16 mil på 12 timmar!!!

Jonas. Buud.

De fem första milen på under 44min/mil, det svenska rekordet på 100miles (16,1mil) SLAKTAT med FEM timmar. 100miles i lera, grus, mörker och kyla. Jonas Buud, helt otrolig. Vad är han gjord av??

Täby Extreme Challange 100miles, vinnare Jonas Buud 12:32:03.

Även bra gjort av Sandra Lundqvist som även hon satte nytt svenskt rekord på damsidan genom att springa 100miles på 19:53:19. Inspirerande och imponerande.

"Har du inget cykellyse?!"

Äntligen cykelväder! Tyvärr ligger det tonvis med glas på vägarna så det är lite gambling å cykla, dessutom så har vintern gått hårt åt min cykel och gjort sprickor i sadeln så att jag blir blöt i rumpan.

Enligt säkra källor så ska polisen vara bra på att ta cyklister som cyklar utan lyse i Norrköping, därför är jag noga med att ha lyse. Jag ogillar dock cykellampor som är pilliga att sätta på (svårt med frusna fingrar) och har därför (vilket bidrar till många skratt) en pannlampa när jag cyklar. Ja, det ser jäkligt fånigt ut. En gång var det tom en bil som stannade och tog kort på det!! Nåväl, jag kör dock på med min pannlampa, trots förnedring och skratt. Därför blev jag märkta sur när jag cyklade över en bro, plingade lite åt en farbror att välja sida och fick " Vafalls! Har du inget cykellyse i mörkret!" kastat i ansiktet... Svårt att göra rätt ibland.

På tal om cykel så var jag på mitt första spinningpass på år och dar igår. Har alternativtränat denna vecka pga lite problem med en vad. Och hör och häpna, jag fundrar nästan på att fortsätta med nåt spinningpass ibland! Inte för att det var kul, men det var jobbigt och gav mycket mjölksyra och hög puls!

De är långt före sin skugga...

Ni som känner mig vet hur mycket jag ogillar den skenheliga och fördömande L Skugge. Senast gav hon sig (återigen...) på ett gäng unga tjejer med go som försöker visa på problem och kunna frambringa förändring. Så jävla lågt av en (av någon anledning) hylla mediakossa att på ett så nedlåtande sätt raljera över dessa tjejer.

Men, de bet ifrån, fick tom medieutrymme att göra det! Här hittar ni artikeln. Det blir pinsamt tydligt hur långt före Skugge dessa unga tjejer är och att de har en insikt som hon så uppenbart saknar. Det tycks mig som att Skugge endast är en skugga av dagens RIKTIGA feminister.

Hejja tjejer! Skugge, gå och ha moralpanik och raljera över någon som bryr sig, t.ex. Björn Ranelid.

Nu då; vår?

Strålande sol idag, jag och Max har därtill funnit både krokus och snödroppar! Fåglarna kvittrar och snön smälter som smör i solsken (läste att NKPG kommun äntligen fått sitt efterlängtade tillstånd om att dumpa snön i strömmen, aningens för sent)! Det ni ser bakom Max är t.ex. ingen sjö utan smältvatten på himpafältet! Sååå skönt! En fråga dock, sen när blev converse och seglarskor allvädersskor? Det är ju lervälling ute. Mvh, mormor Karin

Vinn nya skor!

Som ni alla vet gillar jag skor ;-) Vill du också ha ett par nya? Klicka i så fall in här så har du chans att vinna!

Kjesarinnan av Portugallien...

Tre Babes på beachen!

Med 137km löpning, tre yogapass, fyra styrkepass, lite cykling mm är jag nu (med en god portion vemod) åter i Svea.

Jag har haft en fantastiskt bra vecka! Jag har umgåtts med syster och mamma och en massa inspirerande löparnördar, jag har sprungit nästan 10 mil med "legenden" Rune Larsson och tränat intervaller med Maratonvinnaren Anders Szalkai. Jag har (på en vecka!) fått in två ultrapass men även två kvalitetspass (snabbdistans 5km och långa intervaller). En imponerande, men kanske inte en superbra combo...

Jag och ultralöparen Cilla på Bergspasset 44km.

