Födelsedagen i Rotterdam bjöd mig och Peter på mer än maraton i ganska kylig blåst! T.ex en gammal herdelig kondom tandborstmaskin(?) på en toalett!
Vi var även på ett museum som dagen till ära visade sig vara gratis! Den visade seker från hela världen som Holländarna troligtvis snott från sina "upptäckts"resor. Skålarna på borden är gjorda av människoskallar...
Söta Peter bredvid ett av Rotterdams landsmärken, Erasmus Bridge.
...som ni nog känner igen från denna :-)
Två glada nissar i solskenet!
Och sedan en segerbild, såklart!!
Kort lopphistoria: det var rätt så kallt (+7C och blåsigt, ca 7m/sek) därför valde jag trekvartstights, kompressionsstrumpor, mitt fina Sverigelinne som tyvärr inte syntes under min snygga jacka som jag fått av självaste Anders Szalkai (för att jag tappade bort min jacka under ett gemensamt intervallpass i Portugal). Det var en bra klädsel och jag var varken för varm eller för kall. På fötterna valde jag Saucony A3, efter att ha övervägt favoriterna Nike free (som aldrig ger skav och är sjukt sköna!). A3 vann på en starkare "tävlingskänsla".
De första 30km var bara roliga, kändes lätta och jag kände mig stark! Efter detta började det gå lite segare, men mellan 30-32 ökade jag lite. Sedan var det bara att räkna km in i mål! Garmin låg lite före, vilket kändes tungt (vid kilometermarkeringen hade jag egentligen 300m kvar...), folk började gå, många såg rätt så slitna ut och haltade; detta var inte direkt peppande. Mina lår gjorde ont och jag fick kämpa sista milen, framför allt sista sju. Men så är det ju i ett maraton! På upploppet var det många som saktade ned, vinkade, sprang med sina barn mm. Jag kutade som jagad av en jävul (tänkte de inte på sluttiden ;-) ?) således tog jag många på upploppet, men såg nog jäkligt plågad ut när sista km gick i 4km tempo!
Kul lopp ändå och väldigt skönt att klara sitt mål! Men nu undrar jag hur smart det är med halvmara om två veckor (eftersom att resa sig ur soffan är svårt...)?
5 kommentarer:
Mysigt med sightseeing. Grattis på födelsedagen, och grattis till en väldigt fin mara-tid! Snyggt!
Jag är så imponerad av dig!! Att du orkade i dt tempot!! Nu måste du vila upp dig ordentligt efter detta för det behöver du! :)
Grattis i efterskott! Och jag är fortfarande djupt imponerad (och inspirerad) av din tid!
Jag bara ryser över kroppen, så grym du är! Att orka öka och kriga på sista milen fast det gör så ont och springa så himla fort, så långt... alltså, det är STORT!
Grattis igen! Men kommer du inte hem till nästa helg och springer mara/halvmara/kvartmara i Säter? :-)
Skicka en kommentar