Torpet -> stan = 35km (sista gången?)

Idag for vi ut till vårt kära torp för att se efter om mössen flyttat in ännu (nope!) samt "kolla läget". Vi passade även på att gå en promenad i höstskogen med en överlycklig Max - han älskar att vara i torpet! Efter promenad och en snabbfika (ingen gofika - snarare en skamfika, dela på en bulle från Seven11 med vatten till...) tog Peter och Max bilen hem. Jag tog benen. Särskilt första biten, eller egentligen de första 2milen är väldigt vackra! De går mest på mjuka grusvägar med böljande åkrar, skog och små vackra torp som utsikt. Även någon sjö och ett par porlande bäckar. Tredje milen går delvis på en 90-väg (fast med rätt bred vägren) är ganska backig (en backe med höjdskillnad på ca 80m enligt garmin, men den är ju vanligtvis rätt så snål) och lite tråkig. Sista fem km går på ställen där jag springer rätt ofta.

Från första stegen idag så kändes benen jättepigga! Första 2milen i ca 5:15-tempo och totalt blev det 35km på 3:09, dvs medeltempo på 5:24. Härligt pass i delvis lite sol, bra temperatur, härligt pigga ben (men detta är å andra sidan blott tredje passet i veckan...) - NAJS!

OCH troligtvis var det sista gången jag sprang denna tur! Lite sorgligt nästan. Men om två veckor flyttar ju vi!

Rumpnisse...

Efter min flygövning nedför en backe i Jurslaskogen i söndags så fick sig rumpmuskeln ett rejält "ryck". Snablar vad stel jag blir efter att ha suttit ned ett tag! Jag vet inte om jag sträckt mig eller vad. Det känns som att den slutat fungera och krullat ihop sig till en lite boll någonstans. Ganska oskönt... Det ska bli spännande och se hur (om?) det går att springa idag... Snälla låt mig hinna innan det blir galet mörkt!

Höstmilen!!

Då var det dax för Höstmilen i de kuperade skogarna norr om Norrköping! Höstmilen är (sitt namn till trots) en kvartsmara i terräng. Du springer från en plats till en annan. Arrangören (som btw gjorde ett utmärkt jobb!) ordnar bussar från mål till start. Jag var dock lite lat och ville slippa passa buss och få sova längre så jag ställde bilen vid start. Dubbelt så långt måste ju bli dubbelt så kul tänkte jag, det är väl bara att vända vid målet och springa å hämta bilen!

Nervös som få innan starten minglade jag runt med supertrevliga Tjalveiter (varav flera gjorde kanonlopp, eller hade gjort kanonlopp på Mallis i veckan innan!). Starten gick och nervositeten gav mig spagettiben, hög puls och hyperventilation. Men, trots att det kändes som att det gick oändligt långsamt så gick t.ex både kilometer 1 och 3 i tempo som jag annars vanligtvis har på långa intervaller (3.55-4min fart)! Men i höstmilen gäller det att pinna på i början, för efter 5km börjar en lååång backe som i princip räcker ända in i mål. Kan även berätta att där fanns mängder med lera, rötter och sten. Mysigt!

Mitt mål var under 50min och jag kom in som 10:onde dam (av 170) på 48.32! Glad i hågen vände jag strax om och sprang tillbaka till bilen på mer blygsamma 58min :-) Bra backträning, men som alltid svårare att springa nedför (i halkan) så då testade jag att flyga istället. Men jag var dålig på att landa (aj) och kom inte särskilt långt... Bör träna på det.

Vädret var fantastiskt (SOL! och rätt varmt) banan vacker och kul, jag nådde mitt mål och fick bonus av att springa banan två gånger! Bra söndag :-)

Kriget är slut! (?)

Nu tänker ni säkert på nyss dödade Gadaffi och Libyen. Diktatorn är död, men om kriget är över känns mer osäkert. Tiden får säga när oroligheterna i Libyen och hela MENA*-området lugnar ned sig. Trots att det såklart alltid är tragiskt med väpnade konflikter så känns "Arabian spring" på något sätt befriande. Folket ställer sig upp mot sina diktatorer - och vinner!

Men det krig som jag pratar om är ett krig där en viss supermakt kom in och störtade en diktator (som de btw hjälpt till makten ett antal år tidigare...). Jag pratar såklart om Irakkriget.

