Varför man inte ska sälja hus i november

Därför:

Bildtext: "Vacker altan med pool och grill"

Sugen på ett dopp någon? 10 spänn bjudet? Någon?? Inte det. Ok.

(Tack hemnet för bildlån...)

Planer inför 2011

Som vanligt när Peter är borta så händer det grejer... jag får tråkigt och gör då upp planer (alt. köper saker. Ja, jag har gjort båda). Nu har jag planerat lite inför 2011...

Löpplaner. De ser ut som följer:

• 20 mars 2011 - Rom Marathon! Man springer förbi många av Roms sevärdigheter. Bland annat så både startar och avslutas loppet vid Colloseum. Hoppas på skönt vårväder. Jag tror att det är ett fantastiskt vackert lopp! Tidsmål: under 3.37, helst 3.30
• 9-10 april 2011 - TEC Ett lopp med många klasser, från 50km till 100miles (16 M I L). Ett varvlopp på 10km bana. Inte vad jag föredrar, men jag har hört så mycket bra om loppet så det ska bli skitkul. Arrangörerna verkar kanon! Tidsmål: Ta mig runt, gärna en klass över den jag är anmäld till... (man får byta klass under loppet).
• 7 maj - LidingöUltra Det blir andra gången jag springer detta kanonarrangemang! Ska bli sjukt kul hoppas kunna ligga på! Tidsmål: Under fem timmar. Helst rätt mkt under :-)
• 24 september - Lidingöloppet Ett jättekul lopp med utmanande och vacker bana. Tidsmål: silvermedalj.

Så. Detta är de lopp som jag (förutom TEC, där anmälde jag mig i augusti!) gått och anmält mig till denna vecka (!). Får jag bara vara frisk inför dessa lopp så är jag övertygad om att de kommer att gå bra. Kanske tom RIKTIGT bra (med mina mått mätt). Kul kommer det att bli iaf!

Andra lopp jag är sugen på är Kraftloppet (42km alt 72km alt stafett, allt är kul!) och Jättelångt. Kraftloppet har jag sprungit (stafett & mara) och det är nära, i Finspång, vacker bana och kul arrangemang! Jättelångt har jag sneglat och trånat efter under två år nu. Det strösslas ju inte med terrängultror och banan vet jag är vacker och omväxlande och arrangörerna verkar topp! Dessa två lopp är nästan givna.

Är även sugen på Tjejmilen (folkfest trots allt och nästan alltid bra väder), Kistaloppet (för att jag gillar arrangemanget!) Swiss Alpine Marathon (behöver jag förklara varför? Tror nog att det spränger min budget för i år dock), Vertex fjällmarathon ("mara" i svensk fjällterräng, det ska vara tufft, vackert och kul), Lappland ultra (tänk, springa i midnattssol i fjällmiljö riktigt långt! Kul!), Bellmanstafatten (stafett på Djurgården med bra picknick, folkfest!), Stockholm halvmarathon (för att det var så jättekul - och bra arrangemang!), Hässelbyloppet (för att det ska vara snabbt ;-P) SUM - Södermanland Ultra Marathon (lyckas missa detta lopp - som Rune Larsson kallar för det vackraste lopp han aldrig sprungit - varje år! Är 2011 mitt SUM år?) och fler!

Har du några bättre förslag??

Vad har ni hittat på nu då??

Ok, militärkupper är verkligen inget att skoja om. Men, jag kan inte hjälpa det - och jag kan inte vara ensam om detta - jag får konstiga bilder i huvudet av rubriker likt denna:


Militärt kuppförsök skakar Madagaskar


Typ vadharnihittatpånudå???


Kom igen! Ni vet vilka jag menar??


Det HÄR gänget:




King Julien - någon?

Nähä.

November...

Japp. Nu blev det november. Min absoluta hatmånad. Det blir bara mörkare och mörkare, kallare och kallare och allt - ALLT! - är grått (på väg hem från Skenäs idag trodde jag ett tag att jag blivit färgblind eller att någon satt världen på svartvitt. Inte ens i närheten av sepia).

