Perspektiv....

"Den allvarligaste kränkningen av mänskliga rättigheter i Sverige i modern tid". Så kallar fd MUF-ordföranden Gunnar Strömmer regeringens nya förslag till regler för minkuppfödningen. Inte ur mitt perspektiv direkt...

I rest my case...

Inga nyheter om Max, han är kanske lite slöare än vanligt, men ingen feber. Vi väntar fortfarande på provsvaren. Skönt att han inte har några sådana:


Urinsten

I alla fall...

Stackars Max!!!

I dag har nog varit den värsta dagen i Max liv.
Stackars killen har kissat blod i två dagar, så idag var vi till veterinären. Inte Max's favorit direkt. Max vill inte hälsa på honom och darrar då han blir tvingad att stå på hans bord. Sen blev det bara värre. Vetten började klämma på magen, på snoppen och sen satte han in ett finger i rumpan på honom! Max var givetvis djupt olycklig. Sen togs det tempen (39.01C) och sen fick stackarn en spruta i rumpan.

Efter sprutan säckade Max ihop rätt snabbt, då fick han magen rakad och vetten gjorde ett ultraljud (som inte visade någonting). Då tyckte Veterinären att det var bäst att Max fick stanna så att han kunde röntga magen oxå. Så stackars (STACKARS!) Max bars sovande till ett rum där han sedan fick vakna upp helt ensam i en okänd miljö! Jag tyckte verkligen jättesynd om honom!

Det urinprov vi hade med oss var väldigt grumligt och innehöll mkt protein och blod - vanligt vid UVI - fast inte så mkt vita blodkroppar som också är vanligt vid UVI. Det hade även kristaller i sig, dock visade röntgen inga stenar. Prov har skickats och odlingar ska tas innan vi vet mer. Vi har fått medicin, men den är mot UVI som det inte är helt 100 att han har, och i vilket fall kan det även vara nåt mer.

Då jag hämtade lillkillen hade han bajsat ned sig :-( Han verkade jätteförvirrad. Det blev även ett till stick, ett blodprov, innan vi fick gå hem. Väl hemma ville Max gärna in, viftade på svansen och såg glad ut. Jag bad honom att vänta och gick för att fixa badkaret så jag kunde duscha av honom. När jag går för att hämta honom är han på väg ned för trappen för att slippa bada!! Han hatar att bada. Jaga tyckte så synd om honom och kände mig verkligen HEMSK!

Efter det fick han lite mat (vågade inte ge honom så mycket) och när husse(Peter) kom hem kunde han äntligen slå sig till ro i soffan.

Min lilla bäbis! Jag önskar att jag kunde förklara hur vi kunde vara så nesliga mot honom! Hoppas hoppas nu på att proven ger positivt resultat, annars väntar ev medicinering och specialkost (och BARA specialkost, inget annat) för Maxen...

Mattes älskling.

Jag går hellre naken...

Mycket med världen idag upprör mig. Och jag har även ganska så mycket information om allt som upprör mig. Jag har varit med i Amnesty sedan mitten av -90talet och även Djurens rätt, FN-förbundet osv. Jag brukar även vara cyberaktivist på greenpeace.se

Vad vill jag ha sagt med detta? Jo att jag har sett fruktansvärda bilder, i media och i de organisationer jag är med i, jag har fått höra sorgliga levnadsöden och tragiska berättelser. Detta upprör mig. Men trots detta så lyckas jag på nåt vis alltid inse att det är inte mitt fel och att jag gör vad jag kan för att förhindra detta (om än, in the big pitcure, not alot). Jag upprörs inte mindre men jag kan sova om natten.

I veckan fick jag nedanstående länk skickad till mig. Bilderna som jag var dum nog att titta på sitter kvar än. Så fort jag blundar blixtrar de förbi mina ögon och jag får hålla mig för att inte skrika. Det känns som om nån sticker en kniv i mig. Då jag först såg dem började jag gråta, Peter blev såklart orolig och frågade vad det var, men jag fick inte fram ett ord. Det låter troligen dramatiskt, men sånt här får mig att inte vilja leva längre. Jag vet inte varför just dessa bilder upprör mig så mycket, men det gör de. De får mig att känna en enorm sorg.