Det lustiga med detta krig är dock att det tagit slut tre gånger nu. Första gången kriget tog slut var i maj 2003 (bara veckor efter invasionen i mars då Operation Iraqi freedom inleddes, och ja av USA). Bush deklararade stolt att kriget var över, men lustigt nog så fortsatte stridigheterna...

2010 delkararade Obama att NU var minsan kriget slut. Kvar blev "blott" 50 000 soldater som nu istället arbetade med Operation New Dawn.

Och så 2011, berättar Obama att nu är kriget slut på riktigt. Innan årsskiftet 2011 ska samtliga återstående 40 000 amerikanska soldater hem från Irak.

En fråga som inställer sig hos mig är dock vad svaret blir om man frågar en iraker. Är kriget slut?

*MENA: Middel Eastern North Africa

Dubbelt pass = dubbelt så kul!

Landsbygdskonferens i Emmaboda i dagarna 2 (inklusive häftig glas show på the Glass Factory i Kosta Boda) och trots det hann jag med en dag med dubbelt pass!! En lugn morgonjogg på drygt 6km (inklusive att jag vilsade bort mig) sedan ett kvalitetspass med 4km snabbdistans +2km upp/nedjogg. Inte långt, inte kuperat, men jag är nöjd med att jag lyckades klämma in passen i schemat!

Att springa är ju därtill ett mycket bra sätt att utforska en stad! Är det sedan en stad av Emmabodas storlek så hinner man med hela! Kul!

Att bli rik på ett shysst sätt kostar inte mer!

Hur vill du att dina pengar ska växa? På andras bekostnad via skogskövling, vapenindustri, porr och tobak?

Eller vill du få lika mycket pengar, betala lika mycket i avgifter och istället investera etiskt, i SRI (Social Responsibility Investment) fonder. Detta är fonder som väljer att INTE satsa på företag som producerar t.ex. vapen, tobak eller porr och samtidigt ser till att företagen som de investerar i tar ett ansvar för den miljö som de verkar i och för de som arbetar för företaget.*

En färska undersökning som DN rapporterar om idag (beställd av Johan Florén på sjunde AP-fonden. Johan är en smart person som jag har stor respekt för. Vi satt tidigare i styrelsen för Amnesty Business Group ihop) visar att det varken ger mer eller mindre pengar till dig som konsumet om du investerar etiskt. Men det är heller inte dyrare och du tjänar ju på det på annat sätt. T.ex. genom att dina pengar inte tillverkar lemlästande minor eller skövlar vår sista regnskog eller ger en för tidig död till arbetarna (á la chiquita bananer...).

*Fonderna ser dock olika ut, vissa har ett mer socialt fokus medan andra mer fokuserar på miljö. Banken kan dock hjälpa dig eller google. Du kan även läsa mer här.

Rättigheter gäller alla - alltid!

I veckan fick jag en ny kommentar på mitt inlägg från i sommras, det om att Sverige har ett absolut förbud - både genom nationell (utlänningslagstiftningen) och internationell lag (MR-konventioner som Sverige har skrivit på) - från att utvisa personer till länder där de riskerar att utsättas för tortyr eller annan kränkande behandling.

Kommentaren löd "Är du på riktigt?" och jag tolkar den som att personen i fråga inte delar min uppfattning. Jag vill därför passa på att berätta att den våldtäktsanklagade mannen helt har avskrivits från utredningen. Och påmin mig gärna hur är det nu, ska vi hellre fälla än fria? Vem vill leva i ett samhälle där rättigheter bara är till för vissa?

Inte desto mindre är våldtäkt ett otäckt och fegt brott som (likt många brott) förföljer den brottsutsatte under en lång tid framöver och jag hoppas att den skyldige ställs till svar och döms för det han gjort.

Jag missade Växjö maraton idag tyvärr. Min kära jycke är pga vår ändrade jobbsituation ensam mycket om dagarna och jag ville inte låta honom vara ensam även på helgen (P jobbade). Så vi tog bussen till Kolmården och sprang tre mil i de vackra skogarna som sken i sin höstskrud (totalt glömsk av en viss jakt som gör vistelse i skog rent livsfarligt!). Tyvärr höll det på att börja illa då Max halkade och föll i (Östergötlands enda?) färist och haltade i ett par steg. Då hade vi just klivit av bussen, ca 2 mil hemifrån och en taxiresa då hade inte känts så kul... Men han var strax sitt vanliga jag! Jag är så nöjd så länge han orkar kuta med mig, min fina prick!

