvaron i nuet. Jag testar just nu en app som ger en små utmaningar för att träna upp sin lycka. "Happines is (like) a muscle, it gets stronger with exercise". Första uppgiften var att ta ögonkontakt med och le mot tre främlingar samt att tyst önska dem lycka. Jag utmanar dig att testa och se vad som händer (med dig själv och med andra!). #happines :-)