Jag har sprungit på BARMARK i shorts och linne, mitt vatten har inte frusit i camelbacken och broddar har varit onödiga. Jag har sprungit i solvarm sand på stranden och svettats i backarna i bergen. Jag har dessutom kommit in som första dam (fjärde person) i en tävling! (Inte vunnit, det var en "pricka tiden" tävling, jag missade stort)

...och om du inte tror mig (alternativt vill veta mer ;-p ) så var TV4 Sport där och filmade alltihopa! Från mitten av april kommer jag att synas på TV på TV4 Sport. En kanal som förhoppningsvis rätt få har...

"Seger"intervju med TV4 efter att ha gått i mål som första dam. Inte varje dag det händer...

Är fem par skor för en veckas träningsläger verkligen tillräckligt?

Fy för att packa! Kan inte förstå att jag varit backpacker och bott i en väska i nästan ett år (eller över ett år om man tar och lägger ihop gångerna...). Om det blir soligt vill jag ha det, är det kallt vill jag ha det, har jag ont i fötterna har jag helst det osv osv.

Dessutom funderar jag allvarlig på att packa Pumorna eller mina Newtons i handbagaget för att inte riskera att de kommer bort och jag blir strandsatt. Men jag måste ju även ha tights, min löparryggsäck, träningstopp... Börjar tro att det vore enklare att kuta till Portugal ;-)

Nåja, Portugal och träningsläger - here I come (opackad eller packad ;-p )!!

Var är Aslan?

Vårt totalt insnöade torp.

För alla och envar är det väl uppenbart att vita häxan tagit över den norra hemisfären. Var är Aslan? Vi är i desperat behov av hjälp om vi inte ska behöva använda broddar vid midsommardansen.

Hjälp! Låt det bli vår!

Jag antar att Al Gore är på G att ta livet av sig vid det här laget... Är detta vad som kallas "An inconvinient winter"? Det känns även som att Moderaternas flört med miljönissarna kommer med helt fel tajming. Hur många skulle ha något emot en höjning på ca 15 C just nu, vad är väl då 1-2C som i växthuseffekten? Tror ni det hjälper om jag tankar bensin istället för etanol och kör runt kvarteret i en timme? Börjar bli desperat... *OBS! Ironi!*

Nåväl, om en vecka åker jag mot sydligare breddgrader; en veckas träningsläger i Portugal. Rätt nördigt faktiskt. Men kul!

Superwoman?

Marathon Mia brukar - med all rätt - rätt ofta virtuellt dra på sig "Superwoman dräkten". T.ex. så sprang hon 16 MIL (och då menar jag mil och inte km) i somras och ska i sommar springa 24mil (på en gång alltså). Ett hektiskt jobb, barn och happenings hinner hon med också.

Nåväl.
Jag tänkte faktiskt strippa Mia och sno hennes dräkt idag ;-) Denna vecka har jag nämligen slagits mot en vinterkräksjuka som krävt både min mors och min sambos mage (men ändock klarat mig) dessutom har jag sprungit 50km mellan Norrköping och Linköping i snömodd, ishalka och regn. Jag har därtill hunnit med en middagsbjudning, längenhetsletning och en massa jobb. Så för ikväll så snor jag dräkten!

P.s. undrar om den kommer med en cape till Max? Han sprang även han.

Tar tillbaka allt jag sagt om vår.

-26C. P U N K T. Behövs det sägas mer? -26C i Norrköping! Fantastiskt. Eller fasansfullt. Skratta eller gråta? Mer snö än i Dalarna (jo, jag vet, jag var där i helgen). Mitt inlägg om vårtecken kan ni glömma. Det var ett dåligt skämt. Eller elakt spratt snarare. Vintern 2010 kommer vi nog att minnas i många år. I alla fall Jan "SJ" Forsberg (ha, ha, det unnar jag min antifavorit SJ & co).

SJ? :-)

Där fick ni för allt ni gjorde mot mig under mitt pendlingsår 2008 (nej, jag har inte kommit över det).

Nåväl. Trots att jag tippade februari att bli en dålig månad så har jag knaprat ihop 112km löpning (och med veckans och helgens planer kommer jag upp i målet minst 165km/månad). Efter att ha sprungit i storm i dalarna (tappert av mig, taskigt mot Max?) lördag och söndag (-13C och -16C + starka isvindar med vassa snökorn i) så gav jag upp idag och köpte ett gymkort till ett gym med löpband. Så NU kommer våren det vill jag lova, jag har jinxat den! Fast, jag "värmde upp" 8km ute först (-10C, rätt vindstilla, månljus). För säkerhetsskull.

