!!!!!

Onsdag 24/9, strax efter jobbet:
Peter: Karin, hur ska du göra med Lidingöloppet?
Karin: Jag vet inte, vi får se hur jag mår, just nu känner jag mig krasslig.
P: Ok, men blir inte det typ världens sämsta uppladdning? Vara sjuk i två veckor och sedan springa?
K: Nähä? Menar du? Det har jag inte tänkt på men tack för den peppningen. *sarkasm*

Onsdag 24/9, kväll:
Anneli: Har du bestämt dig om loppet?
K: Nä, men jag tror att jag testar.
A: Men är det så bra? Du har ju varit sjuk och inte tränat på två veckor?
K: *sammanbitet* Jo, jag vet, det är ju inte så bra uppladdning direkt, Peter upplyste mig så snällt om det.
A: Nej, verkligen inte. Det kan ju tom vara farligt.
K: Nja... vi får se hur jag mår...

Så, nedtryckt i skorna av dessa underbara peptalks bestämde jag mig för att ändå testa springa. Innan jag blev förskyld så hade jag målet att ta mig i mål på under tre timmar. I lördags var målet att ta sig runt.

DET GJORDE JAG! Det var jättekul att springa, klart det roligast loppet i år! Jättefin natur, bra och utmanande bana, mycket folk osv. Jag hade jättekul, men visst, de tre sista kilometrarna var jobbiga... Första fem km gick långsamt pga trängseln och så var det fortsättningsvis bitvis längs banan. Hade jag haft en bättre startgrupp så kanske jag hade kommit in under 3tim, men det är ju alltid någonting man kan skylla på eller göra annorlunda, jag är nöjd med mina 3:05:05!

Första pris!!!

Efter att ha missat både en disputationsfest och en bröllopsfest i helgen och gått och lagt mig löjligt tidigt så mår jag lite bättre. Vågar dock inte hoppas ännu. Kanske är det de piller som jag hittade i skåpet som jag köpte i Indien som hjälpt? (Fast konstigt vore ju det då de vid en googling visade sig vara mot parasiter och infektioner i magen, he he).

Nåväl, jag ansåg mig vara well enough för att tävla med Max i morse. Det skulle väl vara snabbt avklarat tänkte jag, gå dit, misslyckas och sedan hem för att skämmas. Men Icke! Max förvånar kapitalt med att faktsikt ligga kvar på platsläggningen (inte bara en utan två gånger) och vi kniper ett förstapris! Herre så kul! Va bra vi är! Läs om hur det gick till i Max blogg.

Bäst var försåss att vi (återigen) slog elaka rottisägaren... Yes!

Jag är förkyld!

Life sucks. Tror ni detta hjälper? Så länge jag är frisk tills på lördag så är jag nöjd!

Vandring vid Helags!

Jag lovade för ett tag sedan att lägga upp bilder från vår vandring i Härjedalen i början av augusti, här kommer de!

Max och Peter redo att ge sig av från Ramundberget där vi redan bott i en natt. Det var lite sol och lite moln, men bara ca 12 grader varmt, på låglandet... Första dagen följde vi karta och kompass mot Skarsfjället.

Peter vid en jokk, vi ska precis äta vår första lunch; soppa och smörgås!

Max tyckte att det var kallt att stanna och fika, därför satt han gärna i knät. Det blåste lite.

Vår tältplats första natten, det var kring 3 grader på natten. Stackars Max frös mest. Faktiskt så mycket att han drog på sig en svansförlamning!! Annars var det bra, vi bodde vackert vid Skarsfjället, vi slog upp tältet kring 17-tiden, då hade vi gått sedan kl:09.30, ca 2mil.

Max var mycket förtjust i renhorn. Tur att han hittade dem, fjäll saknar ju hans älskade pinnar...

Snö! Max lycka var gjord, han rullade noggrant (tills han kom på rygg och inte kom runt pga ryggsäcken och låg som en skalbaggen på rygg och sprattlade! Det såg rätt festligt ut...)

Max, Peter och en jokk!