De berör päls. Så, om du har päls, tycker päls är snyggt eller ok, funderar på att köpa päls eller tycker att det här med päls inte är så himla farligt, titta på nedanstående filmlänk.

Om inte, se inte filmen, jag har sällan, om någon gång mått så dåligt och den förföljer mig ännu. MEN skriv gärna på protestlistan, där kan du även läsa om vad det är som finns på filmen, dvs det du protesterar mot. Jag hoppas och ber att detta kan ha nån effekt, fast givetvis så är det som har störst effekt att du eller någon annan inte ens överväger att köpa päls.

Skriv under protestlistan:

http://www.heathermillsmccartney.com/petition.php

Se på den hemska Videon (ABSOLUT inget för barn!):

http://www.petatv.com/tvpopup/Prefs.asp?video=fur_farm

The point of no return...

Jag tycker om godis. Det är varken en hemlighet eller nåt som jag skäms för. Och som last anser jag den vara ganska oskyldig (och det som en del försöker lura i en att man kan få diabetes 2 av för mycket socker är inte sant, bara om man är mycket överviktig).

Men jag får nog tvingas erkänna att jag är mer än en liten godisråtta, jag är sockerberoende. Vilket också är lungt, jag ser godis som en njutning i livet! Men nu har det gått så lång att jag lurar mig själv. Jag brukar bestämma mig på morgonen att jag inte ska äta godis under dagen och jag hittar alltid på en ursäkt för att göra det! Oftast är det "Det är min enda last, jag VILL inte hålla upp, det är inte det att jag inte kan." Jag har även en lång lista på godis som inte ÄR godis enligt mig och som man får äta även fast man inte äter godis. Komplicerat? Det blir värre. Att äta bara en godis gills t.ex. inte, inte heller hårda godisar eller... kort sagt kan jag äta nästan hur mycket godis som helst UTAN att äta godis. (och reta mig inte för detta, I'm pouring out my heart!)

Men, som den intelligenta kvinna jag är inser jag att nog får vara nog, jag får bita i det sura äpplet och inse att jag inte KAN sluta, det är inte det att jag inte vill, jag kan inte. Så därför - det är ändå hyffsat patetiskt att inte ens kunna hålla upp en dag - så har jag beslutat mig för att:

• INTE ÄTA GODIS FÖRRÄN I PÅSK (no exeptions, förutom mörk choklad, det är ju nyttigt!)

Och nu när jag "outat" mig här, så kan jag ju inte ändra mig utan att skämmas ihjäl.

Dagens äckel: Idag hittade vi (Max snarare...) två högar MÄNNISKOBAJS i skogen! (Ja, jag är säker, fotspår från stigen 5meter in i skogen till en hög, toapapper bredvid den andra) Behöver jag säga vad Max gjorde??? BLÄÄÄÄÄÄ!

Bajsätare:

Dagens Citat: "I think everyone would like a makeover from a playboy girl" (från The girls of the playboy mansion, vilket jag givetvis inte tittar på...)

Bilder från Curacao

Tänkte visa er lite... om jag kan, ha hållt på i en timme nu...

Perfect...:

Vi!




Min sötis!



Jag...



Jag??



Peter och en glassig drink...



Phu! Detta var allt jag orkade för idag klockan är 23.45!

Kl:23.49 ok, next time, not so big.... we live and learn...

(dagen efter 11.51) Ok, NU ska det nog funka!! Jag är värdelös på sånt här...

Döskallescarvs= inte tjejigt

Har du nån fobi?
Det har inte jag. Känner knappt nån som har det ens, en RIKTIG fobi alltså, inte att vara lite rädd för insekter. Däremot så har alla jag känner nån form av "tics" fast det är inte riktigt rätt ord... Mer nåt man väldigt ogärna gör. Jag tänker t.ex. på en av mina systrar. Hon tar (vilket iof är sunt) väldigt ogärna piller. En gång hittade jag henne med mensvärk gråtandes på soffan. Jag erbjöd en Ipren men hon tackade nej. Vi har pratat lite om det och hon vill bara inte, även fast hon vet att det inte är farligt eller så, det känns bara inte bra!