Trots permafrost och metervis med snö är det Yours Truly på söndag och jag ska springa till Linköping. DET vore ju så bra gjort i detta väder att jag borde få nått. Tur att jag redan köpt mig nåt :-D Nått rött :-D

Flytta?

I natt vid 23-tiden kom polisen till oss. "Det har skett ett brott i fastigheten, jag säger inte mer än så. Ni får läsa i tidningen imorgon. Vad gjorde ni mellan klockan 19-21?"

Detta hade hänt.

I morse hade vi en pool i köket. Det läcker från taket. Jippie.

Vi hade redan innan (mest på skoj) börjat kolla på lägenheter, kanske vi borde göra det på större allvar nu?

Vår?

Hallelulia! Idag har jag sett det första vårtecknet! Efter att ha halkat, sprungit och pulsat Kimstad-Norrköping (och var jag nu var) 25km och kommer hem så är Max L O R T I G ! När hände det senast? Kan knappt minnas sist jag torkade av honom.

Max tycker 25km är för kort ;-)

Kanske kan man hävda detta som en tecken på bra saltat, men jag väljer att tolka det som ett vårtecken :-) Löpningen var för övrigt träning/rekning inför Yours Truly den 28 februari. Då tänkte jag och ett gäng andra springa Norrköping-Linköping. Om vi uppför oss får vi då ihop 50km! Faktum är att jag är regerande Sverigemästare i 25km klassen sen Yours Truly i januari :-D . Ni som sett resultatlistan förstår smilien.

Den som vill med NKPG-LKPG (50km) den 28 februari är mer än välkommen! Just let me know!

Annars så är jag enligt aftonbladet trendig i vår och det är ju inte så ofta det händer. Eller, jag menar att som den fashionista jag är hade jag givetvis förutspått detta :-D

URK.

Ni som känner mig vet att jag är en hopplös godisgris! Jag käkar hyffsat nyttigt i övrigt, men lösgodis... oj oj oj! En familjepåse tar inte mer än en kvart! Inte bra. Jag försöker då och då ta tag i mitt liv; detoxa, sockeravgifta mig själv mm. Brukar lyckas bra (när jag väl bestämt mig). Sedan firar jag detta med en marabou. Japp, hopplöst fall.

Nåväl. Jag har hittat ett så gott knäcke och tänkte att jag när jag blir sugen ska ta en skiva sånt istället och köra stenhårt på det. Käka ett helt paket om så ska till. Bra idé. Mindre bra i praktiken. Jag tog med mig ett paket knäckt t jobbet för att starta redan där. Vid lunch gick det åt H-vete. Det var MASKAR i mitt knäcke. Nyköpt förpackning. URK. Och vips var jag tillbaka hos gelatin och E-ämnen!

Maskar.

URK. Påminner mig om en gång när jag fortfarande bodde hemma och hörde ett konstigt ljud (från kakskåpet såklart) det lät som när man går på kall snö. Av outgrundlig anledning började jag undersöka källan till ljudet. Jag hittade inget. Till sist får jag för mig att kolla i ett mjölpaket. Bingo. Där KRYLLADE det av mjölbaggar. URK. I panik ringer jag till min farmor för att få hjälp i denna livshotande situation samt lite stöd. Jag kammar noll. Farfar svarar. Han har noll förståelse för min skräck och panik. "De är mer rädda för dig än du för dem" Inte vad man vill höra när man står och har panik i kakskåpet. Även om det må vara rätt.

Hur ofarliga de än är så är de vidriga. Kryp bör hålla sig från min mat. Eller, till kackerlackan som sov på min tandborste i Sydney vill jag säga att den kan hålla sig borta från allt mitt. URK.

P.s. Vad vill jag då ha sagt m detta inlägg? Jo, jag vill avsäga mig allt ansvar för framtida diabetes, bukspottkörtelcancer, karies mm. Jävla maskar!

En chansning...