Någon smart-ass skulle nu kunna hävda att det minsann varit november i 17 dagar redan, men si där har ni fel! Eller, så som jag ser det är november ett tillstånd. Ett tillstånd där du inte riktigt är säker på om du lever. Allt är grått och du liksom vadar fram i det gråa likt som om du försökte springa i en dröm, eller som en fluga som sitter fast med vingarna i ett tuggummi. 2009 tror jag bjöd på tre solTIMMAR i november. Snålt. För att underdriva.

Hur som. November får mig att ifrågasätta att jag lever (OBS! jag är inte suicid, jag ifrågasätter inte om jag vill leva). Det känns som om någon dragit ned en mössa över ögonen på mig och allt jag kan se (om jag anstränger mig) är golvet. Dystert? Ja. Men, jag väljer att fokusera på att vi (nästan) haft 17 ickenovember dager i november. Man får vara nöjd med det lilla.

Ultraintervaller - 10kmx8

Så. då var de avklarade, de åtta ultraintervallerna. Tävlingen gick ut på att springa 10 km åtta gånger med start var tredje timme. Jag hade inte tänkt springa alla åtta (ut och kuta 03.00 känns sådär lockande även för mig...) men jag måste säga att de gick oförskämt lätt! Att springa var inte tungt någon gång (surt och lite tråkigt under de intervaller som det spöregnade...) dock var det lite tungt att ge sig ut på den första (kl 06.00) samt på de två sista (kl 00.00 och 03.00) intervallerna.

Min första intervall gick i kolmörker och då jag valt en ljudbok med inslag av spöken så var den ganska läskig. Såg ett par monster... tid: 54.02 (jag är aldrig snabb vid den tidpunkten). Åt välling och hårtbröd innan jag kröp ned i sängen igen.

Kl: 09.00 hade jag puttat Max ur sängen och vi drog till Vrinnerviskogen och sprang milen i regnet. Där var det ömsom blött (simfenor hade varit bra) ömsöm snö, pga detta gick det långsamt, tid: 57.08. Efter en snabbdusch blev det laxbagel och latte på Fräcka frökens med Peter.

Kl: 12.00 sprang jag från Skvallertorget kring promenaderna. Regn även på denna intervall. Tid: 53.29. Mjölk, hårdbröd och chokladbiskvi fick ge energi efter detta.

Tre timmar senare så tror jag att det inte regnade! Max fick följa med, vi sprang på Himpan och kring strömmen. Ont i magen... Tid: 53.47 Åt raggmunk och godis.

Kl: 18.00 så bar det av igen. Inget regn och jag minns faktiskt inte var jag sprang., promenaderna tror jag. Magen arg... Tid: 53.30 Käkade nudlar när jag kom hem samt kaffe och saltersättning.

Vid nio fick jag sällskap av snälla Nicklas. Kul att springa med någon! Vi sprang runt promenaderna, tid:52.00. Fick bara i mig en halv macka och lite choklad och ett glas mjölk. Tänkte sova men fastnade framför Pulp Fiction (som för övrigt kan översättas till "Harlekinroman" eller "Kioskvältare").

Även vid midnatt fick jag sällskap och Nicklas drog iväg mig mot Maxi och Herstaberg. Kul att inte springa samma väg. Tid: 53:47. Väl hemma hade Peter gjort varma mackor. Jag snodde en och åt lite mer godis, drack mjölk och cola. La mig för att vila ögonen.

Sista intervallen. Kroppen kändes bra (så bra den kan kännas när man är vaken 03.00 och ska ut och springa...) Sprang kring promenaden. Kändes lite läskigt att vara ute själv så sent. Blev utskälld av två killgäng som tydligen tyckte att det var provocerande att vara ute och springa när de gick hem från krogen. Återigen, att lyssna på en spökdeckare var ett obra val. Tid: 52.15. En gainomax, saltersättningstablett och en ipren, sedan sängen (däremellan - dusch!).