Tranbär! (Hoppas jag? Jag åt dem iaf...)

Söta Max och berget "Predikstolen" i bakgrunden.

Jag bad Peter le. Jag tror han försöker...

På g tredje dagen! De två första dagarna gick vi oledat, men här har vi som ni ser hittat ut till en led som vi sedan följde tillbaka till Ramundberget. Innan denna bild togs hade vi precis sett en järv!! Tyvärr hann vi inte ta kort på den. Järven är mycket sällsynt, den jagades hårt tidigare och det var t o m skottpengar på järvar fram till 1920-talet. Stackars järv.

Peter lagar lunch. I bakgrunden ser ni regnet komma...

Berget som vi av misstag gick ÖVER andra dagen, när vi skulle gått runt det (vi skulle gå ungefär där krysset är, men när man väl är där så kan det vara svårt att se och lista ut exakt var man är...)! Ser ni att snöfläcken ser ut som en person som springer med en fackla? Det syntes inte när man gick nära...

Söta Peter! Fjärde dagen, på väg mot målet. Denna natt sov vi i STF fjällstuga. Max hade ju problemmed svansen, så kom ett öväder med spöregn och åska! Skönt att vara inne då, även om det kostade 360pix per person att sova på ett ställe utan el, vatten eller lakan...

Nästan tillbaka vid Ramundberget. Bakom mig syns skidbackarna. Vi var ute i fyra dagar och gick totalt ca 6-7 mil. Min ryggsäck vägde drygt 16kg, Peters ca 18kg och Max rygga vägde ca 3kg. Vi hade det jättehärligt! Hoppas att vi kan komma iväg nästa år igen!

...och hur gick det till?

Jag var ute och sprang igår, tänkte svänga förbi statoil på vägen hem för att köpa keso och göra min favvomacka med keso och avokado till kvällsmat. Föga förvånande har statoil inte någon keso. Jag kliver ut på gatan några minuter senare med en chokladkaka, tre rulla winergum (dessa rullar är min drog just nu) och en käck. Sen när blev det en bra och logisk ersättning för utebliven keso?

"Inshallah"

Ett uttryck jag ofta stöter på nu för tiden är "Inshallah"; både via media, på jobbet så klart, och i andra sammanhang. "Inshallah" betyder ordagrant "Om Gud vill" men kan användas till att betyda nästan allt. När jag stöter på ordet Inshallah så betyder det oftast "ja" (faktiskt så ofta att de tolkar jag jobbar med har kommit överrens med varandra om att översätta "Inshallah" med "ja"). Frågan är ju dock om det är ett "Javisst, det kommer att ordnas" eller ett "Ja, vill Gud det så kommer det att hända men det låter riktigt otroligt" eller kanske "Ja, jag förstår inte vad du menar men om det är Guds vilja..." Det är således ett användbart och flexibelt uttryck, dock lite inexakt...

Uttrycket "Inshallah" kan dock om inte underlätta, så förkorta diverse diskussioner. Inshallah kan ju vara svaret på nästan allt och med det så är samtalet avslutat (vill Gud det så blir det så, då är det ju knappast något mer att disskutera?).

Kanske kan man se uttrycket lite som smurfarnas använding av ordet "smurf", även fast "smurf" översatt ofta blev ett adjektiv: "Så smurfigt", "Vilken smurfig bil du har", "Kom, vi går och smurfar". Inshallah är ju Guds vilja och kan därför vara så mycket mer än ett adjektiv. Vad "smurfigt" sydftar på framgår ju oftast av sammanhanget, medan "Inshallah" bestäms av en högre makt och det är ju även denna som har tolkningsföreträde.

Fast, är det inte så att när något kan betyda i princip allt, att det då upphör att betyda någonting alls?

Det finns fler som tänkt till om Inshallah.

Hur tänkte de?

De flesta saker stoppar tillverkarna färgämnen i, helt i onödan! Varför tror de att någon föredrar en blå dryck mot en ofärgad? Den förra ser ju närmast ut som gift... Som ni ser på bilden ter sig dock ansiktsmasker bättre ut med färg. Annars ser det ut som om man har bajs i ansiktet. Eller hur? ;-)

Mycket smickrande och charmig bild, förresten... Det är givetvis inte flickan som skrivit bloggen som medverkar på fotot...