... tog jag idag och tänkte att snön som föll i veckan nog blivit tillräckligt tilltrampad för att jag skulle kunna springa milspåret i Vrinnerviskogen. Efter 4km och hela 28minuter snöpulsning var jag redo att sätta mig ned, gråta och vänta på att bli upphämtad. Men då det var -9 till -13C ute och chanserna för att bli upplockad mitt i skogen var små så beslutade jag mig för att fortsätta. Jag bytte till 5,5km spåret och tänkte nöja mig med det. Men det gick så bra att jag fortsatte (med p3 dokumentär i öronen kan man komma långt!) och tänkte att 13km blir bra. När jag sprungit 13km tänkte jag att jag nog skulle kunna klara även 20km (fast hua vad kallt det var!). När jag började närma mig 20km insåg jag att det bara var 5km kvar till att få delta i Yours Truly, en löpartävling där man får springa 25 eller 50km var man än vill och sedan regga det på en hemsida. Så. Det blev 25km i många minusgrader och tävlingspremiär 2010!

När vi väl kom fram till bilen så hade jag frost på min jacka. På insidan. Brrr... Ett bad och en fiskgryta senare var jag dock fit for fight igen!

En annan som tog en chansning idag mötte jag på väg hem från löpningen. En lastbilschaffis som ni kan läsa om här och här.

Han försökte alltså få sin lastbil in i en tunnel som av döma av bilderna är 0,5m lägre än lastbilen. En sån jävla nöt! Det står väldigt tydligt att maxhöjden i tunneln är 3,6m skulle man missa det (och lida av dåligt ögonmått) så är tunneln utrustad med varningslampor som då börjar att blinka hysteriskt. Därtill hänger plaströr ned från en skylt som om taket tar i dem så tar du i tunneltaket. Men. Dessa tre saker var inte tillräckliga för att övertyga honom/henne om att - med lite tur? -det skulle gå att ducka i tunneln. Det gick inte. En sån riksklant!

Aftonbladet - right back at ya!

Aftonbladet ses nog av få som en seriös nyhetskälla. Mer nyhetsvärde än "En dingding värld" (Var har den godingen gått och dött någonstans??) visserligen, men knappast en trovärdig källa för annat än om någon av kungabarnen druckit champagne i helgen. Aftonbladet står inte heller högt i kurs av undertecknad.

Men i den otroligt nyhetsvärdiga artikeln om "revolutionen" av högskolekurserna ger dock Aftonbladet igen och ger sig på akademikerna! I en fakta ruta står:

"Pilates

– 7,5 poäng vid Karlstad universitet

”Pilates är en tränings metod som framförallt stärker och stabiliserar vår kropp. Studenten fördjupar sig inom pilatesens olika metoder och rörelse modifikationer”. (skolans egna särskrivningar)."

"Skolans egna särskrivningar" ha, ha, det är humor. In your face finkulturen.

Funderar på att springa Jättelångt...

Men springa Jättelångt gör man på min systers födelsedag. Tillika kronprinsessans bröllopsdag. Kanske bäst jag avvaktar en ev. inbjudan till något av evenemangen innan jag anmäler mig. Ska du med? Förra året regnade det, så i år kommer det att bli solsken! (eller hur?)

En kik in i kristallkulan! (eller, som jag skrev i ett jobbmail, kristallkronan!)

Nu när nollnolltalet är slut och recenserat så är jag sugen på att fundera på var tiotalet kommer att innehålla. Jag tänkte roa mig själv med att gissa på vad jag tror kommer att hända någon gång under 2010-2020. Inte nödvändigtvis vad jag vill ska hända, men vad jag tro. Ingen hjärnkirurgi dock, men kanske inte bara självklarheter. Givetvis är jag så egocentrisk att jag utgår från mig och mitt och enbart kommer att gissa utefter det. Ni som vill ha något mer allmängiltigt kan ju läsa Nostradamus.

