Där sprang jag i solen. Glad. Första passet på en vecka pga förkylning (som, i ärlighetens namn, fortfarande satt och skavde i bröstet). Jag sprang på en vacker, kuperad men smal väg genom omväxlande djupa skogar, vackert odlingslandskap och bland mäktiga ekar. Jag mötte inte en bil (dock varnades det för fasaner :-p ). Jag svänger snart av på en mindre väg som jag memorerat från kartan. Jag tänker på hur området kring torpet växt denna sommar, hur jag hittat nya vägar och områden och om hur fin just denna väg var. Jag tänkte på hur jag borde blogga om det. Om hur bra det är.
...Sen hamnar jag mitt i en hage med säkert jättesnälla, men troligtvis livsfarliga och VÄLDIGT närgångna kor, trampar ned i ett kärr (uppblandat med bajs från ovan nämnda djur) jag springer helt vilse, får slå mig fram bland taggtråd, gräs och kvistar. När jag till sist hittar ut på en väg så ser den märkligt bekant ut "...en vacker, kuperad men smal väg genom omväxlande djupa skogar..." WTF?!? jag var plötsligt 5km längre bak, där jag nyss hade sprungit!! Jag gav upp letade upp en fläck med mobiltäckning och ringde efter undsättning. Jag hade jinxat det.
Annars har jag behandlat min skörd, kokat björnbärsmarmelad, lingonsylt, gjort extrakt på Röd solhatt och fryst in svamp. Behöver nog inte handla mer i år :-)
Hmm...
I Lingonskogen...
Min skörd :-)
Knallröda vackra lingon!
Skog!
1 kommentar:
oj vilket äventyr! bra kämpat... både med löpning och syltkok!
Skicka en kommentar