Jag HATAR att låsa dörrar innifrån. Jag känner mig instängd. Det är även så att om vi får besök och de låser dörren och jag sen ska gå ut blir jag nästan arg.

En vän till mig vägrar ta den vara som är längst fram i hyllan, oavsett vad det är för vara (jag menar, är det en inplastad leksaksbil så spelar det ju knappsat roll, möjligtvis om det är ett tillplattat Mumusmums-paket). Vad får vi allt ifrån?

Idag är jag fortfarande superförSkyld och har inte orkat mer än att läsa två artiklar. Likaväl, böckerna jag ska ha är i LKPG! Får dem på onsdag först, så det blir nog att bryta mot en annan regel jag har, nämligen "att inte plugga på helgen- regeln".

Orkat ut med lillflaxen (Max) har jag iaf orkat. Det var bara skönt att gå lite lugnt i vårsolen, det är förresten vårdagjämning idag! På väg hem träffade vi en dagisklass. Efter de obligatoriska "Titta en dalamatiner" "En DALMATIIIIIIIIIIIIIN" "Kolla Pongo" osv började barnen att diskutera Max. Eftersom vi gick nästan parallellt med klassen och eftersom dagisbarn tenderar att höras på ganska långt avstånd så hörde vi dem ganska länge. Till sist fråga dagisfröken varför de antar att Max är en "han." I nästa sekund måste hon ha tittat på Max för hon utbrister: "Jaså, han har en dödskallescarvs." Jisses till och med stackars Max har hamnat i könsrollsfällan, nästa scarvs blir rosa med blommor!

En att beundra: Karin Wahlberg. Hon jobbade som lärare i svenska i flera år, sen doktorerade hon i nordiska språk innan hon, 36år gammal (!), "sadlade om" och utbildade sig till läkare. Idag är hon, förutom gynekolog och förlossningsläkare även deckarförfattare och hennes böcker har sålts i hundratusentals exemplar!!! Hon har dessutom man och två (vuxna) barn. Jag är väldigt imponerad, dels av hennes utbildning(ar) men främst av att hon har vågat ändra sitt liv så pass många gånger! En förebild!

Thanksgiving...

Jag hade tänkt skriva en blogg om hur förskyld jag är, att jag inte vet vad jag ska göra i höst (finns inga kurser som jag vill läsa och att få pratik är svårt) om att det är tråkigt att det ska bli kallare i veckan osv. En gnäll blogg med andra ord. Jag har ändrat mig. Det gnälls allldeles för mycket! Och faktum är att jag har det jävligt bra!

Därför tänkte jag ägna bloggen åt att berätta vad jag är tacksam över!

• Jag (och mina nära och kära) är frisk (förutom förskylningen, men den räknas som inte). Detta är så självklart att vi oftast glömmer att vara tacksamma för det. En gymnasiekompis till mig (vi har dock knappt hörts nåt sen dess) en tjej med massor av positiv energi, en som alla tycker om, en smart tjej som dessutom är väldigt snygg; har sedan en tid ALS. Det känns så overkligt och orättvist att hon, som var så aktiv, sportig och glad nu är dödsjuk. Man tycker att man borde anat, att sådant bara händer till de som kedjeröker, bara äter snabbmat, hatar att motionera, de som ofta är trötta eller sjuka, inte de som är raka motsattsen. Hon blev bara sjuk, bara sådär, givetvis (liksom alla sjukdommar) helt oförtjänt, men också så oväntat och helt omöjligt att bota. Jag sörjer så för hennes skull.
• Jag har hittat min tvillingsjäl, den jag vill dela resten av mitt liv med, min vackra underbara Peter! Min allra bästa vän. Och så har vi underbara, positiva, charmiga lilla Max ihop som sätter guldkant på vardagen!
• Min familj. Jag är så tacksam för min fantastiska familj. Mina föräldrar, mor- och farföräldrar har gett mig en jättebra uppväxt som jag har så många fina minnen ifrån! Även nu fortsätter de att vara ett enormt stöd och de ger mig så enormt mycket. Även mina smarta och vackra systrar är jag så väldigt tacksam för, ni är bäst!
• Mina vänner. Jag är så stolt över att ha så fina vänner som alltid ställer upp! Utan er vore livet inte bara tråkigare utan även mycket svårare.
• Jag är tacksam för att jag är rik. Visst jag är student men i jämförelse med de 1,2 MILJARDER människor som år 2006 lever i extrem fattigdom (mindre är 1$/dag) så är jag väldigt väldigt rik.
• Mycket, mycket mer...