Jag tror att jag under tiotalet kommer att:

• Flytta. Minst en gång, men min gissning är två. Jag tror att jag kommer att äga min nästa bostad. Jag tror att minst en av flyttningarna kommer att vara lokala.
• Byta jobb. 2012 tar det projekt som jag arbetar inom slut. Kanske kan jag ändock fortsätta på Bryggan, kanske inte. Kanske vill jag vidare. Oavsett om det blir 2012 eller senare så tror jag att jag kommer att byta jobb. Kanske två gånger.
• Få barn. Ja, jag vet att jag kanske chockar många nu, och jag är fortfarande inte helt säker på att jag vill ha barn. Vissa dagar kan jag tänka mig det, andra dagar blir jag livrädd. Denna ambivalens skrämmer mig då det är tämligen oåterkalleligt att skaffa barn. Skaffar man barn ska man dessutom vara en bra och stabil förälder. Vet inte om jag är där ännu. Nonetheless, jag tror att jag kommer att skaffa barn under tiotalet. (HJÄLP!)
• Återuppta ridningen. Jag saknar ridningen. Ibland (vid bra väder) mer än annars (typ hösten). Jag hoppas och tror dock att jag kommer att återuppta ridningen under 10-talet. Kanske köper jag mitt grå arabsto?
• Inte äta kött. Jag har varit (fisk)vegetarian sedan jag var 13 år. Det känns inte troligt att jag skulle börja äta kött igen. I så fall vilt och ekologiskt. Men jag tror inte det.
• ?
  

Någon annan som har en gissning?

Max julklapp

Tydligen det bästa som hänt sedan hjulet. Max tycker att vi ska leka med den jämt. Märkligt att han ändå gör sitt bästa för att slita den i stycken!

Prispallen 2000-2010

Ja, jag är fortfarande fast i det förgångna, men jag ska snart blicka framåt. Först är en topplista på 00-decenniet på sin plats. Eller topplista... De topp tre bästa sakerna under 00-talet UTAN inbördes rangordning.

• Min och Peters resa till Australien 2001-2002. Har så fantastiskt fina, häftiga och vackra minnen därifrån. Jag är så glad att vi gjorde den resan. Jag/vi har gjort många bra resor, men detta är den jag minst av alla skulle byta bort.
• Max! (2004-för alltid) *tycka om*. Den söta lilla prickiga valpen, köpt på rea. Världens bästa kompis, löparsällis och den som aldrig säger nej till att ligga sked en stund. I Max har jag även mött min överman i godissug ;-) Var vore vi utan denna pigga, stressiga, fega, lättskrämda, neurotiska, helt underbara, gosigaste, mjukaste sötvovven?
• Torpet 2009. Vårt fantastiskt söta lilla torp. Vilken idé, två totalt ohändiga människor, en byggnad från 1700-talet och 3000kvm tomt!?

Bubblare:

• Mina studier (2002-2007). Lite pretentiöst kanske, men jag är väldigt glad att jag valt att plugga! Jag har vuxit som människa, lärt mig massor, lärt känna en massa fantastiska människor, fått perspektiv. Inte rätt väg för alla men för mig.
  
• Att bo på Irland, besöka Sydamerika, DYKNING, att upptäcka fjällvandring, långlöpning.
  

2000 - 2010

Så. Då var det första decenniet från 2000-talet till ända. Ett mycket innehållsrikt decennium, i alla fall från min synvinkel.

År 2000. Mitt och Peters första nyår ihop. Året firades in i min mammas hus (och mitt vid tillfället, jag bodde fortfarande hemma). All disk från festen diskades två gången (en gång utan och en gång med diskmedel), fyrverkerierna smällde på marken, ambulansen kom och hämtade en festdeltagare och jag tror att det fortfarande går att hitta rött glitter från festen. Senare på året tog jag studentexamen från ekonomisk-språkliga programmet(linjen?) och for kort därefter till Irland för att jobba. Jag hade förskönat mitt CV och sa att jag var jättebra på att servera. Samma kväll som jag ankom till hotellet blev jag anvisad sex bord: "det här är dina bord, vi öppnar om 30min" Jag hade aldrig varit inne i ett restaurangkök förr!! Trots detta gick det bra, jag fick fina vitsord och kan numer bära fyra tallrikar samtidigt. Pratade engelska med irländsk brytning när jag for därifrån och vägde mer än någonsin pga att jag inte åt middag och fick lov att kompensera det med massor av desserter!

