Idag sprang jag backintervaller. B A C K I N T E R V A L L E R. Jag förhandlade med mig själv och då jag fortfarande behöver vara snäll mot mig själv kom jag fram till att jag inte behövde springa fler än fyra (de är korta 100-250m, men då ska de gå snabbt också!). Jag sprang nio! Full fräs, joggvila till nästa backe mellan intervallerna. Tre km (både upp å ned) intervall och totalt 10km med uppånedvarvning. Om det inte är ett hjältedåd att springa backintervaller när det känns som att man är på rock bottom så vet jag inte vad det är. Fast å andra sidan, att ta sig uppåt, från rock bottom, innebär ju per se en backe...
Klättringen har börjat!
1 kommentar:
kom på mig själv med att sakna intervaller idag... bra kört!
Skicka en kommentar