Max i fjällen med (i brist på pinnar i fjällen) ett renhorn i munnen. Och ett rätt löjligt täcke.

Mössväder, brr... (och vapen!)

Igår FLÖG jag fram under en kort och sen löptur efter jobbet! En riktigt skön tur som gick i 5-min tempo helt utan ansträngning - HÄRLIGT!

DOCK så var det ju svinkallt! Öronen trillade nästan av! En sådär skön kontrast efter svettiga turer på Malta.

Annars så känner jag mig mest frustrerad och förbannad över att diktaturen och förtryckarregimen Saudiarabien inte bara får pris av Kungen (idiot! Ursäkta franskan) utan nu även är välkommen hit för att se över eventuellt vapenimport!! Jag går i atomer vilken idioti! Läs gärna Svenska freds- och skiljedomstolens kloka artikel här. De kan dock sägas vara nästan för snälla i sin beskrivning av Saudiarabien. De har även på sin meritlista inte bara ett förbud för kvinnor att köra bil utan ogifta kvinnor får inte ens sitta i framsätet. Om du som kvinna blir våldtagen av en gift man (eller är gift själv) så riskerar du att bli stenad till döds. I Saudiarabien är heller varken politiska partier, oberoende organisationer eller fackföreningar tillåtna. Min kommentar om kungen (se ovan) hade besträffats med ( i bästa fall) ett nackskott, troligtvis först efter tortyr. SKÄMMES Sverige!

Malta...

I've got sunshine!

Malta Baby!

Nu far vi till Malta i en vecka! Lite motvilligt - århundradets i-lands problem? jag-vill-inte-ha-semester - men vi håller ju på å säljer lägenhet, har just köpt lägenhet (dyr) och har precis bytt jobb (både jag och P). Det är dålig timing. Kort sagt så verkade detta denna resa som en bättre idé när den beställdes (och egentligen knappt då eftersom vi inte hade det så fett efter vår resa till Filippinerna (japp, århundradets näst största i-lands problem)).

Det blir säkert kalasbra när vi väl kommer dit! Vi har lyckats få ett kanonerbjudande på 5-stjärnigt hotell MED SPA-behandlingar!

Lite dykning, lite sol, lite SPA-behandlingar och lite löpning - nice! Jag tror att jag kommer att klara av att ha semester trots allt ;-)

Löpningen i september har varit kilometermässig rätt dåligt, bara drygt 150km. Men återhämtningen från Kraftloppet tog (och fick ta) tid och sedan var det nedtrappning och återhämtning innan och efter Lidingöloppet, så det får vara godkänt! Nästa mål är (troligen) Växjö maraton den 15 oktober! Men först, vila och "ladda batterier"!

Blog Award :-)

Jag har fått en Blog Award :-) Från ultralöparen Johanna på andra sidan "sundet"! Givetvis tänker jag svara, men tyvärr har en tjänsteresa till Flevoland i Holland (OTROLIGT platt! Varför har de inte en springa-snabbt-mara där?) och lägenhetsköparhelvette (nej inget klart) kom emellan.

Nu till frågorna!

1. Varför började du blogga?

Ja du, DET var en bra fråga! Jag var tvungen att gå tillbaka i bloggen för att se om där kanske stod någon anledning. Det gjorde det inte. Jag antar att jag ville testa på? Men jag hade inget flashigt syfte eller ens en målgrupp. Jag har heller aldrig försökt att "marknadsföra mig".

Bloggen har dock ändrat karaktär under åren och har kanske nu en mer tydlig "nisch". Jag skriver om mig och mitt generellt men med fokus på löpning. Jag försöker även lyfta fram aktuella frågor (oj så pretto det lät!) och då främst med fokus mänskliga rättigheter. Precis som att jag är vegetarian utan att inbilla mig att det påverkar köttindustrin nämnvärt så hoppas jag kanske att mina uppmaningar i cyberspace kanske, kanske påverkar någon? Löpardelen är mest för att det är kul och peppande.

