Det finns många saker som gör livet värt att leva. Vårtecken, morgondagg, kramar, svansviftningar... Och getter. Jag blir alltid glad när jag ser en get. Pigga, busiga ögon, roliga öron, äter allt, klättrat på allt, snor saker och rymmer så fort de får chansen. De går inte att motstå!
Idag träffade jag för övrigt fyra st i stallet. En hade hoppat upp i hästens matskål (bra utsikt, svårt att komma ned), en mammaget och två - håll i er nu - var nyfödda tvillinggetbebisar!! To. Die. For.
Men jag dog inte. Jag tränade skänkelvikning i galopp och på att få Itano att lyssna på mig istället för att spana efter brudar... Både utmanande och kul.
Lyx med både privatridlektioner på duktiga hästar och getgos på samma ställe. Trots det lyxade jag till det än mer med ny ridjacka och nya ridbyxor i lördags. Min förra jacka hade jag dock ärvt av min lillasyster och byxorna av min storasyster :-) så det kändes som på tiden...
Nykittad:
2 kommentarer:
snyggt! och vet du vad, i Dalarna fanns iaf förr en tradition att dagen efter bröllopet (eller mallresningen?) fick brudparet två getter... när mina föräldrar gifte sig hittade de två getter i trädgården morgonen därpå!
jag älskar också getter, i vår älskade fäbod fanns en fäbodjänta med kor, kalvar och getter som strövade fritt. härliga djur, men vilda, drar sig inte för något!
Skänkelvikning har jag bara testat i trav. Men låter riktigt häftigti galopp! :-)
Skicka en kommentar