...så är det ingen väg.
I går träffade jag Ida för en löptur i Norrköping. Ida jobbade till 15.00 så förutseende som få tog jag med mig reflexväst och pannlampa. Väldigt bra skulle det visa sig...
Jag hade kikat ut en runda på nätet. Både jag och Ida hade sprungit i området tidigare men hittade inte så bra. Idas jobbdator vägrade skriva ut en karta. Vi chansade. Kartan visade ett område med bara svagt synlig väg. Vis av erfarenhet anade vi att detta i verkligheten innebär ingen väg. Men "ovägen" var bara ca 500m. Vi chansade.
Vi började på välplogade grusvägar, -12C, snön knarrade, andedräkten steg som moln ur munnen och våra ögonfransar blev snabbt vita. Solen sjönk. Vi pratade bort tiden, funderade ett tag på att vända, men iphone och minnet visade att vi var på rätt väg. Snart skulle vi dock svänga av och den vägen visade sig vara oplogad... Nu vad det verkligen skymmning och att pulsa i 3dm snö går inte så fort. När vi kom fram till "ovägen" var det nästan mörkt. "Ovägen" visade sig dock vara skog. Mörk skog med 1m (!) snö. Vi sjönk till låren, mörkret kröp närmare och åt vilket håll skulle vi egentligen?? Vi irrade hit och dit i djupsnön innan vi besegrade "ovägen" kom ut på en annan oplogad grusväg och 2km senare hittade vi åter civilisationen. Jag ska erkänna att pulsen steg, att gå vilse i en mörk skog när det är -12C är ingen man drömmer om direkt...
Men vi fick en härlig och lagom jobbig tur i ett vackert landskap och jag fick reda på vad som händer den 15 juni (dvs förutom mitt och Ps bröllop)...
5 kommentarer:
Oj, vilken tur att ni hittade! Nästa gång får ni springa nya "ovägar" i dagsljus, för säkerhets skull. :-)
Jag hoppas verkligen att det var första och sista gången du springer på ovägar i mörker, och förresten spring inte på ovägar i dagsljus heller. (hönsmamma nja...)
huu, väl spännande för min smak! åh blir det bröllop i Leksand??
Kompass!
Jag känner mig lite löjlig ibland när jag alltid har kompass med på långrundor, men någon gång kommer jag nog att behöva den.
"Stanna aldrig precis i en korsning om du är trött." (Norska visdomsord)
Mamma: ibland glömmer jag att även du läser här, he he :-) Vi är alltid superförsiktiga ;-)
Jonna: det blir faktiskt i Orsa, lite ändrade planer. Men likväl Dalarna!
B: Vi hade ju iphone! :-) Och kompass är ju inte till så myclet hjälp när man inte vet åt vilket håll man ska och inte har en karta. På sommaren, i dagsljus och utan 1m snö hade dock detta varit busenkelt :-)
Skicka en kommentar