Hade kunnat fortsätta springa. Det som var jobbigast var att jag ständigt hade ont i magen. Jag åt nog inte tillräckligt, men hade inte kunnat äta mer (min mage hatade mig nog ändå). Kände mig bra i benen och inte särskilt trött någon gång. Idag mår jag bra i kroppen, känner mig lite sömnig. Det var MYCKET lättare att springa 10kmx8 än att (som i somras) springa 8mil på en gång. Snabbare gick det också, min sluttid blev 07.09.58

Så. Jag är nöjd med min prestation. Nästa gång vet jag att jag kan dra på mer :-)

Humor... och lite löpning såklart!

En ica-handlare med vardagshumor. Säljer mycket liiiten fisk, läs mer här. Något annat som är kul är att springa 10kmx8 med start var tredje timme. Det är Krister L:s från min forna hemstad Borlänges bebis: Ultraintervaller. Tydligen med startande från hela norden och även ända borta i Amerikat ryktas det... :-)

Något okul var första starten 06.00 och den kommande sista starten 03.00 (jag såg monster redan kl 06.00 i mörkret...). Mer okul är att det regnar. Mycket.

Tullen - the story

Ok, först: det känns som att den här tullhistorien blivit en aningen uppförstorad. Den är varken särskilt kul eller spännande.

Nummer två: givetvis var det inte jag som åkte fast i tullen. Det var några brainers som packat väskorna fulla med tobak. SEN var det någon ond (nåja) person som måste ha tipsat tullen om detta.

Men vi börjar från början. Jag och I hade ett rätt tight schema. Bussen skulle anlända sthlm 21.30 och vårt tåg avgå 21.45. Båten (jag vill här passa på att påpeka att detta var den enda båten till Grisslehamn denna söndag...) kom i tid 19.30. Men. Sen åkte aldrig bussen. I blev nervös som få. Strax hade alla andra bussar utom vår åkt. Ytterligare en stund utan action och jag gick för att se vad som stod på. Jo. Tullen stod och gick igenom alla väskor. Efter ett tag kom de in, upplyste skämtsamt om att de även jobbar kväll och frågade om någon hade något att deklarera "Så som vapen, narkotika, tobak eller sprit?" (Narkotika?! Vem deklarerar det?)

Ingen kändes vid deras beskrivning. Efter ytterligare genomgång av buss lackade de ur och sa som det var: "Ok, vi har fyra väskor med tobak, kan ni inte bara säga vems det är?" Fyra killar gick ut. Yippie, nu kan vi åka! Men nej. Vi skulle vänta in dem.

Nu hade vi insett att vi missat tåg och ringde sj: "Vi har för närvarande tekniska problem och har därför svårt att hjälpa till, vill du vänta kvar är det ca 12min väntetid." Yeah right. 38minuter (TRETTIOÅTTA!) senare valde de att svara. I och jag hade förutseende nog bokat biljetter som kunde bokas om. Trodde vi ja. När nästa tåg som gick visade sig vara Veolia så fick vi nobben och fick lov att köpa nya biljetter (Avregleringshelvette). Ny ankomsttid hem 01.25... (Behöver jag säga att mina känslor för SJ (ni som känner mig vet att de är rätt frostiga) inte direkt blev varmare?)

Bitter över att behöva 1) Punga ut med mer pengar för biljett hem (när jag redan betalat extra för att kunna boka om den...) SAMT 2) Åka taxi istället för spårvagn som slutat gå OCH 3) komma hem mitt i natten; måste jag ändå vara imponerad av veolia som ankom Norrköping 01.02. Det vill säga mer 20minuter INNAN utsatt tid! SJ: se och lär.

Åland Marathon!

Så. Då var det klart! Internationella debuten - done! Åland marathon 2010 avklarat (som btw gick samma dag som original maraton Marathon-Athen som btw firar 2500års jubileum).