Silver!

Vem bryr sig väl om OS?? Jag och damlaget från jogg.se tog igår silver i Kraftloppstafetten i Finspång! Fasiken så bra vi är! Särskilt min lillasyster som precis har börjat träna och går och blir tvåa i sin första tävling! Jag tror att hon fick mersmak... ;-)

Jag sprang 10.9km på 51.44, det är jag nöjd med då det ger en kilometertid på 4.45 och alltså personbästa på milen! Kul, kul!

Annars är det mest sorligt här då detta är min sista semesterdag, jag som precis lärt mig uppskatta att slappa...

Inköp inför semestern

Vi insåg att det i 8 grader plus skulle vara kyligt att vandra i fjällen utan mössa... Kloka som vi är gjorde vi en investering! Hoppas att det tinar upp lite... Imorgon bär det av!

SEMESTER!!!

(får ni ingen kontakt med oss efter den 18/8; ring fjällräddningen kring helgas (gärna även på norska sidan, för då vette fasiken var vi är...))

Oops... I did it again...

Japp, då var det gjort igen, som så många gånger förr. Jag ser mig själv som ganska lättlärd, men vissa saker lär jag mig f-n aldrig. Kör huvudet i väggen igen och igen. Som att sluta äta godis i tid t.ex. det tror jag nog aldrig att jag kommer att lära mig... Nu ska jag rulla i säng.

Jag; en ensamvarg??

Här i veckan var jag ute och sprang runt strömmen i Norrköping. Detta är ett ganska populärt stråk, så där är rätt mycket folk. Fy så jag störde mig på alla som gick hur som helst på gångbanan! Jag tycker att man ska gå och/eller springa på VÄNSTER sida, så som man gör om man går/springer på en väg. Men vissa tycker tydligtvis att högertrafik gäller även för pedestrianter. Efter jag spytt galla över detta oskick på ett löpforum och en jurist lagt sig i så visar det sig dock att det inte finns någon regel alls. Usch. Dessutom; varför är det bara jag som får lov at gå ur vägen?

Dagen efter var jag i Flens (vanligtvis folktomma) badhus för en simtur. Herre vad jag störde mig på alla som plaskade på mig, simmade för långsamt, i vägen - ja fel!

När jag förut gymmade kunde jag störa mig fantastiskt på alla som inte gjorde som instruktören sa, som utförde övningarna fel och som allmänt störde ordningen med onödiga stönanden eller oförsiktiga sving med hantlar osv.

Jag inser ödmjukt att problemet ligger medtadels hos mig, som stör mig och i all tysthet svär åt dessa "idioter" som inte har vett att hålla sig på sitt håll, hålla rätt fart eller göra rätt. Jag har därför kommit till insik om att jag nog bäst håller till ensammen (med Max då) i skog och mark, där älgar och annat oknytt har vett att flytta på sig för en lågt flygande kanonkula likt mig själv. ;-D

Nya Narnia filmen (jag är ett stort Narnia-fan...)

Skönaste kommentaren i filmen; Grävling till Prins Caspian som svar på frågan "What are you?"

One would think you would recongise a badger when you see one.

:-D

"Galna" EU-bonden

I Norrköpings trakten finns en känd bonde som i folkmun går under namnet "Den galna EU-bonden." Inget illa menat, och galen kan, iaf i mina ögon, lika gärna bytas ut till "engagerad." Han är en notorisk EU-motståndare och har en stark vilja att föra ut sitt budskap. Han bor på vägen mellan Norrköping och Kolmården och där, längs E4, sätter han med jämna mellanrum upp meddelanden till allmänheten, väl synliga för alla som susar E4 fram.

