Det kan tyckas makabert, men jag hade inte hjärta att ta bort Dassödlan, så hen sitter på sin plats i dörrspringan än idag:
Ingen dinosaurie, bara en dassödla!
Men mirakel har skett förr och så även nu! Dassödlan har återuppstått! Eller skelettet sitter där det sitter men vi har fått en ny dassödla! Dassödlan II:
Phump! låter det varje gång man öppnar dörren och den lite korkade krabaten trillar i backen. Hoppas Dassödlan II är mer medveten om var man inte bör sätta sig...
Löpningsmässigt är detta är tredje veckan med över 7mil/veckan. Jag har sprungit hyfsat rejäla långpass (kring 30-35km) många backpass och några (men de hade kunnat vara fler) på teknisk stig. Det jag missat är riktiga back2back pass, samt fler pass med tung rygga. Men kanske har jag ändå en ok laddning inför BAMM? Hoppas. Och mirakel sker ju ;-)
2 kommentarer:
Jag tror att det viktigaste är hur många mil man totalt samlar på sig. Och där ligger du ju bra till.
du har ju förra årets erfarenhet som bonus också. söt ödla...
Skicka en kommentar