2. Vilka bloggar följer du?

Alla som du kan se till höger samt några till. Jag läser alltid bloggar till de som kommenterar min blogg. Ibland bara en gång, ibland nästan regelbundet och inte sällan hamnar de till där ->

3. Favoritfärger?

Röd! Det är en snabb färg! Mina första löparskor som jag köpte när jag började springa lite mer var ett par knallröda PUMA som var kanoners! Människor som gillar att klä sig i rött är tydligen impulsiva och lätt aggressiva... Jag ser det mer som... framåtsträvande?

4. Favoritfilm?

Den italienska filmen "Livet är underbart"! I allt det fula och hemska beskrivs den renast kärlek! Till "Den gröna milen" grät jag 2/3 av filmen (och den är lång!) och ska aldrig se igen! Annars gillar jag bröderna Cohen och även (säkert sjukt ute att säga så nu...) Q Tarantino (i måttliga mängder och inte till maten). Avskyr komedier.

5. Vilket land/vilka länder drömmer du om att besöka och varför?

Åh, typ alla. Eller nej, jag har ett par undantag som jag bygger på starka fördomar om vissa länder. Vågar inte säga vilka. Har länge haft en dröm om att åka till Mongoliet, köpa en häst och rida ut över stäppen i ett par veckor. Givetvis ska hästen heta Djingis. Jag vill gärna se Transylvanien, bila bland vingårdar i Frankrike, bo på slott i Skottland och åka på safari i Afrika. Jag skulle även vilja se Nord Korea, världens mest stängda land.

Resa är härligt och jag är väldigt lyckligt lottad som redan varit på flera av mina drömställen; Sydamerika, Australien, Island, Karribien, Indien och nu senast i Whale Shark Country (Filippinerna). På tisdag blir det faktiskt Malta :-)

Men jag råkar även älska Sverige. Jag älskar våra djupa skogar och gröna mossa, våra vackra fjäll och mörka insjöar, våra ljusa blommande sommarängar, de små röda stugorna, våra blåbär och stora älgar och vilda fågla, våra vitsippor om våren och den gnistrande snön på vintern, de porlande bäckarna och de vita björkarna och, kanske framför allt, den tystnad och det lugn som allt detta ger mig.

Jag ger awarden vidare till:

Till fartfyllda Jonna! Min bloggkompis som jag träffat genom bloggen och sedan som hastigast i Vansbro. Jonna och jag har mer gemensamt än Dalarna har det visat sig och jag tycker att hon är en fantastisk människa som sprider sann glädje med sin blogg!

Till Jogg.se Jennie! Jennie kallas för Jojo, och det tycker jag stämmer bra! Vilka skador (operation av knä), sjukdomar (TBC) eller andra hinder som kastas i hennes väg så är hon strax på banan igen. Det är härligt att se!

Samt till Bragd-Andréa som födde barn och knep ett silver på Lidingö samma år! Hon och jag är därtill rätt jämna som löpare och det finner jag extra intressant! Andréa är en jättebra förebild för alla löpare som har fått (eller ska få) barn.

2.34! Fuck you Lidingö!

med silvret i hamn känns det inte som att jag kommer åter! fan va skönt! :-)

En av dessa "trattisar" är dödlig...

kan du se vilken? Akta dig för spindelskivlingen!

Välkommen hem!!

De till och med luktar gott!!!! My Precious.... :-)

De får dock vila över Lidingöloppet, så den stora frågan är vilka ur garderoben som får äran där? Det står mellan beprövade (Vansbro maraton) Salomon Speedcross och rookisarna New Balance 101. Speedcrossen är liite tyngre och liite klumpiga. NB har noll dämpning, är otestade på längre sträckor och nästan lite små MEN lätta som en fjäder. Återigen: val.

Var är facit?

Val, val, val hela tiden svåra beslut. Vad är rätt, vad blir bäst, vad vill jag och (om jag inte kan få allt) vad är prio 1? Suck.

Var hittar jag facit, eller än hellre, någon form av fusk.

"Dressed to Kill"

"Dressed to kill" med underrubrik "Daughter of Murderous Dictator to Unveil Spring Line at Fashion Week” var på första sidan på New York Post på öppningsdagen av New York Fashion Week. Anledningen var att Uzbekistans diktators dotter, Gulnara Karimova, skulle visa sin modekollektion på Fashion Week. Men flera människorättsorganisationer, bland annat Human Rights Watch, motsatte sig detta då Uzbekistans regim (i vilken Gulnara Karimova har ett betydande inflytande och deltagande i) är ökänd för att fängsla och tortera politiska opponenter och människorättsaktivister samt skicka både vuxna och barn i tvångsarbete på bomullsfält (vilket har gjort att bland annat GAP och H&M bojkottat bomull från Uzbekistan).

