2011 var ett händelserikt år! Många saker som jag inte hade någon aning om i början av året hände! I början av året började jag att träna med Goif Tjalve. Eftersom det var vargavinter och massor av snö så var det riktigt skönt att vara inomhus och springa snabbt! Man kan nog säga att jag ökade mina kvalitetspass med 100 %... Vad man lätt kan se i efterhand var att jag då borde ha dragit ned på nåt annat. Så var ej fallet. Jag sprang lika många och lika långa pass ändå. Och det höll!
...till slutet av februari. Efter en kall (-17C) men härlig tur runt typ 15 öar i Stockholm så var en vad trasig. Jag vill inte tjata mer om det då det var rätt smärtsam att missa årets två stora mål: Rom Marathon och TEC.
För att trösta mig för detta och för den tråkiga nyheten att inte längre vara "20-something" så åkte jag och Peter till Filippinerna. Där uppfyllde jag en gammal dröm om att få se världens största fisk (valhajen) dök bland vackra koraller, badade i kristallklart hav, latade mig och fick lära känna lite av detta fantastiska land. Väl hemma var mitt ben rätt så bra och jag beslutade mig (ok blev övertalad) att ställa upp i lag SM-kval i friidrott. Jag fick grenen ingen annan ville ha 5000m. Jag kom inte sist och fick PB på distansen.
Inspirerad av kortdistansen sprang jag i juni Parloppet med Anna. Rätt förkyld, men det var ett kul lopp! Samma helg var jag på mitt första möte med Amnestys svenska sektions styrelse i vilken jag blev unvald i maj. Detta arbete är något som jag verkligen brinner för och jag är skitstolt att få arbeta för denna häftiga organisation!
I juli sprang jag underbara Vansbro Marathon (och gissa till vart jag nyss anmälde mig till igen?) ett fantastiskt vackert och roligt lopp i TERRÄNG! Resten av månaden spenderades ute i stugan där vi plockade (inte letade, de fanns överallt!) kantareller, badade, sprang och grillade. Jag älskar sommaren!
I juli blev jag även erbjuden två nya jobb! En forskartjänst (jättespännande) och sedan min nuvarande tjänst. Tänk att ett val mellan två goda ting kan innebära så mycket huvbudbry!! Eftersom jag inte kunde välja fel kan jag inte säga at jag valde rätt. Det jag kan säga är att jag trivs jättebra med att arbeta med landsbygdsfrågor! Jobbet - och att Peter fick jobb - innebar även att vi började leta ny bostad i ny stad!
Men nu hejdar vi oss!! Innan detta kom jag ju tvåa i Baltzarloppet på nytt PB på halvmara (1.34), och sedan kom jag tvåa i Kraftloppet 72km och avslutade med att knipa en silvermedalj på min nemesis Lidingöloppet (nä nu ljuger jag! det var ju en 10:e plats i Höstmilen som var slutet på säsongen!).
Sedan var det sista dagen på jobbet innan vi for en vacka till Malta innan vi i november blev Linköpingsbor. Efter att ha bott i Norrköping i nära 10 år (galet! jag som fortfarande tycker att jag är dalkulla!) så kändes det lite sorgligt att flytta. Men vi trivs fantastiskt bra här, både i lägenhet och i omgivningar. Det känns som att jag har slagit mig ned :-)
Så. 2011 var ett händelserik år med många överraskningar. Det var året alla mina nära vänner fick eller blev med barn och det var året vi bytte både jobb och riktnummer. Det var ett bra år även om allt inte gick precis som jag ville.
Men det kan alltid bli bättre; 2012 - B R I N G I T O N ! ! ! :-D
...till slutet av februari. Efter en kall (-17C) men härlig tur runt typ 15 öar i Stockholm så var en vad trasig. Jag vill inte tjata mer om det då det var rätt smärtsam att missa årets två stora mål: Rom Marathon och TEC.
För att trösta mig för detta och för den tråkiga nyheten att inte längre vara "20-something" så åkte jag och Peter till Filippinerna. Där uppfyllde jag en gammal dröm om att få se världens största fisk (valhajen) dök bland vackra koraller, badade i kristallklart hav, latade mig och fick lära känna lite av detta fantastiska land. Väl hemma var mitt ben rätt så bra och jag beslutade mig (ok blev övertalad) att ställa upp i lag SM-kval i friidrott. Jag fick grenen ingen annan ville ha 5000m. Jag kom inte sist och fick PB på distansen.
Inspirerad av kortdistansen sprang jag i juni Parloppet med Anna. Rätt förkyld, men det var ett kul lopp! Samma helg var jag på mitt första möte med Amnestys svenska sektions styrelse i vilken jag blev unvald i maj. Detta arbete är något som jag verkligen brinner för och jag är skitstolt att få arbeta för denna häftiga organisation!
I juli sprang jag underbara Vansbro Marathon (och gissa till vart jag nyss anmälde mig till igen?) ett fantastiskt vackert och roligt lopp i TERRÄNG! Resten av månaden spenderades ute i stugan där vi plockade (inte letade, de fanns överallt!) kantareller, badade, sprang och grillade. Jag älskar sommaren!
I juli blev jag även erbjuden två nya jobb! En forskartjänst (jättespännande) och sedan min nuvarande tjänst. Tänk att ett val mellan två goda ting kan innebära så mycket huvbudbry!! Eftersom jag inte kunde välja fel kan jag inte säga at jag valde rätt. Det jag kan säga är att jag trivs jättebra med att arbeta med landsbygdsfrågor! Jobbet - och att Peter fick jobb - innebar även att vi började leta ny bostad i ny stad!
Men nu hejdar vi oss!! Innan detta kom jag ju tvåa i Baltzarloppet på nytt PB på halvmara (1.34), och sedan kom jag tvåa i Kraftloppet 72km och avslutade med att knipa en silvermedalj på min nemesis Lidingöloppet (nä nu ljuger jag! det var ju en 10:e plats i Höstmilen som var slutet på säsongen!).
Sedan var det sista dagen på jobbet innan vi for en vacka till Malta innan vi i november blev Linköpingsbor. Efter att ha bott i Norrköping i nära 10 år (galet! jag som fortfarande tycker att jag är dalkulla!) så kändes det lite sorgligt att flytta. Men vi trivs fantastiskt bra här, både i lägenhet och i omgivningar. Det känns som att jag har slagit mig ned :-)
Så. 2011 var ett händelserik år med många överraskningar. Det var året alla mina nära vänner fick eller blev med barn och det var året vi bytte både jobb och riktnummer. Det var ett bra år även om allt inte gick precis som jag ville.
Men det kan alltid bli bättre; 2012 - B R I N G I T O N ! ! ! :-D
4 kommentarer:
Ja, nu kör vi!
Vilket år! Och nu är det ett helt nytt att fylla med minst lika mycket kul! Minus skada då såklart och kanske inte en flytt och jobbbyte :)
Hej på er! Det var längesen! Hoppas allt är bra?! Vi körde ikapp er på E4 för en stund sedan. Ni kanske undrar var det var för idioter som körde om ett par gånger? :-) Var ju tvugna att spana lite på den prickige i bagaget - och så var det ni? Är Max den ende prickige i området tro?
Åsa? Åsa med Hugo och... Ina? Som vi träffade för 1000 år sedan på Vårgårda? Det var alltså ni som glodde ut oss på E4 tills vi trodde att vi hade fått civilspan efter oss :-) . Men inte hette väl du Lans? Vilket kul jobb du verkar ha! Hur lever livet?
Skicka en kommentar