Jag har mycket att vara (och det är jag också!) tacksam för och det är jag väldigt lycklig för! När allt känns skit (typ då de ställer in "Lost" för en hockeymatch, eller då man missar sista bussen hem, eller då tentan man pluggar till känns omöjlig, när det spöregnar osv) så är det viktigt att komma ihåg att trots det så har man det jävligt bra.

Dagens (århundradets?)repris: dagens löpsedlar, fel låt vann, hon vann pga telefonfel och det var bråk efteråt. Nej, det menar du inte?!

Dagens "sådetså!": Jag tycker att Förskyld stavas förskyld och inte förkyld. Det är ett fritt land.

En efterlysning: Om nån från FN, Amnesty, Röda korset eller nån annan intressant organisation läser detta, varför inte ge mig en spännande och givande praktikplats i höst? Jag lovar att ni inte kommer att ångra er! Pretty please?

"An eye for an eye leaves everyone blind..."

Har just sett på "45 minuter" med Renee Nyberg (som faktiskt är ett utan treans få program med SUBSTANS, dock därmed inte sagt att det är det enda jag gillar ;-)
Idag handlade det om dödstraff i USA. Det är mycket som upprör mig i (och med) världen i allmänhet (och USA i synnerhet) men av någon underlig anledning så tycks inget uppröra mig så mycket som dödstraff. Det upprör mig så mycket att jag inte vill prata om det. Jag vill heller inte höra om det, jag vill bara stoppa huvudet i sanden som en struts. Jag avskyr att diskutera frågan med folk som är FÖR och blir helt tokig då de försvara denna barbariska "law of the djungel".

Idag tvingade jag mig dock att i alla fall se på programmet. Det är inte det att jag är okunnig i frågan eller att jag saknar argument, jag har massor. Det är heller inte det att jag ogillar att diskutera med oliktänkare i allmänhet. Jag vet inte riktigt vad det är, men frågan får mig att se rött, Fredrik Saweståhls kvoterings blaj går inte ens att jämföra.

Jag får en känsla av hopplöshet, frustration och sorg som jag helt enkelt har svårt att tackla. Det är en fråga som jag brinner för och skulle vilja arbeta mer med, men jag kan bara inte ta tag i den. Dödstraff är (givetvis) fel i allmänhet, men i USA i synnerhet! Att detta framstående världsledande land har kvar detta barbariska straff övergår mitt förstånd, men även det faktum att det är ett straff som i praktiken är för fattiga och minoriteter, det får mig att koka.

Jag hoppas att ni alla förstår att jag absolut inte är för nån slags "släpp fångarna loss det är vår" allmän amnesti till alla brottslingar, absolut inte, man bör ställas till svars för sina brott. MEN "an eye for an eye leaves everyone blind"

Dagen siffra: 12% av USA:s befolkning är africanamericans. Likaså 53% av internerna i amerikanska fängelser.

...och, jag höll på att glömma, FEL låt vann. Igen. Eller nej, förresten, helt jävla rätt låt vann, det är tävlingen det är fel på. Jag kan inte FATTA hur denna Thomas G-son orkar leverera låt efter låt som låter lika och har samma text...

"Jag bränner aldrig benen"

Nu är vi hemma igen efter en härlig (och välförtjänt ;-D) semester på Curacao! Vi kom dit sent på tisdagen, trötta och slitna. Vi blev visade vårt rum som visade sig vara en lägenhet på cirka 60kvm! Vi hade ett sovrum, en toalett, ett badrum och ett vardagsrum/kök. Men det bästa var terassen. Terassen var uppdelad i en sittdel och en soldel. "Soldelen" gränsade mot det curacaolikörfärgade havet! Från den kunde vi gå i och bada och simma ut till vackra rev! Vi kunde även se dem träna delfinerna (det du mamma!) om mornarna. På vår terass bodde (förutom otaliga små ödlor) minst tre leguaner. Den största på cirka en meter. Kul att komma så nära så vackra och för oss svennar så exotiska djur!