År 2001. Jag kunde sanningsenligt säga att jag hade erfarenhet av att arbeta på hotell, fick jobb på Scandic i Borlänge efter hemkomst från Irland. I april for jag till Sydamerika; Peru, Bolivia, Argentina, Uruguay och Chile. En fantastisk upplevelse där jag nästen blev rånad, gick inkaleden, träffade massor av intressanta människor, fick se fantastiska saker både kulturellt, socialt och naturmässigt. Blev helt betagen av Anderna och vill absolut tillbaka.
Hur det gick till vet jag inte, men jag arbetade hela sommaren, sålde min älskade häst och vips! i oktober hade vi råd att åka till Australien, Peter och jag. Vi landade i Sydney där vi jobbade och levde livet. Själv jobbade jag natt i Kings Cross och ber er att inte dra förhastade slutsatser av det!

År 2002. Året firades in först av nästan alla! Vi satt och såg fyrverkerierna över Sydney Harbour Bridge. Strax efter for vi till Melbourne, såg Australien Open, spenderade 4 dagar på hästryggen i Snowymountains, badade med delfiner och åkte sedan vidare till Perth (m flyg). Där sökte vi jobb som tokar, köpte saltlakritsklubbor när vi hittade det och besökte vackra Freemantle där vi träffade en svensk konstnär. Ett av hans verk pryder en av våra väggar än! Vi jobbade med att plocka frukt, plantera träd och göra vin innan vi for till Monkey Mia, träffade en galning, matade vilda delfiner och for vidare till Exmouth och underbara Ningaloo reef; dök, dök, dök. Besökte heta Broome, firade min födelsedag i Darwin, flög till Carins, dök vid Stora barriärrevet, seglade, lärde oss surfa i Arlie Beach och flög från Brisbane till Thailand och två veckor senare hem till Svea. För första gången på 8 månader.
Efter en sommar i Borlänge flyttade jag till Norrköping för att plugga Samhälls- och kulturanalys. Bodde i en underbar korridor, fick fantastiska vänner, läder mig massor. Längtade efter Peter.

År 2003. Fortsatte att plugga i Norrköping. Gick på studentskivor, var med och anordnade en "Ärtor- och punchfest" i korridoren. Jobbade extra på Scandic Norrköping (eller om inte minnet sviker mig så började jag då). På sommaren arbetade jag på museet "Ornäs stugan" och lärde mig allt om Gustav Vasa. Till hösten flyttade jag, två kompisar och Peter in i en lägenhet i centrala Norrköping. Peter pluggade Komvux, jag fortsatte med mitt. På fritiden tog jag hand om en söt liten brun häst, jobbade extra, tränade och drömde om maraton.

År 2004. Hade en jobbig vår - vi kan lämna resten osagt. Vårt kollektiv gick i kras och vi flyttade. Besökte Rom. Bytte utbildning till Politices Magister till hösten. Massor av nollning (som jag faktiskt var med på, köpte mig tom en overall!), nya vänner och en lätt panikkänsla av att vara gammal! Jag var näst, näst äldst i klasen! Med mina 23 år... "Alla" andra hade precis flyttat hemifrån, höll på att lära sig tvätta och var sjukt engagerade i ALLT. Det var kul, men jag kände mig lite avig... Peter och jag tog ett steg till mot svensson, vi köpte världens finaste dalmatinervalp - på rea! Max! Underbart, lite jobbigt, men så kul! Annars pluggade jag massor för att"komma ikapp" det jag bytt bort. Tror det var här jag och Peter flyttade till vår nuvarande lägenhet. Tyvärr slutar jag rida. Detta är även året som jag blir Gudmor till söta C.

År 2005. Jag och Peter besöker Island på våren. Max bor hos min syster. Han kan inte sova eftersom han åt kaffesump. Jag kör bil i Reykavjik och runt Island. Både jag och Peter pluggar fortfarande. Jag engagerar mig i Amnesty Business Group och pluggar lite extra. Är rätt engagerad i vårt nya hundliv. Kommer allt längre bort från min "klass" men jag och M är varandra rätt nära, vi åker bl.a. till Tallin ihop.