Efter artikeln (som alltså kom till efter påtryckningar från bland annat HRW) så stoppades Gulnaras visning på Fashion Week :-D Huvudsponsorns moderbolag gick bland annat ut och sa: "Daimler has no interest in providing an open platform for a person who has been proved guilty of violating human rights."

Fantastiskt tycker jag! MR och mode, hand i hand. Du kan läsa mer här!

P.S. Löpning då? Jo, jag försöker komma i form efter kraftloppet och Lidingöloppet närmar sig med stormsteg! Där har jag hela året (kanske tom två år...) skrutit om att jag ska ta silvermedalj! Hjälp!

Om du bara ska göra en enda sak...

...för att förbättra världen så har jag ett förslag: Sluta äta jätteräkor/gambas! Odlingen av dessa förstör Mangroveskogarna längs kusten, dödar korallreven, förstör miljön och försörjningen för lokalbefolkningen, avlägsnar ett naturligt Tsunamiskydd samt tar bort 1000-tals arters naturliga barnkammare och möjlighet till skydd för ynglen (dvs hotar att utrota dessa arter).

Och, jag vet, jag tjatar, men att INTE äta jätteräkor (och nej inte heller "ekologiska") är att ta ställning för miljön och för de människor som bor kring odlingsställena (både socialt, hälsomässigt och ekonomiskt). Framför allt är detta en insats för våra vackra hav och allt fantastiskt som där lever (t.ex. "The gentle Gigant" Mr Whaleshark).

Andra säger det bättre än jag:

RIP Nike Free 3.0

Snyft!! Favoriterna! En irreparabel skada!

(But hello Wiggle or Startfitness...)

Men asså kom igen!

Gång på gång visar de hemska dokumentärer om köttindustrin, på TV och i artiklar och i böcker. Inte bara om hur djuren mår och blir dödade utan även om hur köttet behandlas och hur det faktiskt påverkar din kropp att äta (mycket) kött.

...meeen det tycks inte hjälpa! Vi vill ändå trycka i oss massor av kött och helst jävligt billigt. I Landet Brunsås (tack Andrea för tips!) berättar en ekologisk grisbonde att det kostar honom 1200kr att föda upp en gris. Den kan han sen sälja för 1270kr! Och därtill kastreras grisar fortfarande utan bedövning i Sverige. Det känsligaste du har. Skärs bort. Utan bedövning.

...och detta är bara några exempel i ett förhållandevis snällt program (utan superhemska bilder och stark kritik mot industrin).

Jag säger inte att det generellt och alltid är fel att äta kött, men sättet det görs på ÄR fel och det får sjuka konsekvenser för djuren och för bonden och (vill jag påstå) för konsumenten; för DIG. Detta är min starka övertygelse och har så varit sedan jag var 13 år och slutade äta kött. Jag vill inte vara en del av en sjuk industri som jag på intet sätt kan/vill ställa mig bakom eller bidra till.

Kanske ett uselt sätt att få stopp på ett sjukt system, och kanske bara för att skydda mig själv (min rygg är iaf fri), men det är ändå något? Du kanske kan du med?

Livspusslar...

Jobbar nya jobbet, försöker få all snurrande info att fastna i skallen och visa de berömda "framfötterna" på samma gång.

Letar nytt boende som är billigt, centralt och nyrenoverat - fast med charm! Av dessa finns det ungefär lika många som hus på månen.

Försöker läka elakt lår (nån nerv som kommit i kläm tror jag...) och samtidigt komma i form och få upp fart till Lidingöloppet. Att få tid till löpning är ett pussel i sig med pendling och lägenhetsletanden.

Och så letar jag tecken. Tecken till vilken lägenhet vi kommer att trivas bäst i och så. Sådana viktiga (och dyra) beslut är nog bäst att lämna till slumpen att bestämma.

(...och till er småbarnsföräldrar som fraktfullt fnyser åt mitt livspussel så vill jag påminna om att jag 1) inte klagar, enbart konstaterar och 2) alla har sitt eget helvette.)