tisdag, januari 23, 2007

Skrattattack...

Ni vet när man börjar skratta och bara inte kan sluta? Ofta sker det ju när det inte bör, och man sitter och nästan imploderar av tillbakahållen skratt. Men ibland sker det även då man får skratta, och då, det kan jag intyga, exploderar man...

Igår fick jag en skrattattack, av den mest löjliga orsak. Jag råkade fisa (ganska högt) då jag var på toa och Peter i datorrummet. För att skoja bort det tänkte jag säga "Oj, hörde du det där ljudet, det lät nästan som att jag fes"

Av okänd anledning måsta jag ha tyckt att detta var jättekul. Jag kom bara till "Oj, hörde du..." sen började jag skratta hysteriskt. Efter nån minut försökte jag igen men kunde fortfarande inte säga mer än "Oj, hörde du"

Nu började jag få ordentligt ont i magen, stod dubbelvik och kippade efter andan. Till sist lyckas jag få fram hela meningen och då exploderade jag av skratt. Jag föll ihop på badrumsgolvet och skrattade så att jag grät av smärta. Hela magen sved och jag fick knappt nån luft. Jag insåg ju hur otroligt fånig jag måste se ut och hur fantastiskt urbota löjligt det var att skratta åt ett kiss-och-bajs-skämt (sitt eget därtill). Detta fick mig att skratta ännu mer. Då Peter kom och frågade vad jag höll på med skrattade jag mer ändå.

Sen behövde Peter gå på toa, men jag skrattade så mycket att jag inte kunde gå. Han fick bära/släpa mig ut från toan och jag fortsatte skratta i hallen. Nu började jag tycka att detta ju inte var riktigt klokt och bad Peter att ringa efter psyk medans jag skrattade vidare.

Jag lugnade så småningom ned mig, men så fort Peter sa något så var det tydligen hysteriskt roligt och jag började skratta igen. Jag skrattade nog oavbrutet i en kvart! Idag har jag träningsvärk i magmusklerna...

Vi behöver nog skratta av oss ibland, även om skämtet är dåligt. Det var väldigt skönt efter skrattattacken, fast då den pågick hade jag mest ont i magen!


Här ska ni få nåt att skratta åt, har ni sett "Mannen som talar med hundar" på TV4+?? South Park har gjort en hysteriskt rolig parodi på honom:

http://www.youtube.com/watch?v=4wvVFf6td88

5 kommentarer:

Unknown sa...

hehe, gött mos att det rullar på. Det där med plugg o sånt löser sig! Jag kanske tittar förbi i nästa vecka, ska på handledning. O självklart får du cred för att du sprider mina vibbar, du får en fredaspknapp så snart vi ses :-)

/Fredasp

http://www.fredasp.se

Anonym sa...

Håller me, vi skrattar aldeles för lite, å när vi väl gör ber vi nästan om ursäkt. Upp till kamp för skrattet!
I gymnansiet kunde ja gapskratta med magknip å få arga blickar av mina pluggande klasskamrater. Men idag så där 10 år (oppps...) senare, tycks man ha tappat skrattet på vägen. Måste ta å leta rätt på det igen.
Kramiz Nelli!!

Johanna sa...

Åh, vad skönt att få skratta riktigt ordentligt. Det är riktigt befriande efteråt. Vad roligt att du är inne på in blogg då och då, även om detsom sagt inte varit några inlägg på länge. Men det beror på att det varit krångel att komma in och lägga in nya inlägg, jag har idag skaffat en helt ny blogg. Du är jättevälkommen dit! Adressen är (vet ej om du kommer till min gamla blogg eller inte om du klickar på namnet nämligen): http://johannasvarld77.blogspot.com

Anonym sa...

Visst är det väldigt skönt att få "skratta av sig" lite ibland :) Och jag har sett klippet... roligt roligt :D

Frida sa...

hahaha! fan vad jag skrattade, både åt din skrattattack och åt dog whisperer! :D