År 2006. Detta är året som jag och P får en bil!! Vi får en alldeles begagnad Toyota Tercel till låns från min farmor och farfar. Stort tack! Vi kan nu slippa ta taxi när vi köper hundmat och kan komma ut i skogen lättare (såå skönt!). Jag och Peter (om jag inte har fel) åker och dyker på exotiska Curacao på våren och har en get-a-way till vackra Barcelona på hösten, jag skriver C-uppsats med underbart intelligenta L och får sedan praktik på Byrån mot diskriminering. På min praktik ser jag bland anat till att det numer är omöjligt att skicka anonyma sms i Sverige (de användes i syfta att hota och mobba samt hade inget syfte), något som jag är stolt över. Jag skriver även en rapport om diskriminering på arbetsmarknaden gällande funktionshinder. Jag använder en metod (situation testing) som inte använts för att testa annat än etnisk diskriminering förr, är alltså nyskapande! Jag har kul, lär mig massor och blir engagerad och inspirerad. Börjar blogga.

År 2007. Efter många "om och men", tvekande och ojanden far jag till södra Indien på våren för att samla material till min Magister uppsats. Detta är en fantastisk upplevelse som, trots att den bitvis var mycket jobbig, jag inte skulle vilja vara utan. Jag växer mycket som människa, gör fantastiska, stärkande och sorgliga möten. Jag bär på många jobbiga öden, men får också se starka krafter för förändring. Denna organisation hjälpte mig mycket, stöd dem gärna! Jag skriver en bra uppsats. Jag blir klar, tar examen, har massor av högskolepoäng. Tar en välförtjänt (obetald) semester och far till fjällen i Dorotea - Borgafjäll - där min morfar kom ifrån och vandrar med Peter och Max. Får lite samma känsla som vid Anderna, trivs otroligt bra. Vill ha mer! Jobbar som konsult på Skill. På hösten får jag jobb på Byrån mot diskriminering, trivs bra, men vill än mer, får nytt jobb i december. Jag satsat på Lidingöloppet, får löparknä och får ge upp den drömmen, för året i alla fall.

År 2008. Jag börjar i januari jobba som asylhandläggare på Migrationsverket. Lär mig massor, träffar fantastiska människor, både kollegor och asylsökanden. Jobbet är bitvis tungt och jag känner mig ofta bakbunden av byråkrati, samtidigt trivs jag bra, utvecklas och vill lära mer. Pendlar, hatar SJ. Får min första betalda semester (!), vi vandrar i Härjedalsfjällen, går oledat, det är kallt som satan, ägnar inte en tanke på något annat än här och nu (där och då?), stortrivs. Bjuder min syster på resa till Paris för att hon fyller 30år (hon fick den året innan). Vi besöker Louvren, äter crepes, shoppar och sover trångt. På sommaren överraskar Peter till varma Valencia på hans 30års dag (ja, ja "favorit i repris) vi bränner oss såklart, shoppar och äter Tapas. Jag "satsar" mer på löpningen, springer tjejmilen på 45minuter och springer (efter en tids sjukdom) Lidingöloppet på tre timmar, får blodad tand.

År 2009. Våren präglas av jobbsök, intervjuer och nervositet. I 19 dagar i januari är jag arbetslös, sedan får jag återigen jobb i Migrationsverket. Inget drömjobb så jag letar vidare. Får ett bra jobb i Avesta. Har sömnlösa nätter och aptitlösa dagar där jag försöker bestämma mig; ska vi flytta? Svaret blir ett ångestfyllt "nej". Får sedan, i april, jobbet på Bryggan - och detta samma dag som jag får reda på att vi vunnit budgivningen på det torp vi vill ha!! Vilken dag! Jag sprang på rosa moln i veckor! Vårt torp är underbart och där spenderar vi våra (få) lediga dagar på sommaren. I maj springer jag mitt första ultralopp, 50km terräng på 5.26tim. Springer maraton, springer 9 mil på en helg, har nog blivit löparnörd. Trivs.

Så. 2000-2010 har varit ett bra decennium. Ett decennium som i mångt och mycket definierat mig och den jag är. Jag är tacksam över att jag fått resa så pass mycket (om än inte lika mycket som jag hade velat) fattar inte hur jag haft råd. Jag saknar hästarna och ridningen som innan varit en så stor del av mitt liv, har fått in hunden (Max) istället. Kommer nog alltid att han hund. Har tagit akademisk examen. Gillade att plugga. Kan tänka mig att fortsätta. Har upplevt, sett, känt och tyckt mycket. Jag är så glad över min familj och mina nära vänner och (såklart!) Peter som delat dessa 10 år med mig, utan dessa - intet!

Nu, 10-talet; BRING IT ON!