Där påpekar han "tokigheter," driver med nya lagar/lagförslag eller i största allmänhet visar sina åsikter och vad han tycker (rätt ofta om EU). Ett urval av hans E4-budskap:

"Kan inte regeringen förtidspensionera alla telefonförsäljare?"
"Ger öppna landskap mer mat? Ja, om man bygger mataffärer på dem."
"Sveriges största exportör av restaurangmat; IKEA."

Efter valet om EU:s konstitution på Irland var budskapet kort:

"Tack Irland!"

Nu senast ett inlägg angående den omstridda FRA-lagen:

"Är FRA bra? Ja, den skapade massor av jobb i forna Sovjet"

Jag måste säga att oavsett vad man tycker om EU-bondens budskap så måste jag beundra honom för hans engagemang. Vilket jobb han lägger ned på dessa skyltar, och i annat som han gör runt kring i Norrköping. Jag tycker attt han är helskön. Ni vet att ni är på väg mot hans marker om ni hittar följande skylt:

"Jag har köpt nya löparskor!"

Mina pjuks, fast gröna.

Jag slänger fram en knallröd kartong på skrivbordet och säger (lite stolt):

"Kolla in mina nya löpardojjor, ett par Trailfox, för terränglöpning."
Peter ser förvånad ut, "Har du köpt nya löparskor?! Du har ju minst fem par!"
Nu är det min tur att se förvånad ut, jag får det till två, inklusive de nya.
"Du har dessa" förklarar Peter och jag nickar ivrigt, det stämmer ju. "Sedan har du ett par som ligger i bilen..."
"Jamen" avbryter jag, "de är ju i det närmaste antika! De är svingamla och är bara där i reserv! Typ om jag skulle glömma att ta med mig löparskorna hem till Borlänge eller så. De kan du inte räkna med. Stenhårda är de."
"Så har du dina röda Puma skor."
"Ja precis" jag håller med, detta är ju mitt andra par, "men de är nästan 2 år gamla och man ska inte ha löparskor längre än så. Dessutom är de vanliga löparskor, mina nya är ju ett par trailskor, jag springer ju nästan bara i skogen."
"Är de 2 år gamla?"
"Mja, så gott som. I oktober i alla fall..."
"Ok" suckar Peter, "men så har du ju ett par sprillans nya skor som du vann nyligen? Ett par New Balance."
Jag skruvar på mig, det är förvisso sant. "Jo, men jag trivs inte i dem, de är för stora. Dessutom så låter de konstigt när jag går med dem. Mina fötter bara glider omkring i dem."
"Dina fötter!? Du menar dina skidor." Säger Peter elakt.
"De är kanske stora" fräser jag sårat, "med de är SMALA. Dessutom så ska jag ge bort dem till mamma, så de gills inte heller."
"Och så har du ett par tåskor." Avslutar Peter sin uppräkning.
"Ja, det är sant. Men det är ju ett par exeptionella skor, de kan man ju inte springa i jämt (hur skulle det se ut? Jag skulle bli känd som grodkvinnan eller nåt) de har jag ju bara vid speciella tillfällen."
"Du har alltså fem par." Säger Peter samtidigt som jag avslutar med att säga: "Jag har alltså två par."

"Karin, du är nog den enda i världshistorien som lyckats göra LÖPNING till en materialsport!"

Vad menar människan? Jag har dessutom bara tre par löpartights (ett par för kyla, ett par för värme (dvs korta) och ett par för alltid annars). Jag har bara 1 1/2 träningstopp (ok, kanske fyra, men en är för kort, den använder jag aldrig, en är i bomull=inget bra material att bli svettig i, och en är väldigt sliten och nästan för kort. Den enda som duger är för "AIK" för Peter (svart och gulD, inte gul...)).

Snälla tomten, om du läser detta, kan man få förskott på julklapparna? Jag behöver verkligen en löparklocka, POLAR rs200sd. Så att jag kan se hur fort jag springer och hur långt. En röd givetvis. Dessutom skulle jag vilja få ett par Newton. Vad är detta undrar ni? Ett par löparskor såklart, mitt andra par är ju praktiskt taget utslitna...

Som alltid; ett jäkla antiklimax!