Vad har vi då gjort? Vi har givetvis solat. Men vi brände oss andra dagen. Karin "Geniet" Armgren ansåg (vilket Peter dumt nog gick på) att man aldrig bränner sig på benen och att hon (jag) aldrig bränner magen. MEN... det gör "man" och Karin och Peter i synnerhet. Jag lyckades dessutom med konststycket att få aningens solkräm på mage och ben vilket resulterade i en spräcklig röd yta på nästa hela mig. Det värsta var att det tog FYRA dgr innan det värsta hade lagt sig och vi kunde sola igen! Ops... Det man inte har i huvudet får man på benen och magen!

Vi har även; slappat, vandrat, varit på utflykt, gått i stan, ätit god mat, druckit paraplydrinkar, badat och dykt! Vi dök fem dyk varav ett i det berömda Mushroom forest - ett av världens 10 bästa dykställen, tydligen. Både jag och Peter tyckte dock att dykningen i Oz var bättre, speciellt Ningoloo reef som även slår Stora Barriärrevet. Men det var härligt att dyka igen och väldigt annorlunda mot andra dyk vi gjort. Vi såg en jättestor hummer, en liten sköldpadda, några puffer fishes (sådana som blåser upp sig och visar taggarna om de blir rädda, fast tydligen var vi inte så farliga...), en massa ålar (bland annat en smaragdgrön Moray eel på kanske 2meter!) några scorpion fishes och mycket mycket mer!

Hotellet vi bodde på var som sagt lyxig, dock kände vi att både hotellet och mycket av ön var väldigt kommersiell och mycket var tillrättalagt för oss turister, inte så lätt att hitta ett "unbeaten track". Fast då man har så pass kort tid på sig som vi hade var detta även en fördel.

Vår utflykt upp till västra delen av ön gjorde vi med buss. Bussarna var föråldrade scania bussar som skrammlade värre än de rullade, trots att busschaffören (en kvinna med, och jag skojar inte, 15cm klack på sina skor!) körde som om hon snott den!

Det som slog mig med Curacao är främst att de som bor där är så ENORMT språkkunniga! Många är fyrspråkiga, en taxichafför vi åkte med från flygplatsen pratade 6-7 språk!! De vanligaste språken är: Holländska (det officiella språket) Papiamento (lokalt språk), Spanska, Engelska, Portugisiska, franska, tyska mfl!! Väldigt intressant och unikt!

Annat om Curacao: Den Curasoianska landsbygden som tycktes vara allmän bestod i ett svinto av kaktusar och taggbuskar, så gå för guds skull inte vilse! Vattnet var verkligen lika blått som likören, maten var god - vi åt nästan bara fisk, man kan betala både med Nederländska Antilliska Guilden (eller nåt...) och dollar, priser och menyer är omväxlande på de bägga valutorna, så se upp vilket! Vi trodde länge att vi ätit middag (varmrätt + dryck) för 75dollar. Detta visade sig vara 75ang och alltså bara 44dollar! "Manjana manjana"-kulturen existerar tydligen inte fullt ut på Curacao, ofta gick bussar osv INNAN tidtabell, mycket jobbigt för oss svenskar som vill veta om bussen går 10.23 eller 10.25...

Givetvis blev vi väldigt förskylda de sista dagarna (varför är det alltid så?), jättekul för mig som jobbar natt nu i helgen... Lagomt mosig i skallen pga jetlag + en förskylning! Vi har även hand om Vilma, Max tjej. Max har ju bott hos Vilma med familj då vi varit borta så det är då absolut det minsta vi kunde göra! De är så söta ihop!

Dagens fynd: Vår "half-a-gallon" med Curacao Rom som gick för blotta 8dollar! Bjudsprit, om inte annat!

