Idag stod intervaller med klubben på schemat! 4x4min norska superintervaller som jag - det ska erkännas - fruktar lite men jag behöver fart. Och draghjälp. Och jag gör "alltid" det jag bestämt mig för, även om det är läskigt. Men när kvällen kom orkade jag bara inte springa dit. Det blev ett ickebeslut, jag kunde liksom inte ens uppbåda energi till att byta om, tiden gick tills det var försent. Inte trött i kroppen, men HELT urblåst i knoppen. Efter 2 1/2 dags konferensande och mycket jobb därutöver fick det bli en DNS på träningen. Jag tog mig inte ens ut på en egen liten lugn jogg. Det var knappt att jag fixade att laga mat.
...men när jag väl gjort det, ätit och klockan bara var 18:50 kom energin tillbaka! Eoner av tid, vad skulle jag hitta på? Att springa kändes svårt med all pasta i magen och jag ville inte lämna Max för att gå till Friskis. Sedan hade jag ju faktiskt ställt in för att jag var för trött. Jag började småstäda lite...
...och vips var en tvättmaskin laddad, disken fixad, lägenheten dammsugad, toaletten glänsande, en trasig sak lagad, saker ihopplockade och jag hade fortfarande tid över. Efter att ha jobbat undan lite som jag skulle ha gjort imorgon hoppas jag därför på en tidig hemgång och en omstart istället för DNS imorgon :-) Det är ju aldrig för sent för att börja om!
2 kommentarer:
härligt att energin kom åter... och att få saker "gjorda" ger ju energi, likaväl som det stjäl energi att gå och ha massa saker "ogjorda"...
Och dagarna framöver kommer du ju att ha en massa extra tid som du inte behöver lägga på städ o fix som redan är klart! Träna, vila och äta :)
Skicka en kommentar