Vi vaknade upp TIDIGT (starten gick kl:8.30...) till ett lätt duggregn. (och aningen konfunderade över vad klockan egentligen var. Finland ligger en timme före, men så byttes det till vintertid...). Efter att ha pinat i oss frukost (är alltid för nervös för att kunna äta ordentligt) joggade vi till start. När starten gick hade regnet upphört, men himlen var jämngrå. Banan var rätt så tråkig. En 90-väg med smal väggren (som de tillfälligt sänkt hastigheten på till 50). Några rejäla backar, de var långa men inte branta. Efter 17 km började det regna och efter 21km vände vi och sprang samma väg tillbaka. Jag höll strax under 5min/km tempo fram till 30km. Sedan gick det allt segare. Jag var blöt och framsida lår började göra ont.

Märkligt med maraton. Kilometerna är både mycket längre och mycket kortare än vanligt! De första 5km går supersnabbt (knappt 25 min)! Medan de sista km går superlångsamt (drygt 26km). Kändes som skillnad på timmar och inte minuter!

Jag kom i mål som femte dam på 3.37. Innan loppet hade jag satt under 3.45 som Godkänt, under 3.40 som Väl Godkänt och under 3.35 som MVG. Så ett VG känns ok. Jag hade det riktigt kämpigt på slutet och idag gör framsida lår riktigt ONT! Jag går typ som Christer Pettersson om någon minns? Spattigt och till synes utan styrsel i benen, fötterna som landar där de vill :-)

Sedan blev vi fast i tullen och höll på att aldrig komma hem, men det är en annan historia...

Morgonlöpning!!

Vem kan motstå att snöra på sig dojjorna med de första solstrålarna efter DENNA fantastiska video?? En hyllning till morgonlöpning i fantastisk terräng! Går det att inte bli sugen?? Jag ska ut imorgon i alla fall!!

Annars laddar jag mest inför Åland marathon; för visst blir väl en kolhydratuppladdning bara bättre ju längre man håller på?? :-)

På prispallen!

Idag var det dax för Höstmilen (som btw firar 40 år!) Som jag skrev tidigare har jag missat detta event trots att jag bott i Norrköping sedan 2002. I år fixade jag att var med. I alla fall nästan. Jag tog Damfemman istället för att inte riskera något inför Åland maraton.

När jag vaknade på morgonen och allteftersom morgonen gick var jag mycket glad för det beslutet. Det spöregnade. Hela. Tiden.

Efter att ha värmt upp (så gott det gick i regnställ...) gick starten. En liten liten tjej som sprang i en bomulls t-shirt pep iväg, jag var strax efter och kände mig rätt säker på att komma förbi henne. Som ofta vid tävling blev jag nervös, fick gelében och andades häftigt. Banan var mycket tuff och mycket tung. Ofta sjönk jag ned till anklarna i vatten och lera. skorna blev tunga, stenar och rötter var hala. Vid ca 2km fick jag håll. Jag får det ibland, inte ofta, men det gör fruktansvärt ont och tvingar mig till att springa dubbel. Jag försökte med allt (sträcka upp armarna, krama tummen, andas djupt mm) men det släppte inte. Här sprang en tjej om mig. Hållet höll i sig till dryga 4km och därför lyckades jag inte komma om den andra tjejen. Jag kom trea. Den lilla tjejen som ledde från start vann. Hon var 13 år, sjukt bra!

Bäst:

• Att jag tog mig dit i regnet.
• Att jag kom trea.
• Att jag bet ihop trots smärtan.
• Funktionärerna som trotsade regnet.

Sämst:

• Tiden. 26.28 på 5,2km är inget att skryta med. Även om banan var mycket tung.
• Att loppet pga ovan kanske inte blev det snabbdistanspass som jag ville ha.
• Regnet.
• Publiken. De hejade knappt. Varför komma dit då??
  

Pimpa din frukost!

