The point of no return...

Jag tycker om godis. Det är varken en hemlighet eller nåt som jag skäms för. Och som last anser jag den vara ganska oskyldig (och det som en del försöker lura i en att man kan få diabetes 2 av för mycket socker är inte sant, bara om man är mycket överviktig).

Men jag får nog tvingas erkänna att jag är mer än en liten godisråtta, jag är sockerberoende. Vilket också är lungt, jag ser godis som en njutning i livet! Men nu har det gått så lång att jag lurar mig själv. Jag brukar bestämma mig på morgonen att jag inte ska äta godis under dagen och jag hittar alltid på en ursäkt för att göra det! Oftast är det "Det är min enda last, jag VILL inte hålla upp, det är inte det att jag inte kan." Jag har även en lång lista på godis som inte ÄR godis enligt mig och som man får äta även fast man inte äter godis. Komplicerat? Det blir värre. Att äta bara en godis gills t.ex. inte, inte heller hårda godisar eller... kort sagt kan jag äta nästan hur mycket godis som helst UTAN att äta godis. (och reta mig inte för detta, I'm pouring out my heart!)

Men, som den intelligenta kvinna jag är inser jag att nog får vara nog, jag får bita i det sura äpplet och inse att jag inte KAN sluta, det är inte det att jag inte vill, jag kan inte. Så därför - det är ändå hyffsat patetiskt att inte ens kunna hålla upp en dag - så har jag beslutat mig för att:

• INTE ÄTA GODIS FÖRRÄN I PÅSK (no exeptions, förutom mörk choklad, det är ju nyttigt!)

Och nu när jag "outat" mig här, så kan jag ju inte ändra mig utan att skämmas ihjäl.

Dagens äckel: Idag hittade vi (Max snarare...) två högar MÄNNISKOBAJS i skogen! (Ja, jag är säker, fotspår från stigen 5meter in i skogen till en hög, toapapper bredvid den andra) Behöver jag säga vad Max gjorde??? BLÄÄÄÄÄÄ!

Bajsätare:

Dagens Citat: "I think everyone would like a makeover from a playboy girl" (från The girls of the playboy mansion, vilket jag givetvis inte tittar på...)