RIP: Vilmas lill-mattes Lilla Gubben häst som Max mordat och spridit ut över hela familjens vardagsrum. Vi har ersatt den med en gul sjöhäst med badring!

Veckans förvåning: Jag åt nästan inget godis på Curacao! (Dock eller på grund av detta vaknade jag ofta, hungrig, mitt i natten och fick gå upp och äta kex!)

Va?! Packa? Vad ska jag ta med mig!? *Panik*

Jag har lite resfeber och absolut ingen aning om vad jag ska ha med mig/på mig!! Vi åker till STHLM i morgon runt 16 sen ska vi äta där med några kompisar innan vi ska sova till den okristliga timmen 03.30 ungefär. Sen flyga i 16dryga timmar... Men det ska bli skönt med miljöombyte, oavsett väder och flygtid osv.

Idag träffade vi Zeppelin och hans Husse och Matte. De leker verkligen kanonbra ihop de små liven. Max och Z alltså, inte Max och Z:s husse/matte. Sen följde de med hem hit på fika, riktigt bra fika tror jag, ängnade nämligen en stor del av nätterna då jag jobbade att provsmaka fram de bästa kakorna att köpa med hem ;-)

Bäst idag (från www.curacao.com): Even though it’s not common use, nor accepted everywhere, you may see European visitors sunbathing topless.

Yes they will, they will... ;-)

Fräck frukost och nya möjligheter att skälla på mig...

Vaknade av mobilens ilskna tjut vid 14.00 (som sagt, jobbade natt...) Anneli hade ringt och ville fika. Vi träffades på Fräcka Fröken's Frestelser och jag åt en smarrig veggo till frukost! Vi skvallrade som vanlig och insåg att vi tillbringade för mycket tid på fräcka eftersom vi började att bli riktigt trött på musiken... Dessutom är de snåla med vin. Har man superstora glas får man stå sitt kast, ett glas vin är ett glas vin är ett glas vin. Eller hur?

Sen gick vi (jag, Peter & Max) runt strömmen (Max och Peter var även ute en timme då jag sussade)! Vi träffade Jack Russeln Stella, och de fick leka lite. Stella var lite rädd för Max (tydligen hade en annan dalmatiner rullat över henne en gång...) och visade detta genom att bli arg. Men Max är van, han brukar reta upp alla tjejer förr eller senare! Det gäller bara att vara tillräckligt dryg tillräckligt länge!

Imorgon ska vi träffa Jack Russeln Zeppelin. Max och Z leker väldigt bra ihop, Max kan vara lite hårdhänt pga sin storlek, men Z är så tuff att han bryr sig inte. Kul att två hanar i typ samma ålder går så bra ihop!

Så, inget mer spännande än så har hänt faktiskt... Eller jo! Jag har haft en inställning på min blogg som gör att alla som vill ge mig en kommentar oxå måste vara bloggare. Så nu förstår jag varför jag inte blivit överröst av frågor och förundringar över mitt otroligt spännande liv! ;-) Detta är nu alltså ändrat, ni vanliga dödliga kan nu oxå delge mig era tankar om mina tankar!

Och Peter, du har fel, Max har ingen favorit (bara den som sist gav honom mat/har godis...) men det har jag; DU!

Curacao weather update: +29C, Mer sol än moln och en lätt bris. Tö med andra ord :-D

All work and no play makes Karin...

Sitter på jobbet, känns ändå rätt ok, för vi åker ju snart!! Ska bli underbart! Pungade även ut 650pix på en cyklop idag så nu få fiskarna akta sig!

Annars stod studiebesök på migrationsverker på schemat, riktigt intressant faktiskt! De bjöd på godis oxå... Sen var vi och tränade med Max och träffade en arbetskamrat. "Är han nå lydig då" frågar Håkan. "Javisst" skryter jag, "Kom Max, hit." Och Max kommer, i full fart TILL Peter. Det var nämligen han som hade korven. Lagomt pinsamt. Varför anstränga sig utan belöning?

Som väldigt spännande information kan jag även upplysa om att vi har städat idag samt att de nya fiskbiffarna som de gör reklam för nu är riktigt goda!