Är någon förvånad? Sveriges internationella (sport)insatser förstoras alltid upp tills man tror att det gäller ett tredje världskrig. Vi är alltid favorittippade, eller iaf jäkligt bra, bara det att ingen annan insett det (läs: tycker det). Det går aldrig bra. Vi blir alltid förvånade. Överambitiösa sportkommentatorer i fula frisyrer och stora slipsar överdramatiserar och "analyserar" samband som ingen annan kan se. Hur jäkla mycket kan man analysera en boll? Det finns mer djupsinnig konversation i sandlådor. Media rapporterar uteslutande om skador, taktiker, domarnas felbedömningar och spelarnas vara eller icke vara. Fy, det står mig upp i halsen. Det är ett spel. Inse det. Det är en boll och killar i shorts. Och sverige är inte alltid bäst. Game over.

Vad gjorde du 1965-1991?

Ja, själv var jag ju knappt född (nåja). Men om du någon gång under den tiden fick en blodtransfusion så bör du enligt Stockholms läns landsting gå och testa dig för Hepatit C. Sedan 1992 testas allt blod i Sverige, men innan dess så fanns det alltså en risk att man kan ha fått smittat blod. Se deras pedagogiska annons här.

Bra initiativ kan tyckas, men hur kunde det ta 17 år för dem att komma på det??? Väldigt pedagogiskt och inkluderande att även ha annonsen på åtta olika språk, men om man bott här sedan (åtminstone) 1991 - d.v.s. i minst 17 år - så antar jag att man kan läsa två rader på svenska...?

Men vad vet väl jag?

Bajs.

Vi är under attack från våra "grannar" fåglarna. Kanske för att jag felanmälde deras oljud till hyresvärden? :$ Men hur fasiken gick det till? Det är bara på vårt fönster...

Bensinpriset...

Just nu stiger bensinpriserna i Sverige. Dyrt för alla som har bil. MEN vad som "sänk priset på bensin"-ivrarna tycks missa (hur de nu kan göra det...) är ju att det finns en ANLEDNING till dessa priser.

I veckan fick jag två mail om att gå med i något urfånigt kedjemail som på nåt mystiskt sätt skulle sänka bensinpriset. Idén var att bojkotta de två största bolagen Preem och Statoil (OKQ8 och Shell slog väl sina kloka skallar ihop och startade mailet kan tänkas... och skrattar hela vägen till banken!) och på så sätt skulle de tvingas sänka bensinpriset. Shit ett sånt skitsnack. I Sverige har vi höga bensinpriser för att vi har hög SKATT på bensin, jag har svårt att se sambandet hur att två bensinbolag inte får sälja nån bensin skulle sänka skatten...

Skatten på miljöfarliga drivmedel är hög i Sverige för att ge incitament att välja bort bilen. Oljan är miljöfarlig, höjer värmen på vår planet, startar krig och är dessutom snart slut. Så; gå, cykla eller bit i det sura bensinäpplet och sluta klaga. Om man lortar ned så får man betala för det.

Jag är i samma klass som Kajsa Bergqvist!

Vår världsstjärna (fd) Kajsa B. och jag är faktiskt ungefär lika bra! Ja, kanske inte på att hoppa höjd, men hon sprang i veckan "Milspåret" på ca 48minuter. Och det är ju vad jag springer en mil på (och då i terräng, ska sägas, he he!). Tror ni mig inte?! Det är faktiskt sant, hon är lika snabb som mig ;-) läs om det här.

Igår sprang jag och Maxen dock 2,3mil ute i skogarna kring älgsjöarna. Fasiken så fint där är! Och va duktiga vi var! Jag lyckades dock även med konststycket att trilla efter typ 5km och slå upp båda knäna... Det var väl en 23år sedan sist...

I helgen har "fjärde storstadsregionen" som Norrköping tillhör (personligen tycker jag att det känns som om att man inte bör skryta om man hamnar utanför prispallen... men, men) haft celebert besök av skeppet "Götheborg." Inte en heldagsutflykt kanske, men väl värt att se.

Nu ska jag käka paj och matmuffins som jag knåpat ihop!