Jag härmar min name "Fitness&Hälsa"-Karin och går med i Mollys "Pimpa din frukost"-tävling. Jag älskar frukost och gillar uttrycket "Ät frukost som en kung, lunch som en prins och middag som en tjänare". Jag lever dock inte efter det *skäms*. Jag har rationaliserat bort att äta frukost (mamma, farmor, lugn - jag äter!) utan jag brer en macka och tar med mig till morgonkaffet på jobbet. Anledningen till detta är att jag är en sann frukostnjutare som dock inte klarar av att i all hast kasta i mig en macka och bränna mig på te! Jag behöver tid, oceaner av tid! Att sitta och ta en lång helgfrukost är bland det bästa som finns!! Bäst är frukost i morgonsolen ute i torpet...

La Torp! Får se om jag fixar bättre bild framöver...

Men. Nu är det oktober och morgonsol eller inte så är det svinkallt ute. Min pimpade frukost blev inne:

Jag började med att gå en morgonpromenix med söta Max för att köpa färskt bröd. Jag har blivit "allergisk" mot allt butiksbröd (segt, gummiaktigt och smaklöst!) och går numer alltid till mitt lokala bageri som gör fantastiskt gott och NYTTIGT surdegsbröd. Det är dessutom en bra morgonrunda med Max!

När jag kom hem satte jag på min fantastiskt vackra, knallröda Francis! Francis! Alltså en espressobryggare. The espressobryggare.

Sedan skar jag en saftig ljuvligt rosaröd grapefrukt och åt den med hjälp av en mycket fiffig grapekniv jag fått av min vän Anneli efter en resa till USA. Inge sprätt och ingen juice över hela bordet. Klart och betalt!

mmm....

Sedan fick Francis! Francis! jobba lite. För att få valuta för pengarna på det inköpet så måste jag göra rätt många kaffe latte... Jag gör dock de bästa lattarna! Jag har gourmekaffe som givetvis förvaras i en vakuumburk och som givetvis - givetvis! - är både Rättvisemärkt och Kravmärkt. Dubbelt så gott med andra ord! Inköps i lyxiga kaffebutiken och mals från böna. Så klart.

Ungefär här väcker jag sambon. (...för femte gången alltså, men denna gång brukar han trilla ur sängen och slinka ned i stolen)

En bra radiokanal i bakgrunden, nybakat (fortfarande varmt) bröd, HÄRLIG latte, full-av-nyttiga-bakterier-yoghurt med nötter och banan, grapefrukt och det bästa sällskapet gör långfrukost efter en lång sovmorgon till den ultimata söndagsstarten.

Mums!

Sen då? Ja, då sprang jag en sväng såklart :-D ! 21km i strålande sol!! ...och en riktigt bra bok i lurarna (Strindbergs stjärna) samt söta Max som sällis!

Höstmilen??

I skogen utanför Norrköping går varje år ett lopp som heter "Höstmilen" (något missvisande då det är något längre än en mil). Jag har lyckats missa detta - vad det verkar - eminenta arrangemang varje år. I år har jag inget inplanerat denna helg och alltså stora möjligheter att springa! Kul!

MEN!! Helgen efter drar jag och Ida till Åland för att "tävla internationellt" för första gången. Mitt just nu stora mål: Åland maraton. Är det optimal uppladdning att springa ett krävande terräng millopp bara en vecka innan?? Det är ju "bara" en mil... men jag vill verkligen vara fitforfight på Åland. Eller ska jag satsa på den (rätt mycket mindre coola) "tjejfemman" som körs samtidigt?

Vad skulle du gjort?

Om du skulle dö imorgon...

...vad skulle du då ångra att du inte gjort? Vad skulle du göra om du fick en chans till? Till vem skulle du säga "Jag älskar dig" en sista gång?

Visst gör väl...

...ett glas fin fransk Pinot Noir så att även rödbetor och ost kvalificeras som en riktig middag?? Det tycker jag i alla fall, lill-lördag och allt...

Efterrätt: mörk choklad med citron och ingefära (sjukt god. SJUKT. GOD.)

Efter en kul löprunda i fivefingers så ska jag njuta av att det är Gray's Anatomy ikväll istället för att gråta över att mina nya skor ännu inte kommit och att det är kallt, blåsigt och grått. Och snart november (NOVEMBER! Blä.).