Om att äta upp OS-medaljer & kvotering

Fredrik Saweståhl (MUF) är inte min kompis. Han är en flitig insändarskrivare i Extra Östergötland. Faktiskt så flitig att jag börjar tro att han är anställd där. Han skriver den ena dumma insändaren efter den andra. Idag var det kvotering. Han menar att kvotering är orättvist och innebär att en person med annan etisk bakgrund än svensk och med sämre kompetens släpps fram före en kompetens tvättäkta svenne. IDIOT. Fredrik, om du läser detta (vad inbillar jag mig?!) orättvist är att läkare kör bil bara för att de heter Mohammed, att personer med utländskt klingande namn inte ens får komma på arbetsintervjuer, att kvinnliga chefer inom den privata sektorn inte når upp över 20%, att kvinnor år 2006 endast har i genomsnitt cirka 92 % av männens lön. Moderaterna var dessutom det parti som hade näst MINST antal kvinnor i riksdagen efter 2002 års riksdagsval. Allra minst hade en av deras ”allierade” KD. DET är orättvist. Kvotering är ett sätt att bryta de normer och strukturer som helatiden återskapar den SVENSKA mannen som det rätta, normala och åtråvärda i samhället. Dessutom, käre Fredrik, handlar det om personer med LIKA kompetens. Läs på.

Hur många medaljer fick Sverige i OS? Jag har ingen aning, men jag vet att det var två fler än vad alla sportfånar tror. Jag fick nämligen TVÅ OS-medaljer! En för "Bästa flickvän" och en för "Bästa par"!! Riktigt fina medaljer utan stt stort hål i mitten och gjorda av lenaste mjölkchoklad!! Tyvärr förtjänara jag nog inte riktigt Bästa flickvän medaljen, jag råkade äta upp den... Jag har vissa perioder då jag är typ hungrig och (extra) godissugen jämt. Tyvärr har jag en sån period nu, inte bra för Beach Curacao, men va fan, jag har ju 4dgr på mig!!

Bäst idag: Att hockeylaget kan bli av med sina medaljer för att de ville ha en fest och fira sig själva. HUR dum får man bli...

Näst bäst idag/ jobbigast idag: Att Max tömde sina analsäckar i vår säng, nästan i Peters ansikte! Utomhus lillen, utomhus.

Sämst idag: Muskelstepp passet jag var på, hängde inte med för fem öre, ingen hjälp fick jag heller *tjurig*

Curacao countdown: Räkna själv, jävligt snart iaf...

Vad hände med tredagarsregeln?!?

Tredagars regeln är enkel och efter vad jag trodde känd av alla. Den lyder som följer:

Pojke/Flicka (P/F) går ut på krogen. H*n möter en annan P/F. Samtycke uppstår och det beslutar att gå hem tillsammans. Efter en trevlig (förhoppningsvis) natt skiljs de åt, nu med ett nytt nummer i mobilen.

Nu till det kritiska. NÄR ska de använda detta nummer? Enligt mig och enlig regeln så är det tre dagar som gäller absolut inte mindre (needy) och helst inte mer ("Nehej, då får det vara då").

MEN, jag har upptäckt att denna regel:

1. Inte är lika välkänd som jag trodde
2. Ignoreras
3. Växts ifrån (va? är det möjligt?)

Jag har på kort tid bevittnat inte mindre än tre brott mot regeln, och givetvis slutade inget av dem lyckligt. Man behöver nämligen tre dagar på sig för att:

1. Lindra eventuell ångest
2. Hinna längta lite
3. Bli rejält orolig att h*n aldrig kommer att ringa.

Så, jag efterlyser nu tredagarsregeln och ser fram emot en snabb comback! Ni som mot all förmodan INTE hört talas om regeln, tacka mig, jag har just räddat framtida eventuella förhållanden!!

Dagens varning: Drick inte direkt ur coca cola flaskan (blöt...)

Dagens förvåning: I söndags (ja under hockeyn) ringde Anna och frågade vad jag gjorde, till min förvåning hör jag mig själv säga att jag planterade om mina blommor. Och - otroligt nog - det gjorde jag. Tydligtvis är jag född -61 och inte -81...