Min smarta mormor brukar säga att "Kan man vara glad åt lite så har man mycket att glädjas åt." Det tänker jag anamma. Fullt ut (eller, nja, inte fullt ut. Har inte så mycket choklad ikväll).

Vackra egenodlade vindruvor! Vem vet, kanske Pinot Noir??

En härlig helg!

Helgen började bra trots en regnig fredag då L och A kom hem till mig på middag. Jag som har notoriskt svårt att följa recept var lite nervös för att fisk- och skaldjursgrytan skulle gå åt pipsvängen, men jag tyckte i alla fall att den blev bra och L & A sa iaf att de tyckte att det var gott. Efteråt åt vi äppelpaj och pratade om livet, kärleken, barn, resor, hundar - ja högt och lågt! Tack tjejer för en superskönkväll, det var alltför länge sedan!

På lördagen sprang jag och Max min nya favoritsväng: Getå-Älgsjöarna runt-Mela-Getå. En löptur på 33km i hyffsat vacker väder och med bedövande vacker terräng! Vackra sjöar, skog med mjuk mossa, vacker ljung, sent blåbärsris, imponerande klippor, vackra mossar... Belöningen kommer efter två mil då skogen plötsligt öppnar sig och man kommer ut på en klippa med vidunderlig utsikt! Nedan ser ni Max på klippan.

Efter löpturen slafsade jag i mig det sista av fiskgrytan och funderade på om det verkligen var så klokt att åka ut till stugan? Klockan var nu efter 18 och skymningen hade redan kommit. Det skulle vara kallt och mörkt i stugan och dessutom behövde jag både handla och fylla på dricksvatten. Men, jag beslöt mig för att åka ut. Jag älskar ju att sova där och vad skulle jag göra i lägenheten framför TV? När jag senare satt framför brasan (det var 12C i stugan...) med en varmvattenflaska och Max som värmde upp sängen, drack ett glas vin och åt smågodis så var jag SÅ nöjd med mitt val. Jag trivs så därute! På den kolsvarta kvällspromenaden lyste miljarders stjärnor över mig och Max, det var kallt ute men nu varmt i stugan - magiskt!

Vaknade till en blåsig men solig dag. Jag och Max plockade ca 7l svamp innan vi åt en lång och slö frukost, med en stor latte. Efter lite trädgårdspyssel städade jag bort lite mat och packade ihop för hemresa. Väl hemma blev det matlagning och ett par timmars svamprensning med gammalt sommarprat, bland annat Annica Östberg som har funnit lyckan i det lilla, det många tar för givet. Tror många har en hel del att lära av henne där!

En fantastiskt skön helg med många av mina favoritsaker: långlöpning i skogen, mys med Max, stugan, svampplockning samt godis och vin framför en brasa!

P.s. ...det enda "smolket i bägaren" var att en (eller flera) möss saboterat gräsklipparen!! De har ätit upp primeknappen och en slang som enligt min lekmannabedömning tros vara tämligen viktig. Jag tror att det kan bli en dyr knapp... Kunde de inte ha ätit upp knappen på den gamla gräsklipparen och inte på den vi köpte typ nyss? Positivt var att jag "slapp" klippa. D.s.

"Bananrepubliken" Sverige??

Har varit borta på solsemester i en vecka. Kommer tillbaka brunbränd (nåja, jag lämnade Rhodos brunbränd, det verkar dock redan ha bleknat bort) och utvilad för att inse att jag återvänt till någon slags "Bananrepublik"???

Ingen verkar veta vem/vilka som ska styra landet, röster har tydligen kommit bort eller tom slängts och valresultatet är att vänta i november. November??? Kom igen. Vi har en myndighet - valmyndigheten - som har jobb en gång vart fjärde år. Är det för mycket begärt att de faktiskt ska jobba då?? (En stilla undran jag har är vad de gör de tre år som INTE är valår? Designar snygga valsedlar??)

Att det gått utför för Sverige hördes tydligt på 16.45 ekot (alltså de seriösa nyheterna) när deras nyhet var att ett får sålts för 45000kr på Gotland. Och att får inte heter får på Gotland utan lamm och att lamm där heter lamm-ungar. Ok. Det är på den nivån "det nya Sverige" ska vara.

Får får får? Nej lamm får lamm-ungar...

Är jag en sprinter?

Vad är ultra-Karin? Jag har i år sprungit 10 tävlingar (oj! så många, det har jag inte tänkt på?) Två av dessa har varit ultratävlingar, en träningstävling (Yours Truly) och sedan Full moon race. Jag har därtill sprungit fyra 5 km tävlingar och två på 1 mil. Kan jag ändå kalla mig ultralöpare?? Jag har "blott" fem ultrapass i benen 2010 och 16 pass på över 2mil. I år 1400km löpning (inte riktigt i fas pga skada i maj, satsar på minst 2000km i år).

Jag ska erkänna att jag saknar långlöpningen, fast även att jag är rätt nöjd över att ha fått upp farten lite. Jag har slagit pb på 1/2-maran, gjort rätt snabba 5 km lopp och idag kom jag under 45min på milen när jag sprang Kistaloppet på 44min.

En tävling till är jag anmäld till, Åland maraton den 31 oktober då ska jag slå pb (det tror jag att jag gör utan problem, utan att skryta). Funderar på att ställa upp i Hässelby för att ytterligare fila på milen. Men, idag när jag sprang så tänkte jag mycket på att jag inte gillar millopp.

Jag saknar ultra, är anmäld till ett riktigt långt till nästa år och har lite planer på långlöp för vintern. Jag är längtar ut på långa löp i skogen samtidigt som det är skitkul att springa snabbt. Nöjd med att (med mina mått mätt) kunna göra både.

Nu en veckas vila i solen!

Nu är det jul igen?

Jag tror att jag tidigare år ondgjort mig över att glöggen varit slut redan i november. Tur för mig att mitt lokala ica bunkrade upp redan förra veckan. Så att jag kan ha glöggafton... Nej. Jag slutar där. Seriöst. Vem köper glögg i början av SEPTEMBER?

1:38:32

Nytt PB på halvmara!! Visserligen har jag bara sprungit distansen en gång förut... Loppet gick lekande lätt så kanske har jag kapacitet för än bättre? Nåväl, mitt mål var pb (tidigare 1:42) helst under 1:40 och det grejade jag. Jag hade kul hela vägen och kom i mål GLAD!

Milen avverkades på dryga 46min så det vore väl attans om jag inte kunde komma under 45 på milen på en vanlig enkel mil?

Nåväl, det återstår att se.

Ultra(nörd)

Jag älskar engagemang! Oavsett fråga. Oavsett om man lär sig flytande Klingon, lär sig allt om gevär från andra världskriget eller (som "den galne EU-bonden") bara engagerar sig i största allmänhet. Jag behöver inte hålla med eller ens gilla det som engagerar men jag gillar folk som vill och som brinner, som grottar ned sig. Nördar, kort och gott.

Engagemang kan ju lätt bli kul också. När någon blir så enorm engagerad i något som för andra tycks banalt eller fånigt (typ uttal av sche-ljud på Klingon). Den orangea huggormen t.ex. den drog till sig äkta engagerade människor. För vissa är det stort (den enda observerade orangea huggormen) för vissa är det, tja, en orm.

Varför skriver jag då detta? Jo, jag var på kurs i silversmide ikväll och producerade ovan publicerade alster. För er som inte ser så står det "ULTRA". Men för att inte nörda till det alltför mycket så kan jag upplysa om att ultra ju har fler betydelser, det är ju bland annat ett prefix för ytterligheter. Typ ultrabra, ultrasnygg (eller ultrarapid och ultraviolett, men de passade inte lika bra :-P ). Så, Eva Attling, släng dig i väggen, Jonas Buud, se upp för nu har jag en lyckoamulett.